Tack... :)
Jo det hjälper, men det är inte första gången jag går i terapi. Och säkert inte den sista...
Vad bra att du tagit upp det ang stödsamtal! Släpp inte det!
Personligen tycker jag inte att det är själviskt att behålla bebisen. Alltså gentemot honom. Det ÄR ditt val. Inte hans. Många män reagerar med motstånd när kvinnan vill behålla ett oplanerat barn. Men graviditeter uppstår ändå. risken finns trots skydd. Att hans ex behållit ett barn mot hans vilja är inget som kan användas som försvar tycker jag.... inte nu, inte mot dig!
Visst kan en man känna att det är emot hans vilja men ingen behöver heller kräva hans närvaro under barnets uppväxt. Faktiskt...
Och nu är det din kropp, din chans och beslut. Gör INGENTING bara för att han vill/ inte vill. Oavsett vad det gäller.
Jag föreslår innerligt att du snart talar med någon barnmorska tex om dina rädslor och funderingar.
Jag tvivlar inte ett dugg på att du skulle ångra en bebis, ett barn som växer med dig. Eller det är vad jag ändå vill utläsa av din text... mycket av det du nämner är rädslor, och du vet var de kommer ifrån, visar mkt insikt och förståelse för din egen situation. Men likväl - rädslor. Och du har en vilja att bli bättre, utvecklas! Det går utmärkt med ett barn också. :)
Du ska göra det som blir bäst i hjärtat, men jag hoppas att du fattar beslutet tillsammans med samtalsstöd!
Jag är i v 17 nu. :) Och jag har velat bli ensam mamma många år. Men fått dåliga odds. Säkerligen delvis pga en abort för länge sen som gick åt pipan. Äggledarna tog stryk och har mkt liten passage i ena, i andra ingen alls. Så nu 10 år senare efter utredning har jag det plus pco och dåligt att fästa på inne i livmodern... :)
Sorgvilsen skrev 2019-08-26 14:14:03 följande:
Jag har pratat med läkarna för både samtalshjälp samt at4 jag har cellförändringar som dom vill kolla, plus att jag inte vet var min särbo står i det hela.. så jag har många prövningar innan jag kan ta ett beslut, det själviska beslutet är att behålla, men min särbos ex utsatte honom för det för många år sen nu men jag skulle inte kunna göra så mot honom,! Han har varit bortrest så inte haft möjligheten att prata med honom än:(
Jag blir grymt imponerad av dig som tar dig än den här resan ensam o bara att du gör det visar verkligen viljan och styrka!
Tycker du att hjälpen du får är bra?
Får jag fråga hur långt gången du är?
