• Anonym (anony­m)
    Tis 10 sep 2019 13:53
    125 visningar
    206 svar

    Han hade sex med mig när jag sov strax efter förlossningen

    Vet inte vart jag ska ta vägen riktigt och känner att jag behöver skriva av mig! Jag och min man fick en fin liten son för tre veckor sedan och jag har därmed förklarat noga för honom att sex är uteslutet just nu då jag inte vill försöka såhär tidigt efter förlossningen. Har även klargjort för honom att oskyddat sex inte är ett alternativ förrän jag har börjat med preventivmedel som jag ska ordna på efterkontrollen om några veckor och infektionsrisken är han väl medveten om. 

    Vi har myst några gånger och så fort han insisterat på att han vill ha sex så har jag sagt ifrån. Men så vaknade jag i förrgår av att han hade oskyddat sex med mig medan jag sov, vilket han först förnekade och därefter bortförklarade med att "den råkade slinka in när jag myste med dig". Hade rätt så ont efteråt, blödde lite ljusrött blod och var väldigt orolig över både graviditet samt infektionsrisk. Var såklart även djupt besviken på att han valde sin lust på min hälsas bekostnad. Jag visade tydligt att det inte var okej att bete sig så men valde trots allt att försöka bortse från vad som hänt, inte minst för vår 3-veckors sons skull. 

    Inatt vaknade jag av att det hände igen, denna gången gjorde det riktigt ont och jag puttade bort honom och sprang in på toa där jag såg att det börjat blöda även denna gången. Hans bortförklaring var att han trodde han var precis vid öppningen, vilket jag anser vara skitsnack då jag kände att det var ordentligt sex långt in. Han säger även att han känner sig fruktansvärt hemsk, äcklig, att han inte kan kontrollera sig etc.

    Vet verkligen inte vad jag ska göra, detta är en helt ny sida av honom som jag aldrig sett under våra fem år tillsammans (dock så har jag aldrig inte kunnat ha sex tidigare så det förklarar kanske saken) och jag känner mig så himla ledsen över att han i stunden inte bryr sig alls om varken mina känslor eller min hälsa. Han är verkligen världens finaste person bortsett från dessa händelserna och det faktum att vi har en liten nyfödd gör att det hela känns så mycket värre.

    Vad hade ni gjort i min situation?

Svar på tråden Han hade sex med mig när jag sov strax efter förlossningen
  • Anonym (Går int)
    Lör 14 sep 2019 17:32
    -1
    Colourfulrainbow skrev 2019-09-14 00:25:41 följande:

    Beklagar att du lider av en svår sjukdom som gör att du ibland känner att du inte orkar längre. 

    Ts man är dock upprörd över att han inte får våldta sin fru. Helt plötsligt är det nu synd om honom. Inte om ts som blivit våldtagen. Han är jävligt manipulativ.


    Tack för omtanken!

    Jag tänkte att ts kanske ger sig själv skulden och därmed förstorar och missförstår hans hot.

    Och även om ts man begått fruktansvärda handlingar så är han fortfarande hennes man och pappa till barnet. Så lätt är det inte att tänka rationellt och sätta empatin för sin partner åt sidan. För oss är det så självklart. Tycker det är synd att så många skuldbelägger ts genom att ifrpgasätta de ordval hon gjort i sån grad att det blir mobbing av det. Hon är offret, inte förövaren. Hon behöver stöd och bolla tankar, inte höra om och om igen att hon blivit våldtagen. Det vet hon vid detta laget. Nu måste hon komma vidare.
  • Anonym (B)
    Lör 14 sep 2019 17:37
    +1
    Anonym (Perversa typer...) skrev 2019-09-14 12:55:24 följande:

    Inte för att vara sådan, men har man en slags pervers böjning till sovande kvinnor så när annars skall man utföra detta än precis efter förlossning utan att kvinnan vaknar?

    Då är hon både fysiskt och mentalt helt slutkörd, och det enda hon vaknar av är barnets skrik. Underlivet är så ömt och gör så ont redan innan att en penis inte ens känns.

    Att ha den böjningen är perverst, ja faktiskt. Det är ett övergrepp. Men som ett slags "förklaring" åt den perverse maken så är det så att det finns nog få tillfällen som fungerar bättre än just när han gjorde det, så det var nog därför han gjorde det.

    Hade han bara vart kåt och velat bli okåt igen hade han givetvis gått och runkat istället för att begå ett övergrepp. Så det är solklart övergrepp utan annan ""ursäkt"" än att han har en pervers dragning åt sovande kvinnor.


    Men då får man prata med sin partner om att man har den böjelsen och är de villiga att testa det kan man göra det under kontrollerade former. Oavsett om han skulle ha en sådan form av böjelse eller inte är det ett övergrepp och jag ser inte på vilket sätt det han gjort skulle förmildras av det.
  • Lör 14 sep 2019 17:48

    Ingen lätt situation. Min första tanke är bryt med han. Sen förstår jag att det inte är lätt. Han har kränkt dig rejält. Det är viktigt att man får läka ordentligt efter en förlossning. 3 veckor är för lite. Be honom sova någon annanstans en tid. Att tänka över vad han gjort. Hjälper det inte be han söka hjälp. Har du märkt av tendenser förr där han inte respekterar dig? Hans kåthet kan han ju lösa själv en tid tills du är redo.

  • Lör 14 sep 2019 18:22
    +5
    Anonym (anonym) skrev 2019-09-11 18:54:58 följande:

    Tack så jättemycket för alla svar! Känns otroligt skönt att ni alla "är på min sida" även om det såklart är jobbigt att läsa era svar.

    Har inte agerat så drastiskt som många av er menar att jag borde göra, det är inte så lätt att bara "kasta ut honom" när vi dels är gifta, har hund och bil tillsammans och dels har en så pass liten bebis hemma. Vi bor dessutom i en lägenhet som han äger, så jag har inga möjligheter att kasta ut någon utan isåfall blir det snarare tvärtom. Jag är bara 24 år och har nyss tagit min examen efter många års studier, har därav inte en särskilt hög SGI eller föräldrapenning; planen var att söka heltidsjobb lagom tills mammaledigheten är slut och att min man skulle jobba in större delen av månadsinkomsten medan jag är föräldraledig. Sitter alltså lite fast här utan någon juridisk rätt till bostaden (vi har skrivit äktenskapsförord på att allt vi ägt innan äktenskapet förblir enskild egendom) och utan någon direkt inkomst att hurra för. 

    Jag har dock absolut markerat rejält på att det var långt över gränsen för vad som är okej att göra mot någon. Men samtidigt så är han väldigt deprimerad och har ordagrant sagt senast igår att "jag kan lika gärna skita i livet och försvinna för allt jag gör blir bara fel" vilket gör mig livrädd för att han ska begå självmord och att min son ska få växa upp utan sin pappa på grund av att jag var så pass arg på honom som jag egentligen borde vara för det han gjort. Samma sak gäller polisanmälan - tänk om han blir dömd för två våldtäkter och hamnar i fängelse i flera år, hur ska jag förklara det för min son? 

    Psykolog har han i alla fall upprättat kontakt med, så jag hoppas verkligen att det hjälper! Någon frågade om jag upplevt honom som aggressiv eller nedvärderande på andra sätt och visserligen så avbryter han mig ofta när jag pratar och "pratar över mig" när vi till exempel är på möten eller liknande, men utöver det så skulle jag snarare säga att jag är den som är dominant i förhållandet! 

    Förstår att så många tycker att jag ska lämna honom snarast möjligt och polisanmäla, det hade jag också givit som råd om jag själv var den som kommenterade på någons inlägg gällande samma sak. Men att frånta sonen en uppväxt i en kärnfamilj som kanske kan fortsätta vara så fin som den varit fram tills händelserna känns kanske inte som det bästa - jag tror alltså att jag trots allt vill ge det en sista chans (med psykologkontakt för hans del) med tanke på att det kom som en blixt från klar himmel och inte är något som jag under våra fem år tillsammans kunnat se minsta lilla tendens till. 


    Du vill ha en kärnfamilj med en man som inte bara våldtar dig utan väljer att göra det när din kropp fortfarande läker ihop efter att ha fött hans barn?

    Låt mig fråga, är det så du vill att din son ska behandla mamman till dina barnbarn?
  • Lör 14 sep 2019 18:25
    Anonym (Sluta överdriv) skrev 2019-09-12 11:58:17 följande:

    Du antar helt fel jag tre barn och har fött dem alla.

    Tycker ändå att det överdramatiseras i den här tråden helt i hysteriskt me to anda...

    Har man en partner får man ställa upp lite annars ska man inte bli så förvånad om partnern hittar sex på annat ställe


    Jag har svårt att tro att du är på riktigt. Är det du som är TS och svarar med en annan nick? Den klassiska fredagstråden?
  • Sön 15 sep 2019 12:36
    +1
    Anonym (anonym) skrev 2019-09-10 13:53:07 följande:

    Vet inte vart jag ska ta vägen riktigt och känner att jag behöver skriva av mig! Jag och min man fick en fin liten son för tre veckor sedan och jag har därmed förklarat noga för honom att sex är uteslutet just nu då jag inte vill försöka såhär tidigt efter förlossningen. Har även klargjort för honom att oskyddat sex inte är ett alternativ förrän jag har börjat med preventivmedel som jag ska ordna på efterkontrollen om några veckor och infektionsrisken är han väl medveten om. 

    Vi har myst några gånger och så fort han insisterat på att han vill ha sex så har jag sagt ifrån. Men så vaknade jag i förrgår av att han hade oskyddat sex med mig medan jag sov, vilket han först förnekade och därefter bortförklarade med att "den råkade slinka in när jag myste med dig". Hade rätt så ont efteråt, blödde lite ljusrött blod och var väldigt orolig över både graviditet samt infektionsrisk. Var såklart även djupt besviken på att han valde sin lust på min hälsas bekostnad. Jag visade tydligt att det inte var okej att bete sig så men valde trots allt att försöka bortse från vad som hänt, inte minst för vår 3-veckors sons skull. 

    Inatt vaknade jag av att det hände igen, denna gången gjorde det riktigt ont och jag puttade bort honom och sprang in på toa där jag såg att det börjat blöda även denna gången. Hans bortförklaring var att han trodde han var precis vid öppningen, vilket jag anser vara skitsnack då jag kände att det var ordentligt sex långt in. Han säger även att han känner sig fruktansvärt hemsk, äcklig, att han inte kan kontrollera sig etc.

    Vet verkligen inte vad jag ska göra, detta är en helt ny sida av honom som jag aldrig sett under våra fem år tillsammans (dock så har jag aldrig inte kunnat ha sex tidigare så det förklarar kanske saken) och jag känner mig så himla ledsen över att han i stunden inte bryr sig alls om varken mina känslor eller min hälsa. Han är verkligen världens finaste person bortsett från dessa händelserna och det faktum att vi har en liten nyfödd gör att det hela känns så mycket värre.

    Vad hade ni gjort i min situation?


    Beklagar att du har barn med han. Denna mannen är ju mentalt sjuk. Det han gör mot dig är VÅLDTÄKT. Jag skulle råda en polisanmälan men förstår att det är svårt.
    Skulle lämna honom.
  • Anonym (yoko)
    Sön 15 sep 2019 12:37
    -1 +3

    Om du fått en dotter hade han gett sig på henne när du inte är på humör?

  • Sön 15 sep 2019 12:39
    +3

    Kan tillägga att min make fick vänta 6 månader efter jag fått våra barn (svår förlossning med tvillingar) det var till att "ruska tupp" i badrummet. Respekterar han dig så gör han sitt och väntar.

  • Sön 15 sep 2019 18:28

    TS,hur går det?

  • Anonym (Går int)
    Sön 15 sep 2019 20:18
    -3 +1
    Anonym (yoko) skrev 2019-09-15 12:37:24 följande:

    Om du fått en dotter hade han gett sig på henne när du inte är på humör?


    SLUTA NU ATT SKULDBELÄGGA TS!

    Hon har ingen skuld i hans beteende!
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...