Möte är väl på arbetstid så då borde du få ha barnet på förskolan under tiden. Eller tänker dem att du ska lämna barnet, komma tillbaka och hämta, för att lämna till ev barnvakt någon timme, hämta barnet och åter lämna det på förskolan före du åker tillbaka till jobbet.
Arbetar du under mötena, menar du?
Den tid du inte arbetar/studerar är din fritid. På fritiden gör man inte bara roliga saker, man går till tandläkaren, möten på skolan, möten i BRF osv.
Läkartider går att få utanför arbetstid, det handlar om vilja och att ha tålamod att vänta. Så samhällsekonomiskt är det bättre att föräldrar tar läkartider som passar dem istället för att kräva första bästa tid och sen kräva att samhället ställer upp på dem med gratis barnpassning.
Se vad jag skrivit innan. Tycker du på fullt allvar att vi i alla diskussioner ska tvingas rabbla varje personligt undantag?
Seriöst?
Dessutom är det väldigt sällan det bara finns ETT enda läkarkontor. (Jo det finns undantag här också)
Så vad vill du med ditt inlägg, tjafsa om din personliga situation eller ha en generell diskussion som det skrivs i TS?
Istället för att upprepa dig in absurdum kan du besvara frågan.
Jag har redan besvarat men du struntar i det utan tjatar på.
Se vad jag skrivit innan. Tycker du på fullt allvar att vi i alla diskussioner ska tvingas rabbla varje personligt undantag?
Seriöst?
Enligt boken har dom ju rätt. Du får inte ha ditt barn på fsk om du inte jobbar (eller studerar).
MEN
Alla vettiga människor inser att det är bättre att du tar ledigt en liten stund, går på mötet och sen åker tillbaka till jobbet, och hämtar dina barn i vanlig tid.
Alternativet skulle ju vara att du hämtade barnet, lämnade hos barnvakt, gick på mötet, hämtade hos barnvakt, lämnade på fsk, åkte till jobbet. Och eftersom det tog så lång tid så måste du jobba längre och således förlänga barnets tid på fsk på kvällen istället. Tror inte fsk egentligen önskar den lösningen.
Det är din verklighet men inte alls.
Frågar en fjärde gång:
Tycker du på fullt allvar att vi i alla diskussioner ska tvingas rabbla varje personligt undantag?
Seriöst?
Nej, jag tror inte att du svarar denna gång heller för att du faktiskt inser att du försöker göra dig själv till samhällsnorm och gälla alla.
Tror du?
Så om jag tar en halvdag semester för att, säg shoppa, så skulle det räknas som jobb bara för att jag gör det på min vanliga arbetstid, och ungarna skulle få vara på fsk?
Är det i dessa fall skillnad mellan shopping och andra "viktiga" möten?
Det är iaf det jag stämplar när jag ska iväg på något, tex när jag har en halv dag på sjukhuset, då tar jag semester dom timmarna för att slippa förlora så mycket inkomst.
Spelar det egentligen någon roll om jag stämplar semester, atk eller flex alla dessa är ju tid som jag är ledig?
Spelar det verkligen (enligt regelverket) någon roll om jag shoppar eller om jag går till tandläkaren?
Javisst är det verklighet men det är din personliga upplevelse och inget som gäller alla generellt.
Du verkar dock inte förstå riktigt vad en generell principdiskussion är eller varför du inte kan göra dig själv till norm.
Nej. Eftersom jag har en vettig fsk, som inser att det bara skulle bli merjobb för dem om jag gjorde det.
Nu löser jag dock det mesta på tid som jag ändå är ledig, och jag har ett nätverk som hjälper mig, så oftast behöver jag inte på något sätt överutnyttja fsk.
har jag sagt något om ts?
Jag sa att JAG inte behöver överutnyttja förskolan.
Hur ska jag veta det? Jag vet ingenting om ts situation, därför undviker jag att yttra mig om huruvida ts överutnyttjar fsk eller inte.
Nej. Eftersom jag har en vettig fsk, som inser att det bara skulle bli merjobb för dem om jag gjorde det.
Nu löser jag dock det mesta på tid som jag ändå är ledig, och jag har ett nätverk som hjälper mig, så oftast behöver jag inte på något sätt överutnyttja fsk.
Ja? Du citerar mig, men ställer ingen fråga?