Konflikt med svärmor

Som alla andra säger så är det svärmor som betet sig dåligt. Den jag undrar över är om du under samtalet stod upp för dig själv och ifrågasatte hennes anklagelse och var ifrån hon fått dem? Vad har din sambo sagt om detta?

Det enda sättet att lösa detta är att förklara för svärmor att hennes beteende inte är okej och att hennes anklagelser är felaktiga. Jag tycker att hon SKA be om ursäkt.

Oj vad du vrider och vänder på det som andra säger. Du vill missförstå. Varför?

Absolut kan man svälja saker för att lösa en konflikt. Men inte en sådan här sak där svärmor gjort ett sådant övertramp och behandlat TS såpass illa. Att då råda TS i denna situation att döpa barnet efter något som svärmor kan gilla är för mig oförståeligt.

Jag skrev att TS man ska ta tag i detta och TS ska ta det lugnt och varva ner nu. Koncentrera sig på sin familj. Vill inte svärmor efter att mannen pratat med henne få till en dialog så får det vara så. Strunta i henne just nu.

Du pratar om strida på kniven och ta till stora yxan? Var har du fått det ifrån? Jo från dina egna fantasier. Du önskar att det är det jag har skrivit. Men jag har bara rått TS att hennes man ska ta hand om detta och att hon ska koncentrera sig på sitt. Samt att hon inte ska sitta och fundera på hur hon bäst kan blidka svärmor, tex genom att namnge barnet efter svärmor. Nej, låt mannen ta hand om detta nu.

Obehagligt att se hur du/ni går på Louise. Känner igen debattekniken ni för. Haka upp sig på ett ord den andra sagt, dra upp det gång på gång fast den andra förklarar sig. Lägga in ord i munnen på den andra, påstå att den sagt så och menat si. Mata på, mata på, mata på... som slag i en boxningsring.

Lämna tråden Louise.

Lär då av dina egna ord och lägg inte bara över dom på andra.

Tycker att det hade räckt med att bara be dig att hålla din käft!

Dina inlägg säger en del om din misogyna inställning.

Precis mors lilla Olle.

Härskarteknik är ett luddigt begrepp. Det kan man lätt använda på alla som argumenterar emot ens åsikt eller de man inte gillar utan belägg.

Vad är det som jag använder som är härskarteknik, menar du? Och på vilket sätt är jag nedlåtande i min kommentar?

Jag påpekar en intressant motsägelse i Louise' svar som propagerar för att man ska bemöta hårt med hårt - det är åtminstone min tolkning och hon har inte motsatt sig den vad jag vet. Motsägelsen består i att hon tycker att TS ska bemöta svärmoderns bemötande med hårt mot hårt, men kritiserar mitt val att bemöta hennes bemötande med hårt mot hårt. Om något bevisar väl hennes reaktion att ett användande av "hårt mot hårt" snarare förstärker en konflikt än förbättrar den.

Om du läste mitt andra inlägg noga, så hade jag inga synpunkter på hennes lösning utan påpekade att TS själv kunde välja vilket av alternativen hon föredrog.

I mitt första motinlägg skriver jag:

"TS är gravid, är i ett ömtåligt skick, har hormoner och ska snart föda med all den oro och ångest som det innebär. Du begär alltså av henne att hon ska strida på kniven med sin svärmor i detta läge?

Ja, det säger något om din brist på empati, dåliga omdöme och brist på kunskap om konflikthantering. "

Jag missade att stoppa in ett "I så fall", d.v.s. jag borde ha skrivit:

"Ja, det säger i så fall något om din brist på empati, dåliga omdöme och brist på kunskap om konflikthantering. "

Det var det jag egentligen menade. Jag kan ta på mig att det inte blev helt rätt i den delen.

Samtidigt som det är tillspetsat så stämmer min anklagelse rent sakligt.Att använda "hårt mot hårt" är faktiskt en brist på kunskap om konfliktlösning. Fråga vilken konfliktforskare som helst om vad de anser om den tanken. Precis som i ditt eget förslag, behöver man trappa ned och inte accelerera känslorna i en konflikt.

Jag kan också tycka att det är ett dåligt omdöme att inte ta hänsyn till TS graviditet och behov av lugn och ro. Kanske Louise tyckte att det var en bra lösning och att den skulle ge TS det lugn och ro hon behövde. Men det är i så fall en viss empatilöshet i det - jag tycker det framgår i tråden, och bara genom dess existens, att TS har nära till sina känslor och inte mår bra av att ha oupplösta konflikter hängande över sig under längre tid.

Och hade du läst mina förslag till TS så hade du upptäckt att jag redan har föreslagit henne att ha ett samtal med svärmodern och bett henne ha det när hon är lugn och utan aggressioner och uppmanat henne att vara ödmjuk, lyssnande.

Så det är väldigt konstigt att du först kritiserar mina förslag, och sedan ger ett förslag som är identiskt lika med det som jag själv gav.

Du tycker det är befängt att försöka värma upp svärmodern genom att ge hennes namn som mellannamn till barnet. Det håller jag inte med om. Om det inte är viktigt för TS huruvida ett av mellannamnen har ett visst namn eller inte, ser jag inte några nackdelar med ett sådant förslag. Ge ett enda exempel på någon konkret nackdel. Tvärtom, har det potential att vända hela relationen till det bättre och även skapa ett hälsosamt band mellan barnet och dess farmor.

När man har en konflikt kan man ibland lösa den genom att svälja sin stolthet och inlärda förmåga att alltid hålla på sitt och istället för att starta en jobbig konflikt kväsa den i sin linda.

Inte en så revolutionerande tanke, begreppet att "vända andra kinden till" är ju som bekant minst 2000 år gammal.

Om det sedan inte visar sig funka, och nya konflikthärdar dyker upp, får man hitta andra åtgärder. Jag uppfattar TS på det sättet att det här är en enstaka konflikt som dykt upp nu på senare tid, och inte att konflikterna med svärmodern har haglat under hela deras tid tillsammans.

Allt jag har skrivit har varit direkta svar på dina påhopp på min person. Hoppas att du under natten kan begrunda ditt sätt att kommunicera med andra människor och att du sedan kan hålla dig till att diskutera själva sakfrågan utan att sväva ut i antaganden om den andre, samt flertalet personangrepp. Det skulle vara bra för dig.

Låt inte hobbypsykologerna förminska hennes elakheter. Det rör sig inte om missförstånd när någon är så hatisk. Ge upp tanken på att du ska reparera eran relation. Det kommer bara att såra dig mer för hon kommer aldrig att gilla dig. För henne är du fienden. Det är när du inser det som du kan få distans och inte ?bry dig? om henne.

Så en farmor har frikort att bete sig hur hon vill? Ok då vet vi det. Tat lugnt.