• Anonym (Bonus)

    Står inte ut med min sambos dotter

    9 hemska månader har jag bott med min sambo och hans dotter på 14 år. Hon bor heltid.

    Jag och sambon trodde att med tiden skulle detta problem bli bättre men inte.

    Problemet? Hon HATAR mig.

    Hon har stulit kontanter ut min väska, hällt ut dyra parfymer och tryckt ut ansiktskrämer. Slängt smink, klippt sönder en tröja, förstört maten genom att hälla i massa salt när jag inte sett. Osv osv.

    I november är det tänkt att jag och sambon ska förlova oss ( vet inte om jag orkar nu helt ärligt ) och vi tänkte med det ha en liten fest med middag för närmsta. Bonusen har redan deklarerat att hon tänker klä sig i svart för att visa sorgen. Givetvis får hon ha på sig vad hon vill men är ju inte kul när hon säger så.

    Jag har verkligen försökt . Jag har blivit arg, ignorerat , gett uppmärksamhet, försökt göra saker tillsammans. Även hennes pappa har försökt markera att detta inte är okej.

    Detta är annars en fin tjej med bra betyg, många vänner och fritidsintressen.

    Vad ska jag ta mig till? Vill packa och dra.

  • Svar på tråden Står inte ut med min sambos dotter
  • erikaABC
    Anonym (n) skrev 2019-09-08 16:18:31 följande:

    Skaffa ett eget boende. Träffa och umgås med din kille under trevligare former


    Håller med.
    TS kan inte använda sitt liv och sin hälsa för att uppfostra någon annans unge. TS borde tänka på sitt välmående i första hand. Inte på att sända rätt signaler till sambons unge.
  • Zarch
    erikaABC skrev 2019-09-08 21:14:42 följande:

    Håller med.

    TS kan inte använda sitt liv och sin hälsa för att uppfostra någon annans unge. TS borde tänka på sitt välmående i första hand. Inte på att sända rätt signaler till sambons unge.


    Hon ska givetvis inte uppfostra flickan.

    Men det är mycket fokus på att TS ska dra och det är väl standardfraser i sådana här ärenden men det finns faktiskt andra alternativ här.

    Nu är inte det vidare korrekt att säga så men med tanke på flickans extremt utåtagerande beteende i det nuvarande hemmet så kanske ett miljöombyte vore bättre för henne snarare? Dags att morsan kryper fram ur sin strutsgömma med nyladdat batteri och tar över, det är iallafall ett alternativ som bör diskuteras.
  • Anonym (Lycklig särbo)

    Lösningen är SÄRBO!
    Jag har haft nästan liknande situation när jag flyttade ihop med min kille och hans 2 söner. Då började mitt helvete. Hade också mina 3 tjejer varannan vecka.
    Pojkarna var så elaka mot mina flickor att det gick inte till slut...
    När den äldre bonusbarnet kallade min 6årig(då) för j***a h*r unge, när hon hade sitt kallas, och klippte håret på hennes Barbie docka som hon fick i present, fått jag nog.
    Jag packade och flyttade ut utan att förklara krig till hans ungar eller fortsätta kämpa för att få deras "godkännande".

    Jag bara drog. Sambo blev förkrossad förstås och det uppstod lite drama och anklagelser stormade in om att jag ger upp för lätt ( i 2 år kämpade jag med hans barn) och att "de är bara barn"...
    Nej du. Jag ser skillnad på barn som är lekfulla och busiga och barn som är rent av elaka. 

    Ville inte ha det så. Varför?  
    Ska jag ägna min dyrbara tid att uppfostra andras barn medan mina egna kommer i skymundan? Är detta ett liv?

    Pojkarna har både mamma och pappa och det är deras jobb att blåsa lite vett i dem, inte mitt.

    Nu har vi ett lyckligt särboförhållande. Jag slipper bry mig om hans barn och ständigt vara orolig att de skall vara elaka mot mina flickor. 
    Vi träffas när det passar oss båda, lagar middagar, reser ihop, träffar gemensamma vänner. Han umgås med mina tjejer väldigt flitigt, de gillar honom! Men jag kan inte och vill inte umgås med hans barn. De hatar mig och mina barn och då få det va!

    Mitt råd är - om ni gillar varandra och är måna om er relation prova ett särboförhållande!

  • smulpaj01
    Anonym (Sandra) skrev 2019-09-08 07:34:14 följande:

    Ungdomshem?

    Min son fick flytta till ungdomshem efter att han hade sådant beteende mot min nya man. Sånt beteende ska man inte acceptera. Man kan ringa social jour och de kan prata med henne. Bara det kan räcka också.


    Vad VIDRIGT! Stackars unge!

    Till ts: Flytta isär och lev som särbos i några år. Håller ert förhållande kan ni bli särbos när dottern flyttat hemifrån. Även om "sånt beteende" inte ska accepteras så ska hon inte behöva tvingas utsättas för en människa hon avskyr i sitt eget hem.
  • molly50
    erikaABC skrev 2019-09-08 21:14:42 följande:
    Håller med.
    TS kan inte använda sitt liv och sin hälsa för att uppfostra någon annans unge. TS borde tänka på sitt välmående i första hand. Inte på att sända rätt signaler till sambons unge.
    Det är inte TS uppgift att uppfostra flickan. Det ansvaret ligger på TS sambo och flickans mamma.
    Men jag tycker inte heller att TS ska flytta och därigenom visa flickan att hennes dåliga beteende faktiskt funkar.
    Flickan behöver konsekvenser för sina handlingar samtidigt som hon behöver få veta att TS inte är ute efter att ersätta henne på något vis. Att hon är älskad och en del av familjen.
    Men hon ska inte ha någon bekräftelse på att hennes dåliga beteende fungerar. Vilket hon får om TS skulle flytta.
  • Anonym (n)
    Anonym (Lycklig särbo) skrev 2019-09-09 09:08:16 följande:

    Lösningen är SÄRBO!
    Jag har haft nästan liknande situation när jag flyttade ihop med min kille och hans 2 söner. Då började mitt helvete. Hade också mina 3 tjejer varannan vecka.
    Pojkarna var så elaka mot mina flickor att det gick inte till slut...
    När den äldre bonusbarnet kallade min 6årig(då) för j***a h*r unge, när hon hade sitt kallas, och klippte håret på hennes Barbie docka som hon fick i present, fått jag nog.
    Jag packade och flyttade ut utan att förklara krig till hans ungar eller fortsätta kämpa för att få deras "godkännande".

    Jag bara drog. Sambo blev förkrossad förstås och det uppstod lite drama och anklagelser stormade in om att jag ger upp för lätt ( i 2 år kämpade jag med hans barn) och att "de är bara barn"...
    Nej du. Jag ser skillnad på barn som är lekfulla och busiga och barn som är rent av elaka. 

    Ville inte ha det så. Varför?  
    Ska jag ägna min dyrbara tid att uppfostra andras barn medan mina egna kommer i skymundan? Är detta ett liv?

    Pojkarna har både mamma och pappa och det är deras jobb att blåsa lite vett i dem, inte mitt.

    Nu har vi ett lyckligt särboförhållande. Jag slipper bry mig om hans barn och ständigt vara orolig att de skall vara elaka mot mina flickor. 
    Vi träffas när det passar oss båda, lagar middagar, reser ihop, träffar gemensamma vänner. Han umgås med mina tjejer väldigt flitigt, de gillar honom! Men jag kan inte och vill inte umgås med hans barn. De hatar mig och mina barn och då få det va!

    Mitt råd är - om ni gillar varandra och är måna om er relation prova ett särboförhållande!


    Vilket bra inlägg!
  • Anonym (Blåmesen)

    Pappan gör ju inte tillräckligt. Han måste visa sitt barn att det är fel och inte tolereras. Gör han inte mer får du överväga att flytta.

    Annars blir det kanske inte bättre med tiden heller.

  • Anonym (Sandra)
    smulpaj01 skrev 2019-09-09 09:28:56 följande:

    Vad VIDRIGT! Stackars unge!

    Till ts: Flytta isär och lev som särbos i några år. Håller ert förhållande kan ni bli särbos när dottern flyttat hemifrån. Även om "sånt beteende" inte ska accepteras så ska hon inte behöva tvingas utsättas för en människa hon avskyr i sitt eget hem.


    Det är inget vidrigt med det. Det var den bästa lösningen. Ungdoms hem är bra för tonåringar som inte kan uppföra sig. Han var stolt och glad att få vara där. Dessutom var han äldre än 14år. Det har inget med dålig föräldraskap att göra. Det är det enda som fungerar om det inte hjälper att prata med social jour. En tonåring kan inte få makten att få bestämma över förälders kärleksliv.
  • smulpaj01
    Anonym (Sandra) skrev 2019-09-09 09:51:20 följande:

    Det är inget vidrigt med det. Det var den bästa lösningen. Ungdoms hem är bra för tonåringar som inte kan uppföra sig. Han var stolt och glad att få vara där. Dessutom var han äldre än 14år. Det har inget med dålig föräldraskap att göra. Det är det enda som fungerar om det inte hjälper att prata med social jour. En tonåring kan inte få makten att få bestämma över förälders kärleksliv.


    Som nån annan skrev, klarar man inte av att vara förälder så är det såklart bättre att sociala tar över.

    Men det ÄR vidrigt att välja nån gubbe framför sin egen son anser jag!
  • Anonym (Ersätta)

    Hon ska självklart ersätta dig för de saker hon medvetet förstört, säg det till henne och hennes pappa. Hon utövar skadegörelse och det måste få konsekvenser.

    Hon är ganska stor, 14, då bör man ha utvecklat ett visst konsekvenstänk. Särskilt om hon är fungerande på andra områden, då vet hon ju uppenbarligen precis vad hon gör.

    Om hon får månadspeng bör pappan inte ge henne denna tills dina förstörda saker är betalda (om hon vägrar betala).

    Däremot har hon såklart rätt att klä sig i svart, om hon nu är bjuden på förlovningsfestan. Man brukar ju annars bjuda de som är positivt inställda till ens förlovning. Ni kan ge henne alternativet att inte komma på festen om hon nu är så extremt emot detta.

Svar på tråden Står inte ut med min sambos dotter