Hur var det att växa upp med bonusmamma?

Jag var ett väldigt lätt barn men gud vad dåligt hon fick mig att må. Det fanns väldigt många incidenter men det var saker som att hon kallade mig för hora (runt 8 år) när jag ville välja ett par byxor av en annan färg än hon föredrog. Jag fick 1 julklapp av dem på julafton medan hennes son/dotter fick kanske 20 var. En gång när jag blev sjuk (spydde, yrade, feber osv) där så fick jag vänta i trädgården tills min mamma kom och hämtade mig för att jag inte skulle kunna smitta hennes barn inne...

Jag slutade åka dit så fort jag kunde egentligen. De är fortfarande ihop och även om jag aldrig kommer förlåta det hon gjorde så har vi någon slags relation i dag, hon har blivit bättre. Jag gissar på att hon ångrar sig även om hon aldrig har sagt förlåt. Min far däremot får jag allt svårare för ju äldre jag blir, jag kan inte förstå hur han kunde låta det fortgå. Jag hade aldrig tillåtit någon att behandla min dotter så. Jag har dessutom försökt prata med honom om det som vuxen men "det var ju så länge sedan" och "vad kan jag göra åt det nu"... En massa bs.

Jag har dock valt att gå vidare och inte tänka över det för mycket. Jag mår bara dåligt av det, men jag vill inte ha deras hjälp med någonting, vilket de har väldigt svårt att acceptera av någon anledning. Nyss ville de köpa ett hus åt mig, men jag vill ärligt inte ha deras skuld-pengar...