• KlantS­murfen
    Wed 28 Aug 2019 22:18
    9637 visningar
    486 svar
    +2
    486
    9637

    Vikigaste jämställdhetsfrågan

    annabellelee skrev 2019-08-25 00:44:16 följande: #47
    Jag håller helt med om att pojkars låga resultat i skolan är en oerhört viktig jämställdhetsfråga, ja samhällsfråga. Jag håller inte med om resten av analysen.

    Pojkars misslyckande i skolan beror på att de uppfattar skolan och därmed pluggande och bildning som feminint, och allt som uppfattas som kvinnligt har låg status i deras ögon. De väljer att ta avstånd från det, och väljer därmed indirekt utanförskap. Men till och med detta utanförskap har högre status än att upplevas som feminim.

    Lösningen blir därmed att höja statusen på det kvinnliga så att det blir ok för män att välja det. Män måste vara förebilder för sina söner och läsa för sina barn, och välja vad som uppfattas som kvinnliga yrken.

    Lärare är inget exklusivt kvinnligt yrke med en hemlig matriarkal agenda. Vill du "anonym (Man)" vara med och förändra skolan går det jättebra att ansöka till lärarprogrammet.
    "Lösningen blir därmed att höja statusen på det kvinnliga..."
    hmm, majoriteten av alla lärare upp till högstadiet är kvinnor så om det kvinnliga har låg status ligger kanske problemet hos kvinnorna.

    "Pojkars misslyckande i skolan beror på att de uppfattar skolan och därmed pluggande och bildning som feminint..."
    Enligt genusflummare, kanske för att det som uppfattas som kvinnligt får offer status i deras ögon.

    Har sagt det förr och säger det ingen, mindre feminism och mer kompetens.
    Tydlig struktur skapar arbetsro | Skolvärlden (2015)

    På Rörsjöskolan-Zenith i Malmö jobbar lärarna sedan ett par år tillbaka enligt en strikt struktur i klassrummen. Det har gjort eleverna lugnare, skapat arbetsro och hjälper eleverna att komma igång direkt med sina uppgifter.
    [...]
    Kan alla lära sig det?

    ? Ja, det vill jag tro. En del har det naturligt, andra måste kanske handledas in i ledarrollen. Men jag tror att många som tycker att det är jobbigt att vara lärare gör det på grund av att man misslyckas med sitt ledarskap och att upprätthålla en bra struktur i klassrummet

    skolvarlden.se/artiklar/tydlig-struktur-skapar-arbetsro
    FörvånadPojkar missgynnas i betygsättningen | Lärarnas tidning (2011)
    lararnastidning.se/pojkar-missgynnas-i-betygsattningen/
    Tjejer får fler "snällbetyg" än killar | SVT Nyheter (2017)
    www.svt.se/nyheter/inrikes/tjejer-far-fler-snallbetyg-an-killar
    Orättvisa betyg i matematik i grundskolan | Pedagogiska Magasinet (2019)
    pedagogiskamagasinet.se/orattvisa-betyg-i-matematik/
    Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte | Skolvärlden (2019)
    skolvarlden.se/artiklar/var-tredje-pojke-stockholm-far-lagt-betyg-i-matte
    KlunsSmurfen skrev 2019-01-31 08:35:32 följande: #275
    Det är ju också det David Eberhards artikel handlar om, den handlar ju inte om att uppfostra pojkar till pojkar, att de ska vara på ett visst sätt eller om könsroller den handlar om att göra skolan mer flexibel så att den passar fler pojkar.
    Det Eberhard kritiserar är genus"vetenskapens" och genus"pedagogikens" förmåga att ignorera biologi och han kritiserar Zimmermans forskning.
    Pojkars antipluggkultur möjlig att förändra - Göteborgs universitet
    uf.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/pojkars-antipluggkultur-mojlig-att-forandra.cid1555125
    Fredrik Zimmerman påstår att antipluggkulturen beror på att det anses vara feminint att plugga (maskulinitetsnormer)

    Jag tycker att det klippet förklarar ganska braDe sätter fingret på en sak, en av anledningarna till att det är svårt att diskutera såna här frågor är att det finns vissa väldigt konservativt lagda personer på den ena sidan och väldigt ideologiskt lagda personer på den andra sidan.
    Ibland är det nästan omöjligt att diskutera hur saker är utan att folk lägger in personliga värderingar i det.

    Vid 7:40 kommer de in på det Eberhard skriver om, killars framlober ligger i snitt två är efter i mognad under en kritisk period 13-15 och det bidrar till att de får svårare att sitta still. Det bidrar ju också till att de snabbare blir uttråkade.

    De som forskar om biologi och hjärnan forskar om hur det är och pedagoger som är bättre på pedagogik använder informationen för att utveckla pedagogiken men genuspedagoger och genus"forskare" gör inte det.

    Många pojkar har svårt att sitta stilla en längre stund redan när de lärt sig krypa och det kan hålla i sig. Nu ska man lära sig räkna redan vid 6, det innebär att de som fyller sent på året för börja redan vid 5. Om något blir tråkigt så blir det svårare att fokusera på det man ska göra så det krävs mer arbetsminne för att utföra uppgiften det blir också svårare att komma ihåg det man ska lära sig och det blir svårare att sitta still. Har man svårt att sitta still påverkar det det koncentrationen och då krävs det mer arbetsminne.
    Det kan räcka med att byta läsbok till något roligare för att koncentrationen ska bli bättre.

    För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, visar patientregistret
    Omogen kan få adhd-diagnos | Lärarnas tidning (2012)
    lararnastidning.se/omogen-kan-fa-adhd-diagnos/
    Dagens skola är svårare för de med koncentrationssvårigheter och när det är så stor skillnad beroende på vilken månad på året man är född så är inte skolan tillräckligt flexibel. Det finns inte heller några studier som säger att centralstimulerande läkemedel påverkar skolresultaten positivt.

    Det är större klasser vilket gör det svårare för läraren att hålla ordning i klassen, det drabbar alla lever men det drabbar också de med koncentrationsproblem.
    Dagens skola gör så att behovet för stöd ökar men stöden minskar
    Färre får stöd trots ökat behov | Pedagogiska Magasinet (2016)
    pedagogiskamagasinet.se/farre-far-stod-trots-okat-behov/

    Om tjejers matematiska förmåga förbättras om man uttrycker talen mer verbalt så kan det ju finnas en naturlig förklaring till det och det handlar ju om att använda en styrka inom ett område där man kanske har svagheter.

    Training effects and sex difference in preschoolers' spatial reasoning ability. - PubMed - NCBI (2016)
    www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27753452
    Sex Differences in Using Spatial and Verbal Abilities Influence Route Learning Performance in a Virtual Environment: A Comparison of 6- to 12-Year Old Boys and Girls (2016)
    www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4766283/
    Recent Advances in the Genetics of Vocal Learning

    This study also finds that, in postmortem human brain tissue, there is more FOXP2 in the cortices of 4-year-old girls than age-matched boys, which coincides with gender-based language differences in children at this age

    www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4457475/
    FOXP2 - Wikipedia
    sv.wikipedia.org/wiki/FOXP2

    Pojkar har svårare för läsning än tjejer, enligt Pascal Pansu är detta socialt konstruerade "stereotypa  könsföreställningar" som börjar mellan 4 och 6 år (enligt en hypotes). Man kan ta sig "runt" den socialt konstruerade fördomen som pojkar har om man om man presenterar läs testet som en lek/tävling "the animal-fishing game".

    Fördomar påverkar pojkars läsning | Pedagogiska Magasinet (2018)
    pedagogiskamagasinet.se/fordomar-paverkar-pojkars-lasning/
    A burden for the boys: Evidence of stereotype threat in boys' reading performance
    www.researchgate.net/profile/Isabelle_Regner/publication/297588340_A_burden_for_the_boys_Evidence_of_stereotype_threat_in_boys%27_reading_performance/links/58dcb1c9a6fdcc7c9f4bc06d/A-burden-for-the-boys-Evidence-of-stereotype-threat-in-boys-reading-performance.pdf

    hmmm, är det bara jag som tycker att det bekräftar det David Eberhard säger?Lärandet bor i lusten | Pedagogiska Magasinet
    pedagogiskamagasinet.se/larandet-bor-i-lusten/

    Om man ska förändra något så måste man ju först ta reda på hur saker funkar.
    Det finns forskare som försöker ta reda på hur saker är och det finns "forskare" som Zimmerman som utgår ifrån en ideologi där de flesta teorierna bygger på hypoteser. Genusdebatten bör ju egentligen vara en diskussion mellan forskare men den blir mer och mer politiskt styrd så den har blivit en debatt mellan politiker. Det är inte politisk makt som ska avgöra vilken forskning som ska användas men vänsterfolket verkar vara helt ok med det, så länge det stödjer deras åsikt.
    .
    Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat - regeringen.se (2010)

    [...]

    Alla ovanstående citat kan ställas mot att det finns olikheter mellan barnen som kommer till skolan. Olikheterna ligger i biologiska skillnader men också i skillnader avseende t.ex. socioekonomiska faktorer. Skillnader kan hanteras på olika sätt men hanteringen bör alltid vara relaterad till hur man förstår orsaken till de skillnader som observeras. Skillnader i begåvning hanteras idag binärt med en nedre gräns som leder till särskolan men i övrigt noteras ingen klar hållning hur skillnader skall förstås.

    Skillnaden mellan pojkar och flickor i skolan har under senare år alltmer hanterats ur perspektivet där männens framträdande plats i samhället skall minskas genom en jämlik uppfostran och värderingspåverkan redan i skolan. Den strömningen har varit i allt väsentligt befriad från informationen att pojkarna är klart efter flickorna vad avser skolprestation. Denna genomgång syftar till att problematisera avsaknaden av biologisk förståelse som en del av den skillnad som skolan observerar vad gäller pojkars och flickors prestation. En kort genomgång på detta område kan inte ha ambitionen att vara heltäckande. Däremot kan den användas för att peka på ett antal faktorer som behöver övervägas för att förstå den komplexa bakgrunden till att pojkar och flickor får olika skolresultat i den svenska skolan. 

    [...]

    1.1 Olikheter

    I skolan lärs barnen om det positiva värdet av olikheter. Det betonas hur samhällssystemen måste byggas för att tillåta skillnader. Däremot är kunskapen och bejakandet av skillnaden i skolarbetet mellan pojkar och flickor mindre betonat. Skolan agerar enhetligt och pojkar och flickor skall anpassa sig till den på samma sätt utifrån synsättet att den biologiska åldern utgör det bästa måttet på hur långt nervsystemets mognad har nått. Samtidigt har det visat att detta sätt att organisera skolan år efter år har gett upphov till gruppskillnader baserat på kön där flickorna ligger avsevärt över pojkarnas prestationer. Dessutom har på senare år denna skillnad mellan könen tilltagit. 

    www.regeringen.se/49b719/contentassets/01904bc2d1aa46d5b9412f8eb66a4b41/biologiska-faktorer-och-konsskillnader-i-skolresultat-sou-201052
    KlunsSmurfen skrev 2019-02-01 13:42:18 följande: #302
    Nu kommer jag nog att skriva en del saker som du redan vet men det är ju fler som läser tråden.

    Det verkar bero mycket på vilken skola det är.
    Pojkar - största förlorarna i dålig skola | Lärarnas tidning (2017)
    lararnastidning.se/pojkar-storsta-forlorarna-pa-dalig-skola/

    Pojkar halkar efter i skolan: "För mycket eget ansvar på eleverna" (2017)
    www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/pojkar-halkar-efter-i-skolan-f%C3%B6r-mycket-eget-ansvar-p%C3%A5-eleverna-3931911

    Det är samma sak som Eberhard kritiserade några år innan.
    Eberhard: "Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa" | Göteborgs-Posten - Debatt (2013)
    www.gp.se/debatt/eberhard-skolan-tar-stryk-n%C3%A4r-barn-till%C3%A5ts-vara-gr%C3%A4nsl%C3%B6sa-1.621869

    När pojkar ligger efter i mognad i tonåren så har de ju något lägre samvetsgrannhet, det har med frontalloben att göra och då funkar det inte så bra att lägga över mycket ansvar på dem och ansvaret glider ju över på föräldrarna.
    sv.wikipedia.org/wiki/Samvetsgrannhet

    Det finns en viss skillnad på gruppnivå.
    Brain Connectivity Study Reveals Striking Differences Between Men and Women ? PR News
    www.pennmedicine.org/news/news-releases/2013/december/brain-connectivity-study-revea

    Jag tror att mycket också beror på lärarna själva.
    Där jag bor är det som dag och natt mellan olika lärare och de som inte gör det så bra verkar inte veta hur man skapar intresse de verkar inte heller veta hur man sätter gränser, de verkar inte ha någon ledarskapsförmåga öht.
    Jag blev inte förvånad när jag läste denna.
    Lär lärarstudenter sätta gränser för eleverna | Lärarnas tidning (2018)
    lararnastidning.se/lar-lararstudenter-satta-granser-for-eleverna/

    t.o.m. småpojkar i 7års åldern kan ta över i klassrummet och stör resten av klassen. Är det stora klasser är de ju helt maktlösa,
    Klarar man inte av att sätta gränser så blir det mer tjat och det blir en nedåtgående spiral där det bara blir en massa gnäll utan att läraren lyckas skapa en situation där det kan bli något positivt. Det betyder ju inte att de barnen inte kan lära sig men när vissa lärare inte vet hur de ska ta kontrollen så kommer man ju inte så långt.

    Om någon som är mer pedagogisk tar över så brukar det funka, de sitter inte heller och tragglar läsboken eller matteboken de plockar fram material som passar barnens intresse och då funkar det bättre.
    När det är så stor skillnad så kan det ju inte vara barnet som är problemet.

    och så har vi de här, när lärare inte vet hur de ska hantera dem så funkar det ju inte.Det är många föräldrar som inte vet hur de ska hantera dem också finns det de som inte har lust att engagera sig, de som har det trassligt hemma brukar vara värst.

    När jag läser vissa saker som genuspedagogerna "norm kritiserar" på dagis, om en pojke inte lyssnar så ber man en tjej, om en pojke tjorvar med påklädning så hjälper man dem, tjejer får hjälpa till mer. Det är vissa personlighetsdrag som lyser igenom.
    Agreeableness & Extraversion.
    en.wikipedia.org/wiki/Big_Five_personality_traits
    Pojkar har i regel lägre agreeableness än tjejer så de lyssnar sämre, en del pojkar har ganska låg agreeableness och har väldigt stark vilja, är dom då också extrovert kan de vara lite dampiga,
    Det verkar som dagispedagogerna gör samma misstag som vissa föräldrar, de säger till pojkarna men föräldern tar av någon anledning inte tag i det (kanske för att det är lättsamt) så tillsägelsen har en tendens att utvecklas till tjat och barnet behöver inte lyssna för att det inte händer något. Det är nästan bättre att vara tyst.
    Det är inte så farligt när de är små men när de kommer till utvecklingsstadiet mellan 4-5 och blir mer medvetna om sin egen identitet och blir mer självständiga så kan det dra iväg med massvis med trotts och det är ju inte så konstigt när ett barn med väldigt stark vilja har fått göra som det vill alldeles för ofta,

    I olika kombinationer kan personlighetsdragen likna ADHD.
    Det verkar också finnas en korrelation med openness och det kan bero på att finns en korrelation mellan openness och något lägre latent inhibition, speciellt om man är extrovert. Antar att det är de barnen som brukar överlista pedagogerna.
    en.wikipedia.org/wiki/Latent_inhibition

    Big five dimensions and ADHD symptoms: links between personality traits and clinical symptoms. - PubMed - NCBI
    www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12150240
    Adult ADHD Symptoms and Five Factor Model Traits in a Clinical Sample: A Structural Equation Modeling Approach
    www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3821966/
    Diagnos eller tonårshjärna? | Special Nest
    www.specialnest.se/forskning/diagnos-eller-tonarshjarna

    Förutom intelligens finns det en positiv korrelation mellan agreeableness & Conscientiousness och förutsättningar att lyckas i skolan.

    Tjejer har i snitt högre agreeableness och speciellt i tonåren så har de högre conscientiousness.
    Är skolan anpassad efter tjejer eller är den anpassad för akademiker av akademiker?
    KlunsSmurfen skrev 2019-02-03 09:42:25 följande: #304

    De som har svårt att sitta stilla vid skolbänken har större behöv av att röra på sig men barn rör på sig mindre och mindre.
    Barn och ungdomar rör sig för lite ? Vetenskap och Hälsa (2017)
    www.vetenskaphalsa.se/barn-och-ungdomar-ror-sig-for-lite/

    Det verkar som att både föräldrar och samhället är dåliga på att lära killar att ta ansvar och det påverkar ju skolan.


  • KlantS­murfen
    Thu 29 Aug 2019 11:32
    #97
    Anonym (Man) skrev 2019-08-29 09:54:20 följande: #93
    Håller inte alls med. Det är ren feministisk propaganda det du relaterar till. Det finns ingen mansnorm som säger att du inte ska plugga, ren bullshit och rent påhitt.

    Det är skolans ansvar att se till att alla går ut med åtminstone godkända betyg. Finns det grupper som inte är godkända så måste man förändra eller tillsätta mer resurser för att få med dessa på tåget. Ett samhälle kan inte ha stora grupper killar som är outbildade och hamnar i utanförskap. Det gynnar ingen.
    "Det finns ingen mansnorm som säger att du inte ska plugga, ren bullshit och rent påhitt"
    Precis. Killar som inte vill plugga hittar på den "normen" själva och försöker dra med resten.

  • KlantS­murfen
    Thu 29 Aug 2019 16:28
    Anonym (Man) skrev 2019-08-29 13:01:07 följande: #98
    Ja om det är killar som drar till med det så stämmer det verkligen inte. Dock har jag inte hört några killar som har använt det som ett argumentet.
    De lärare som misslyckas med sitt ledarskap kan börja med andra strategier som att låta stökiga barn göra något annat som är roligare, det finns 6-åringar som utnyttjar detta genom att försöka busa upp sina kompisar så det blir oreda i klassen och sen får de göra något annat, som är roligare. Det finns lärare som är "lite" mer pedagogiska och försöker kombinera lärandet med något som är roligt så de små antipluggkulturs barnen börjar tycka att det är roligt att lära sig vilket höjer statusen på lärandet och läraren får högre status (omtyckt), könet på läraren är ej relevant.

    När de bli lite större kan de börja med det är "tjejigt att plugga" för att ge det lägre status så det blir lättare att dra med kompisen.
    Eberhard: "Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa" | Göteborgs-Posten

    Barn påverkas mer av sina kamrater än av vuxna. Om hierarkin bygger på vem som är ballast på skolgården kommer knappast den som är bra i skolan att vara föredömet.

    Om man däremot får barnen att förstå att det ger status att vara bra i skolan och vad syftet med kunskap är, kommer det att vara lättare.

    www.gp.se/eberhard-skolan-tar-stryk-n%C3%A4r-barn-till%C3%A5ts-vara-gr%C3%A4nsl%C3%B6sa-1.621869
    annabellelee skrev 2019-08-25 00:44:16 följande: #47
    [...]Lösningen blir därmed att höja statusen på det kvinnliga så att det blir ok för män att välja det. Män måste vara förebilder för sina söner och läsa för sina barn, och välja vad som uppfattas som kvinnliga yrken. [...]
    Jag har provat läxläsning med sur ADD pojke med "jag vill inte läsa den där tråkiga skiten" inställningen men jag utbildade mig inte till sjuksköterska för att lura grabben att läsa den tråkiga skitboken jag fick honom att vilja läsa genom att byta till en bok han tyckte om. och nej hans mamma fick inte högre status det var jag som fick det.

    Genus"vetare" har en tendens att studera vad de ser på ytan för att sen försöka bygga ihop en hypotes som stämmer den hypotes som de redan har.
    Problematisk manlighet/traditionella mansnormer/traditionell maskulinitet = toxic masculinity = patriarchy! där kvinnor och det kvinnliga är underordnade.

    Är man då en kvinnlig lärare som är opedagogisk och misslyckas med sitt ledarskap så killarna inte lär sig något kan man göra sig till offer och skylla på att det kvinnliga har låg status (patriarchy!) så det egna misslyckandet på killarnas bekostnad blir en oerhört viktig jämställdhetsfråga för kvinnor Kräks

    Klockren:
    Kvinnor och män offras på feminismens altare | steigan.no

    Det är exempelvis märkligt att pojkars sämre skolresultat inte beskrivs och förklaras med en tidstypisk formulering som strukturell sexism. För första och enda gången ses en erkänt missgynnad grupp i stället som ansvarig för sina misslyckanden på grund av egna destruktiva normer, trots att det handlar om barn och ungdomar. Ingen reser krav på att skolan ska förändras så att den passar också pojkar som grupp, eftersom de som barn och vuxna ensidigt ses som både samhällets problem och makthavare.

    steigan.no/2018/03/kvinnor-och-man-offras-pa-feminismens-altare/

  • KlantS­murfen
    Thu 29 Aug 2019 19:08
    pyssel skrev 2019-08-29 17:34:15 följande: #103
    KlantSmurfen skrev 2019-08-29 16:28:38 följande:

    .

    Genus"vetare" har en tendens att studera vad de ser på ytan för att sen försöka bygga ihop en hypotes som stämmer den hypotes som de redan har.

    Problematisk manlighet/traditionella mansnormer/traditionell maskulinitet = toxic masculinity = patriarchy! där kvinnor och det kvinnliga är underordnade.

    Är man då en kvinnlig lärare som är opedagogisk och misslyckas med sitt ledarskap så killarna inte lär sig något kan man göra sig till offer och skylla på att det kvinnliga har låg status (patriarchy!) så det egna misslyckandet på killarnas bekostnad blir en oerhört viktig jämställdhetsfråga för kvinnor


    I ärlighetens namn, gjorde du inte just detta här ovan och punchlinade med en spya? "bygga ihop en hypotes som stämmer den hypotes som de redan har."

    Har du något underlag för att koppla svaga kvinnliga pedagoger till uttalanden som att patriarkatet förstör pojkars motivation och inlärning? De 30 år jag arbetat där eller i nätverk med skolan, är den oöverträffat genomgående ramsan när man har behov av att skylla på något "-Det är föräldrarna!", uttalat av både män och kvinnor. Men jag är väldigt nyfiken på dina erfarenheter av när dåliga kvinnliga pedagoger med fötterna i myllan skyllt sin misslyckade undervisning på patriarkatet.

    Skola är nog den mest konservativa "människobransch" jag arbetat i, sett till utbreddheten att "anamma genustrams" och en mängd andra saker t.ex:

    -arbeta mot HRV

    -utgå från att den du pratar/undervisar om finns i rummet - hbtqpersoner, familjehemsplacerade, misshandlade, barn till psykiskt sjuka etc.
    "I ärlighetens namn, gjorde du inte just detta här ovan och punchlinade med en spya? "bygga ihop en hypotes som stämmer den hypotes som de redan har.""

    Jesper Fundbergs artikel saknar vetenskapligt underlag och bygger på genus"vetenskap" där man utgår ifrån hypotesen att traditionell maskulinitet är toxic och är orsaken till mäns våld mot kvinnor och det är precis det Fundbergs artikel handlar om.

    Artikeln är väldigt lik "APA issues first-ever guidelines for practice with men and boys" som blivit väldigt kritiserad p.g.a att det saknar både vetenskapligt underlag och stöd inom psykologi.

    "Har du något underlag för att koppla svaga kvinnliga pedagoger till uttalanden som att patriarkatet förstör pojkars motivation och inlärning?"
    Det är en hypotes som bygger på det jag skrev i inlägget.
  • KlantS­murfen
    Thu 29 Aug 2019 19:17
    pyssel skrev 2019-08-29 17:34:15 följande: #103
    I ärlighetens namn, gjorde du inte just detta här ovan och punchlinade med en spya? "bygga ihop en hypotes som stämmer den hypotes som de redan har."

    Har du något underlag för att koppla svaga kvinnliga pedagoger till uttalanden som att patriarkatet förstör pojkars motivation och inlärning? De 30 år jag arbetat där eller i nätverk med skolan, är den oöverträffat genomgående ramsan när man har behov av att skylla på något "-Det är föräldrarna!", uttalat av både män och kvinnor. Men jag är väldigt nyfiken på dina erfarenheter av när dåliga kvinnliga pedagoger med fötterna i myllan skyllt sin misslyckade undervisning på patriarkatet.

    Skola är nog den mest konservativa "människobransch" jag arbetat i, sett till utbreddheten att "anamma genustrams" och en mängd andra saker t.ex:

    -arbeta mot HRV

    -utgå från att den du pratar/undervisar om finns i rummet - hbtqpersoner, familjehemsplacerade, misshandlade, barn till psykiskt sjuka etc.
    "-arbeta mot HRV"
    Vilka är det som påstår att det inte beror på kultur skillnader, att det är rasistisk "med vi och dom" när det ändå är män som är problemet för att det är samma strukturer (patriarkatet) som ligger bakom så vi löser det med genuspedagogik och normkritik.

  • KlantS­murfen
    Thu 29 Aug 2019 22:09
    pyssel skrev 2019-08-29 19:26:48 följande: #106
    Hypotesen vara att dåliga kvinnliga pedagoger lutar sig på tesen om patriarkatet. Ser gärna att du visar att detta är något som pågår och inte personliga fantasier. Det är annars ganska oärligt att använda det som poäng, slutsats och punchline när du resonerar om skolan.

    En hypotes är det resultat man tror att man kommer få av en undersökning, obeservation eller experiment. Den skall besvara den forskningsfråga man hade frågn början skall helst vara så precis som möjligt. I en hypotes skriver man alltså inte att jag tror det kan vara A eller B utan man bestämmer sig för att tro på en sak och sedan ifall experimentet visar något annat först då byter man hypotes.


    Din teori skall ligga som bakgrund för din hypotes. Om du inte vet om din hypotes skall vara ?Jag tror bollen kommer bli platt? eller ?Jag tror bollen kommer bli rund? så är det i teorin du skall kolla för att bestämma dig.


    Du skriver en hypotes för att del förstå vad du håller på med, men det är också en bra utgångspunkt för en vidare diskussion. När experimentet inte ger dig dem svaren du hade trott skall du sedan jämföra detta med hypotesen.

    ungaforskare.se/hur-skriver-man-en-hypotes/


  • KlantS­murfen
    Thu 29 Aug 2019 23:46
    pyssel skrev 2019-08-29 19:39:28 följande: #107
    Skola i praktiken är oerhört konservativ, i meningen gammaldags när det gäller att adressera svåra frågor. Man håller sig i många skolor till gamla föreställningar om vad som är individuell frihet, istället för nyare riktlinjer och råd från Skolverket OM hedersförtryck. Kulturrelativismen har inte sitt ursprung i viss feminism. Viss feminism, jämte andra ideologier, anammar de föreställningarna.

    Vad har du emot normkritiskt förhållningssätt i skolan? Ur ett elevhälsoperspektiv kan jag inte se vad det är för trams du menar. Förklara gärna utan en länkorgie - jag undrar över din åsikt.
    "Förklara gärna utan en länkorgie"
    Hur gör man det?

    "Vad har du emot normkritiskt förhållningssätt i skolan?"
    Det är en blandning av genusvetenskap, queerteori, frigörelsepedagogik.

    Genusvetenskap:
    Sam Vaknin gjorde en klockren observation (antagligen inte den enda som gjort den) av "APA issues first-ever guidelines for practice with men and boys" det saknar både vetenskapligt underlag och stöd inom psykologi, det handlar om deras egna värderingar, vad de själva anser är rätt det, är samma sak med genusvetenskaplig normkritik. Man byter ut en norm mot en annan utan att ha några riktiga belägg för att den första var dålig och varför den nya skulle vara bättre.
    För att vidga spelfältet, så att så många barn som möjligt ska vilja ta för sig av allt som förskolan har att erbjuda, har personalen gjort en del utrensningar. Bort med barbiedockor, dinosaurier, de mest rosa-pluttinuttiga klänningarna, spel och böcker med stereotypa och förlegade budskap. In med mer kreativt och fantasieggande material som byggbitar, pyssel och lego.

    forskolan.se/man-far-aldrig-slappa-taget/
    Man brukar säga att genusmedvetenhet handlar om att tillföra, inte ta bort. Jag håller inte med. Jag tror man måste ta bort för att möjliggöra och öppna andra dörrar. Begränsa för att ge mer frihet.
    - Lady Dahmer
    Man börjar med att begränsa spelfältet för att begränsa barnens alternativ, utan några vettiga belägg för att ta bort det man tog bort och lägger till det man själv tycker om och sen uppmuntrar man barnen att göra egna val.

    Det låter väldigt korkat och motsägelsefullt på något sätt.

    Pedagogerna kallar detta motstyrning för att överbrygga traditionella föreställningar om könsroller och motverka könsmaktsordningen.

    Enligt genus"forskaren" Jørgen Lorentzen går det inte att falsifiera hans socialkonstruvistiska teorier eftersom det är oetiskt att skapa en miljö för barn där man gör det...sen kom en freudiansk felsägning när han kallade just denna genuspedagogik för "experiment".
    När personal från andra förskolor säger att "vi behandlar redan pojkar och flickor lika" drar jag automatiskt öronen åt mig. Så sa vi också förut, men inte längre. Vi lär oss något nytt och ser något nytt här varje dag.

    forskolan.se/man-far-aldrig-slappa-taget/
    Med förväntningar på kön delar man upp barn baserat på kön och behandlar dem olika, det är dumt, man ska behandla dem som individer.
    Behandlade de barnen som individer 'hen'?
    - På den tiden pratade vi om att kompensera för egenskaper som flickor och pojkar inte hade, säger Kristin Bjerstedt.
    [...]
    Arbetet med genus har fortsatt i Sörskogens förskola, men det ser annorlunda ut i dag. De delar inte in barnen i pojk- och flickgrupper, dinosaurierna och barbiedockorna har återvänt, liksom de böcker som rensades ut. Nu försöker de se vad varje enskilt barn behöver utan att tänka på kön eller ålder.

    - Vi har hela tiden pratat om och utvärderat vårt arbete och tyckte efter ett tag att det var väldigt grovt att dela in barnen efter kön, säger Kristin Bjerstedt.

    forskolan.se/vi-ska-tillfora-inte-ta-bort/
    Nepp, med sina egna förväntningar på kön delade de upp barnen baserat på kön och behandlade dem olika.

    Helt enligt den genus"neutrala" läroplanen, där det inte står se vad varje enskild hen behöver utan att tänka på kön eller ålder.
    En strategi som varit genomgående inom det genuspedagogiska fältet är att arbeta med kompensatoriska metoder, att skolan ska kompensera för hur barnen socialiseras in i könsmönster i samhället i övrigt. Det kan handla om att fokusera på att pojkar ska lära sig prata om känslor och hjälpa till, medan tjejer ska lära sig ta plats och vara aktiva.

    www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Normer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf
    Pojkar ska lära sig prata om känslor...Men inget om att tjejer ska sluta älta dem...
    Someone to Complain with Isn't Necessarily a Good Thing, Especially for Teenage Girls

    Co-rumination, or excessively talking with another person about problems, including rehashing them and dwelling on the negative feelings associated with them, is thought to have both costs and benefits for people experiencing unpleasant situations. This six-month longitudinal study involved 813 third-, fifth-, seventh- and ninth-grade girls and boys, and tested whether co-rumination is associated with depression and anxiety while simultaneously benefiting girls and boys by strengthening friendships.

    For girls, co-rumination predicted increased positive friendship quality, including feelings of closeness between friends. However, the study also found that girls who co-ruminate had increased depressive and anxiety symptoms, which in turn, contributed to greater co-rumination.

    "Having anxiety symptoms (and presumably, associated heightened levels of worries and concerns) and a high-quality friend to talk to may provide a uniquely reinforcing context for co-rumination," stated Amanda J. Rose, Ph.D, lead author and Associate Professor of Psychology at the University of Missouri - Columbia.

    Rose and her colleagues speculated that co-rumination may lead girls to think about problems in a way that is different from boys, and that is more closely linked to emotional problems. For example, girls may be more likely than boys to take personal responsibility for failures, according to the study's authors.

    For boys, co-rumination predicted only greater positive friendship quality and not increased depression and anxiety. "These findings are interesting because girls' intentions when discussing problems may be to give and seek positive support. However, these conversations appear to contribute to increased depression," said Rose.

    The research cautions parents and adults against being lulled into a false sense of security about youth, especially girls, with seemingly supportive friendships. While other studies indicate that adults should worry about socially isolated youth, this research raises the issue that youth in seemingly supportive friendships may also be at risk for depression and anxiety if the friendship is based on a pattern of co-rumination.

    www.apa.org/news/press/releases/2007/07/co-rumination

  • KlantS­murfen
    Thu 29 Aug 2019 23:56

    Om det existerar en antipluggkultur p.p.g.a traditionell mansnorm som säger att det är tjejigt att plugga så existerar också samma norm bland vuxna män i samhället.
    Finns det några belägg för att det existerar någon sådan norm?

  • KlantS­murfen
    Fri 30 Aug 2019 02:28
    pyssel skrev 2019-08-29 19:39:28 följande: #107
    Skola i praktiken är oerhört konservativ, i meningen gammaldags när det gäller att adressera svåra frågor. Man håller sig i många skolor till gamla föreställningar om vad som är individuell frihet, istället för nyare riktlinjer och råd från Skolverket OM hedersförtryck. Kulturrelativismen har inte sitt ursprung i viss feminism. Viss feminism, jämte andra ideologier, anammar de föreställningarna.

    Vad har du emot normkritiskt förhållningssätt i skolan? Ur ett elevhälsoperspektiv kan jag inte se vad det är för trams du menar. Förklara gärna utan en länkorgie - jag undrar över din åsikt.
    "...istället för nyare riktlinjer och råd från Skolverket OM hedersförtryck"
    dec 2018.

    "Kulturrelativismen har inte sitt ursprung i viss feminism. Viss feminism, jämte andra ideologier, anammar de föreställningarna."
    Det handlar inte om kulturrelativism, det är något som har sitt ursprung i en viss feminism.
    KOLLEKTIVA PÅTRYCKNINGAR
    Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är etablerat men har diskuterats. Även om det i många sammanhang beskrivs på ett likartat sätt, saknas en enhetlig definition. Utgångspunkten i det här stödmaterialet är regeringens beskrivning från 2007:

    "Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld".
    [...]
    Begreppet hedersrelaterat våld har varit föremål för diskussion sedan slutet av 1990-talet. Det är inte själva våldet eller dess former som är omtvistat, utan framför allt förklaringarna till våldet. Diskussionen är polariserad mellan å ena sidan de som betonar kulturella särdrag och å andra sidan de som har ett universellt perspektiv och menar att hedersvåld inte är något annat än mäns våld mot kvinnor. I det offentliga samtalet diskuteras frågan ur olika perspektiv. Ett perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck är att det i Sverige, liksom i många andra länder, finns ett generellt patriarkalt våld och förtryck och att det hedersrelaterade våldet är en del av den problematiken. Ett annat perspektiv innebär att skilja på partnervåld och hedersrelaterat våld. Det partnervåld som en man utövar mot en  ofta närstående kvinna genomförs av en enskild person. Inga familje- eller släktmedlemmar medverkar aktivt i våldet eller tvingar mannen att döda eller misshandla kvinnan. Det hedersrelaterade våldet backas däremot upp av ett kollektiv, av familj och släkt. Genom våld eller hot om våld återställs äran för hela kollektivet, inte bara för individen. För att skolans personal ska kunna stödja de elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att förstå styrkan  i de kollektiva påtryckningarna. Hedersrelaterat våld blev inledningsvis nära knutet till vissa etniciteter och vissa kulturella särdrag, vilket ledde till att både ungdomar och vuxna kunde känna sig utpekade - som om alla familjer från en viss kultur bar på dessa värderingar eller att alla ungdomar från ett visst land var utsatta. Erfarenheter och forskning visar att det är lätt att tillskriva olika grupper bestämda egenskaper även om variationen inom gruppen är stora. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan se olika ut inom olika grupper och för olika personer. Strukturella maktordningar samverkar också med varandra utifrån kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Bilden är komplex och hedersbegreppet kan därför ge skilda associationer för olika individer. Det är viktigt att förstå denna komplexitet både för att skolan ska kunna arbeta med det främjande uppdraget och för att kunna stödja elever som är utsatta. Detta är även viktigt för att skolan varken ska bidra till en generalisering eller stigmatisering av enskilda etniska, religiösa eller kulturella särdrag.
    [...]
    www.skolverket.se/getFile
    KlantSmurfen skrev 2019-05-13 19:52:58 följande: #43
    "Varför står inte feministerna upp mot Islam ?"

    Det jag skrev i förra inlägget är en bidragande orsak
    Linda påstår precis som Svante att det inte är någon skillnad på män i hederskulturer och svenska män.

    2:24-




    www.wikiwand.com/en/Ayaan_Hirsi_Ali
    KlantSmurfen skrev 2019-05-13 19:53:13 följande: #44
    "Hon är ingen talesperson för feministiska frågor"
    men du är?

    "Feminism är och förblir dock en ideologi som anser att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter! "
    feminism är flera ideologier
    14:18





    "... istället för att göra en enkel googling på vad feminism betyder."
    på Wikipedia?

    "...de tror att kvinnor som pratar om våldtäkter/våld i hemmet menar ALLA män och dessa killar skriker "inte alla" när det aldrig varit tal om att någon tror "alla""

    Hur låter det när feminismen blir kritiserad? halvpsykopatiska flickor på sociala medier = "inte alla feminister"

    Linda Westerlund Snecker: (förnekar kulturella skillnader) och därför förutsätter vi att alla män är våldtäktsmän...struktuellt problem





    Svante Tidholm: (förnekar kulturella skillnader) jag ställer frågan till dej som politiker, på vilket sätt tycker du att vi kan komma åt de här problemen som alla män i Sverige delar...det kanske finns kulturella skillnader, dom är viktiga att prata om men det viktigaste att prata om är de gemensamma problemen som vi män har med att inte kunna låta bli att slå kvinnor eller utöva sexuellt våld...sexuellt våld är en del av mäns destruktiva liksom norm som vi växer upp med..vi fostras till att bli våldtäktsmän till exempel...





    Linda Westerlund Snecker: handlar varken om religion eller kultur om religion...det beror på bristande integration...för få bostäder...
    www.expressen.se/tv/nyheter/brottscentralen/linda-westerlund-snecker-handlar-inte-om-religion/

    Linda påstår precis som Svante att det inte är någon skillnad på män i hederskulturer och svenska män.

    "Vissa unga killar (och jag betonar en en gång VISSA för unga killar och en del män är så känsliga och lättkränkta i dagens läge att de tror att kvinnor som pratar om våldtäkter/våld i hemmet menar ALLA män och dessa killar skriker "inte alla" "

    lyssna på de två första minuterna...





    Vissa unga killar och lättkränkta känsliga män?

  • KlantS­murfen
    Fri 30 Aug 2019 02:35
    -1
    APA issues first-ever guidelines for practice with men and boys (2019)
    www.apa.org/monitor/2019/01/ce-corner
    Twelve Scholars Respond to the APA's Guidance for Treating Men and Boys - Quillette
    quillette.com/2019/02/04/psychologists-respond-to-the-apas-guidance-for-treating-men-and-boys/
    KlunsSmurfen skrev 2019-04-11 11:27:54 följande: #158
    [...]
    "Kvinnor har satt sig in i problematik som rör män (herregud vi har en hel kvinnorörelse som just nu arbetar aktivt med att förändra synen på mannen och manligheten så att våra söner ska få växa upp under mer humanare förhållanden och få vara sig själva utan att behöva tryckas på en trång matcho kostym)."

    Det brukar låta så, kvinnorörelsen (vänsterfeminister och soyboys) har gnällt i åraltal om "mansplaining" sen femsplainar de för män vad som är fel på män och jobbar med att förändra män och det påstås ska rädda dem från en skadlig mansnorm. Deras syn på hur män ska vara har kommit med i
    APA GUIDELINES for Psychological Practice with Boys and Men www.apa.org/about/policy/boys-men-practice-guidelines.pdf

    Jag "frågar" en psykolog vad han tycker om det.
    9:28-17:06




    Geoffrey Miller

    Vad "svarar" de här då? (de pratar i flera minuter om vad som är fel med APA:s riktlinjer)





    "Men var är stödet från männen?"
    Det finns en möjlig förklaring ovan varför stödet från männen i den frågan är ganska lågt.
Svar på tråden Vikigaste jämställdhetsfrågan