Konflikt med svärmor

Glömde lägga till: det var riktigt slappt och dåligt av din kille att inte fira dig. Du har all rätt att bli arg och ledsen.

Sluta nu.

TS skriver att de alltid firar varandra på morgonen med fika mm. Varför gjorde inte TS man detta för sin partner som fyller 40 år? Man behöver inte vara tankeläsare för att förstå att man firar sin livskamrat när denne fyller jämnt. Även om man nu är uppvuxen med knappt något firande.

Alltså förlåt men vad är det här? Svärmor har ringt TS i ett ärende som på intet sätt bör involvera svärmor, hon har grälat och beskyllt TS för de mest elaka saker. Och du föreslår då att TS ska döpa det kommande barnet till något som svärmor kan gilla!?

Kanske kan de be svärmor att flytta in och helt få rå om bebisen också? Men bara om svärmor blir glad över det såklart.

Ett av de mer vettlösa inläggen på FL, och det säger inte lite.

Härskarteknik praktiserar du friskt i alla fall, nedlåtande är du också när du blir emotsagd.

Du vet att din modell är inte en absolut sanning och att man inte alls behöver vara empatilös, lida brist på omdöme eller kunskap om konflikthantering för att man har en annan lösning?

Nu håller jag inte med den andre heller som verkar i mitt tycke alltför hård. Det lär heller inte leda till någon familjefrid eller förbättrade relationer, vilket ju är det man vill uppnå.

Dina förslag tycker jag heller inte är bra, där TS ska lägga sig platt och fjäska in absurdum. Det är inte konfliktlösning. Ge barnet hennes namn som mellannamn är ju bara helt befängt.

Ett helt vanligt samtal om vad som skedde utan anklagelser och att lyssna på den andres känslor funkar för det mesta utmärkt såvida bägge parter är normalfuntade.

Men varför lade du inte på luren?

Man måste inte lyssna på någon som håller låda sådär.

Tala med din sambo och be honom prata vett med sin mamma. Hon är inte ditt ansvar.

Men nu handlar det inte bara om vad som är viktigt för den som skriker  långa monologer och vad han eller hon mår bra av.

Det handlar minst lika mycket om vad som är viktigt för den som lyssnar på de långa monologerna och vad han eller hon mår bra av.

I synnerhet om den som lyssnar är en höggravid 40-åring, vilket i sig är ett riskabelt hälsotillstånd.

Själv har jag lärt mig att jag inte behöver höra på dumheter. Vill någon tala med mig får man göra det men att glra som ts svärmor så säger jag stopp. Ber personen återkomma när den kan vara trevlig.

Jag hsr anvsr för mig och mina barn. Är man vuxen får man ta ansvar för sina handlingar.

Tänk så olika vi tycker som är rätt väg och att man accepterar av andra.