Konflikt med svärmor

För det första ska din svärmor ge fan i sin vuxna sons relationer och låta honom reda ut dem själv. Hon kan inte ha alla hästar hemma om hon gör sådär.

För det andra så jävla slappt av din sambo att inte uppmärksamma dig, trots att du gjort det för honom. Min sambo gjorde ungefär samma sak när jag fyllde 30. Jag var utomlands och firade med vänner, och kvällen innan min födelsedag skrev han "hoppas du får en bra dag imorn". Och jag trodde nog ändå att jag skulle få vakna till ett gulligt grattis-sms på min 30-års dag, men icke! Dagen gick och det var knäpptyst, till slut skrev jag och frågade varför han inte grattade mig, varpå han svara "men gjorde jag inte det igår?".

Var såååå besviken och kände mig så oviktig. Han skulle kompensera sen med att köpa fina saker, men det var så uppenbart att han försökte köpa sig fri från sitt dåliga samvete...

Enligt mig visade svärmor sitt rätta ansikte under det telefonsamtalet. Tacka gudarna för att hon bor 120 mil bort! Hade hon bott närmare hade ni antagligen haft en mycket mer komplicerad vardag.

Det enda rätta nu är att din kille ringer upp sin mor och säger åt henne på skarpen. Han dementerar allt hon påstår om att det är du som bestämmer i relationen mm.

Det är du och ert kommande barn som är hans primära familj nu, inte mamma.

Eftersom ni bor långt ifrån varandra så behöver ni som tur var inte ses så ofta. När svärmor kommer för att se bebisen får hon bo på hotell, vandrarhem eller hos annan släkting nära er.

Enligt mig visade svärmor sitt rätta ansikte under det telefonsamtalet. Tacka gudarna för att hon bor 120 mil bort! Hade hon bott närmare hade ni antagligen haft en mycket mer komplicerad vardag.

Det enda rätta nu är att din kille ringer upp sin mor och säger åt henne på skarpen. Han dementerar allt hon påstår om att det är du som bestämmer i relationen mm.

Det är du och ert kommande barn som är hans primära familj nu, inte mamma.

Eftersom ni bor långt ifrån varandra så behöver ni som tur var inte ses så ofta. När svärmor kommer för att se bebisen får hon bo på hotell, vandrarhem eller hos annan släkting nära er.

Som alla andra säger så är det svärmor som betet sig dåligt. Den jag undrar över är om du under samtalet stod upp för dig själv och ifrågasatte hennes anklagelse och var ifrån hon fått dem? Vad har din sambo sagt om detta?

Det enda sättet att lösa detta är att förklara för svärmor att hennes beteende inte är okej och att hennes anklagelser är felaktiga. Jag tycker att hon SKA be om ursäkt.

Ja, det här låter besvärligt och jobbigt.

Du tycker förstås att din man gjorde fel på din stora dag, och du blev ledsen av att inte bli grattad. Din känsla av besvikelse kan jag absolut relatera till där. Men sen kanske du var lite barnslig som inte ville reda upp det, utan smet iväg på middagen med din kompis och gjorde då, som jag förstår det, både din son och din sambo ledsna.

Men sedan löste ni ju den konflikten och blev sams igen. Bra så långt.

Att din svärmor ringer till dig och skäller ut dig och anklagar dig för att vara lat och att förstöra din sons liv är inte något en balanserad person gör. Jag är helt inne på ditt spår där, att hennes egentliga känslor handlade om att hon har mist mycket av den närhet som hon förut hade till sin son i och med att du kom in i bilden. Hennes starka ord och falska anklagelser måste ju härröra någonstans ifrån känslomässigt. Att du är gravid och att ni snart ska bli en upptagen familj med fokus på det lilla nya barnet, kan också spela in. Sådana förändringar i en familj kan ju upplevas som skrämmande, särskilt när svärmodern redan har upplevt att hennes älskade son har tagits ifrån henne till viss del.

Så vad ska ni göra åt det här?

Jag lutar åt att det bästa vore om du och svärmodern kunde kommunicera direkt med varandra. Du kan t.ex. skriva ett brev, besöka henne, eller ringa. Du ska förstås göra det när du är i ett lugnt tillstånd och inte arg på henne.

Du kan säga att du tycker att det känns tråkigt att er relation har blivit så förstörd i och med ert bråk, och att du gärna skulle vilja att ni kunde prata om det och kanske kunna komma på god fot med varandra igen. Du kan berätta att du inte håller med henne om hennes anklagelser men att du gärna är villig att lyssna på vad hon har att säga om det hon har sagt. Du kan också förklara att du och din sambo redan hade löst er konflikt och att du uppskattar att hon månar om sin son för det gör ju även du, men att det självklart ibland uppstår konflikter.

Om du säger det här i ett samtal så kan det förstås hända att hon börjar bråka och tjafsa igen. Då tror jag att du ska avsluta samtalet så snabbt som möjligt. Ditt försök att mäkla fred har då inte fungerat, och situationen är svårare att lösa än förväntat.

Men i bästa fall kanske hon ber om ursäkt, och ni kan starta om igen och lägga händelsen bakom sig. Ju vänligare, lugnare, ödmjukare och mer beredd att lyssna du är desto större chans har du att konflikten tar en positiv lösning.

En svärmor ska inte lägga sig i gräl mellan sonen och svärdottern.
Din sambo kan förebygga detta genom att inte berätta när ni grälar. Svärmor ska inte ha all privat information om er.
Håll lite mer distans till svärmor. Låt din sambo sköta kontakten med henne.

"Igår ringer som sagt min svärmor mig och skäller i över 10 min. Hon säger saker som ?hur länge ska XX stå ut med dig?. Att jag förstör hennes son och vårt barn med mitt temperament. Hon menar på att han gör allt hemma och jag gör inget. Att alla andra ser hur jag är men jag verkar inte fatta hur jag är. Hon refererande till att min sambos pappa och hans syster ska tycka samma sak. Jag ringde såklart båda två och svärfar som blev jätteupprörd då han menar på att han tycker jättemycket om mig och att han inte pratat med svärmor på två månader (de är skilda). "

Det här är så nedrig sagt så det finns inte ord för hur fel din svärmor har gjort. Jag tycker ärligt talat att du ska ge igen, säga "hur länge ska xx stå ur med att ha dig som morsa", sen ska du hänvisa till att du och din mamma och dina syskon har pratat om henne och alla tycker samma sak, att hon är dum i huvudet. 
Ser du hur fel det är när man vänder på det? Man säger inte så som hon har gjort. Om hon inte tycker om dig så får det stå för henne, hon kan inte tala för alla andra, och det låter mer som mobbing att hon målar upp att de är ett gäng som inte gillar dig. Otroligt fult gjort. 
Och varför ska hon lägga sig i om hennes son ska "stå ut" med dig? Hon har inte full insyn i ert äktenskap, hon vet ingenting. Det måste du komma ihåg. Hon tror att hon vet, men ingen vet allt om någon annan människa. 

Be henne att vara lite mer rakryggad nästa gång, om hon inte gillar dig så får det stå för henne, man hon ska inte vara en vekling och påstå att hon vet vad andra tycker och inte heller påstå att hennes son är perfekt. En son som haft henne som morsa kan inte vara så perfekt som hon tror.