• Anonym (?)
    Thu 12 Sep 2019 16:55
    20068 visningar
    190 svar
    +2
    190
    20068

    Äta fläskkött eller ej

    BurningDiamond skrev 2019-09-12 16:00:22 följande:

    Men om man som föräldrar har gjort en överenskommelse så gäller den. Är den ena föräldern missnöjd så får denna tala om detta, inte bara gå bakom ryggen.Pappan ställer inga krav enl TS, pappan och mamman har kommit överens om kosten. Det handlar inte om att mamman vill ändra på överenskommelsen, det handlar om att mamman inte vill kommunicera med pappan utan väljer att föra pappan bakom ljuset.Åter igen, det är en överenskommelse, inte pappan som dikterar om vi ska tro på TS.För att det är vad de bestämt tillsammans. Självklart, men eftersom det finns ett gemensamt beslut så följer man detta tills man pratat med varandra.Nej, TS behöver inte pappans tillåtelse. TS behöver ta upp ämnet för diskussion, och om pappan informera pappan om att i hennes hem gäller hennes regler.


    Var har mamman sagt att hon tänker gå bakom ryggen på pappan?

    Hon borde ju upplysa honom men hon behöver ju inget godkännande
  • Anonym (?)
    Thu 12 Sep 2019 19:12
    #67

    måste det väl vara självklart att överenskommelser man gör angående barn medans man är tillsammans inte på något sätt är evigt bindande efter att man gjort slut och blivit två separata hushåll.

    Framförallt inte saker som var helt logiska och praktiska för familjen som helhet(tex att endast laga en sorts maträtt till alla) men som endast är opraktiskt för den ena när separationen skett.

    Tror inte svaren blivit ett dugg annorlunda om det varit samma situation om det varit en vegan och en blandkostare, har noll med kön och religion att göra

  • Anonym (?)
    Fri 13 Sep 2019 12:30
    #84
    cosinus skrev 2019-09-13 12:21:52 följande:

    Det finns för och nackdelar med bägge besluten. Men oavsett så ska du vara ärlig med vad du väljer.

    Nackdelen med att ge fläskkött nu är att du riskerar din och exets relation vilket lär drabba sonen. Jag kan också principiellt tycka att man håller det man kommit överens om som föräldrar även om man går isär. Men men, det är eg bara en åsikt.

    Fördelen med att ge fläskkött nu är att din son slipper ta det på sitt ansvar. För chansen är ju rätt stor att han kommer vilja äta det när han blir större och har du redan tagit det beslutet åt honom innan han kan bestämma själv slipper han senare stå till svars för det gentemot sin far.


    Väldigt bra perspektiv! Att barnet ska avhålla sig från griskött blir ju något pålagt utifrån som inte kommer från barnet själv, ett religiöst tvång. Att inte stå upp mot pappan nu är ju lite att lägga över ansvaret och problemet (inklusive konflikten) på barnet istället. Vi tror på saker här med och det är individualism, fritt val, respekt för barn och religionsfrihet. Barnet har själv möjlighet att välja att följa den muslimska riktningen när hen blir äldre. Vi har kastar av oss arvssynden så lägg inga nya laster på oskyldiga barn, eftersom det finns människor som konverterar till Islam så antar jag att de framtida dörrarna ej är stängda för barnet bara för att hen tidigare ätit griskött?

    Hur har ni gjort med omskärning förresten? Hur gammalt är barnet?
  • Anonym (?)
    Fri 13 Sep 2019 15:29
    #94
    +2
    Smillefix skrev 2019-09-13 14:16:58 följande:

    Jag menar att här i Sverige tar vi extremt lätt på religion och väldigt få kallar sig ens kristna. För oss är det snarare lite suspekt med religiösa människor vare sig de är muslimer, kyrkliga eller frireligiösa. Men självklart anser vi att alla har rätt att tillhöra vilken religion de vill, det är t.o.m ok att mixa och matcha eller byta religion lite när man känner för det. "Jag tror inte på Gud men jag tror på en högre makt.. gillar idén bakom buddhismen och jag gillar att gå på yoga så jag mixar in lite hinduism också.. men jag gifter mig i kyrkan!" Någon som hört det resonemanget förut?

    Jag är likadan själv, jag konverterade till islam för några år sedan (innan jag träffade min man, jag gjorde det pga mitt eget sökande och för att jag levde i ett muslimskt land och ville komma med i gemenskapen) men jag är en väldigt "svensk" muslim och väljer lite fritt av det jag tycker är bra i religionen och struntar i det jag inte håller med om.

    Klart att jag tycker religionsfrihet är bra! Men vi kan inte utgå ifrån vårt extremt sekulariserade synsätt utan måste förstå att i de flesta andra kulturer tar man mycket mer allvarligt på religionen och det är oavsett om du är en muslim, jude eller bara polsk katolik. Religionsfrihet i Sverige innebär att respektera både dem som är djupt troende och dem som kallar sig ateister, och hela spektrat där emellan.

    TS skaffade barn med en muslim, jag hoppas att de samtalade i någon mån innan de skaffade barn om hur de vill att barnet ska uppfostras och kom de då överens om att barnet exempelvis inte ska äta griskött, ja då kan inte TS nu plötsligt ångra sig och börja kräva att få göra något som faktiskt är haram enligt faderns religion. Jag vidhåller, är det så principiellt viktigt för TS att mata sitt barn med griskött, ja då borde hon ha hittat en svensk kille, eller en tysk kanske, och skaffat barn med honom istället.


    Mannen är väl också medveten om att han skaffade barn i sverige med en svensk kvinna och efter att ha gått isär här har man endast 100% inflytande över sitt barns vardag den tiden man har barnet boende hos sig. I sverige finns vissa stora beslut så som boende skola etc som föräldrarna måste ta gemensamt vid gemensam vårdnad. Ja mannen har en religion, det innebär inte i svenska ögon att barnet har det. Religion har inte I de flestas ögon en särställning att det alltid ska prioriteras eller ha företräde i valet av barnets uppfostran.

    Och oavsett vad så har TS rätt att byta åsikt, det är vuxen verkligheten. Vill man ha absolut kontroll själv får man skaffa barn ensam. Om TS sen har ändrat sig av praktiska skäl eller av skäl som har att göra med att barnet inte ska få begränsa sig efter religion innan hen själv gör det valet spelar mindre roll. I sverige får man ändra sig om det mesta, därför har vi även skiljsmässa. Så är aspekten att religionen alltid ska ha företräde? För då borde den väljer det även om den separerade mannen kommer efter en massa år och då kräver att barnet ska anpassa sig. eller handlar det om att man som förälder aldrig får ändra åsikt efter att man någon gång kommit överens om någonting?
  • Anonym (?)
    Fri 13 Sep 2019 23:10
    +1
    Gameofthrones skrev 2019-09-13 21:42:53 följande:

    Hur vet du att jag är svensk? Men ska inte hålla på gå in på detaljer. Barnet har ju två traditioner jul, påsk, midsommar. Barnet är född i Sverige och hans far är muslim. Så han har två kulturer. Vad fattar ni inte?!

    Det är det här ser blir barn blir curlade för mkt, inga gränser alls. Tycker synd om våran kommande generation.

    Svarar inte mer.


    Men ingen skulle ju tvinga pappan att gå på midnattsmässa med barnet om det inföll på hans vecka. Han är ju fri att visa och lära barnet om kulturen från hans sida under sin tid med barnet, och det är ju knappast så att pappan ska tvingas ut och grilla korv med barnet.
  • Anonym (?)
    Tue 17 Sep 2019 15:12
    +2
    Gameofthrones skrev 2019-09-17 14:55:48 följande:

    Varför skaffar man barn när man inte kommer överens!? Hon gjorde ett val. Då ska man stå för det.

    Inga mer kommentarer.


    Med den argumentationen så kan man ju lika väl dra det till det extrema och säga att om man varit överens om att barnet inte ska bli ett skilsmässobarn så måste man vara överens för att skilja sig. Det skulle bli orimligt att tro att beslut man tog tillsammans när man var ett par och barnet föddes ska automatiskt giltiga i 18 år om man går isär när barnet är 1.

    Har hört flera par som varit överens om att OM de skulle gå isär så skulle det aldrig bli tal om några bonusföräldrar, någonsin. Sådana resonemang och avtal handlar om känslor i nuet och en kringliggande situation där det just då känns rimligt. Men livet händer och saker och inställningar ändras.

    Tycker du på fullt allvar att om man går isär så måste ALLA husregler som gäller i det tidigare hushållet förevigt gälla i båda hushållen om man inte kan bli överens om nya regler?

    Eller att konstiga överenskommelser som man gör när man är idealistisk nybliven förälder och aldrig kan föreställa sig en separation ska gälla för evigt? tex tycker att barnet alltid måste bo i villa och aldrig ska behöva flytta till lägenhet?(verkligt exempel här från familjeliv)
  • Anonym (?)
    Wed 18 Sep 2019 10:42
    +1
    Gameofthrones skrev 2019-09-18 09:16:12 följande:

    Shit, är ni helt ute och cyklar?

    Tvärtom vadå? Det spelar ingen roll vem som är vem samkönade det gäller alla sorters människor som är föräldrar det handlar inte om tvång, har jag skrivit att barnet är tvungen och äta fläskkött? Fan skaffa glasögon.

    Jag har skrivit vad jag tycker om detta i flera sidor läs. Verkligen. Ställ inte en fråga som redan finns ett svar på.

    Nu svarar jag inte tillbaka.


    Du skriver att människor självklart får ändra sig, men inte i detta fall. Varför får man inte lov att ändra sig i detta fall?

    Om situationen hade varit samma men pappan varit vegan, mamman var blandätare men de hade gemensamt ätit vegansk kost i hushållet, en uppoffring av mamman men rimlig när de var sammanboende. Om mamman då efter separationen hade barnet 90%, tycker du att hon skulle varit tvungen att fortsätta satsa helt på vegansk kost trots att hon själv egentligen återgått till blandkost?

    Eller handlar det snarare om att du personligen inte tyckt det varit en stor uppoffring att sluta med fläsk? För det är helt rimligt att säga att du hade hållt överenskommelsen efterson DU inte tyckt det var en stor grej.

    Om mamman ändrat sig på så vis att det mer handlar om principen att hon vill att barnet ska få välja själv och inte ska behöva på något sätt bli begränsad på grund av någon annans religion. Hade det varit mer ok att ändra sig då?
  • Anonym (?)
    Wed 18 Sep 2019 19:20
    +1
    SagolikaSara skrev 2019-09-18 17:56:44 följande:

    Jag skulle aldrig lova något jag inte kunde hålla. Skulle aldrig ge min partner ett sånt löfte till att börja med. Överenskommelser som rör vårat gemensamma barn skulle jag hålla även fast vi inte längre bor tillsammans. Hur svårt ska det vara.


    Så du skulle aldrig skilja dig heller?

    Tycker du att det är något som generellt ska gälla alla?

    Det tillhör att bli vuxen att inse att livet förändras, åsikter och livsstil ändras samt att det inte alltid är något man kan förutse. Sen är det en otroligt stor skillnad på ett juridiskt bindande avtal och en överenskommelse. En överenskommelse gäller oftast så länge man är just, överens.
  • Anonym (?)
    Thu 19 Sep 2019 08:48
    SagolikaSara skrev 2019-09-19 08:31:34 följande:

    Så otrohet är ok så länge det inte finns ett bindande avtal om ensamrätt till partnerns kropp?


    Nej jag tycker inte otrohet är okej men däremot skulle det ju bryta överenskommelsen vi hade gjort när vi blev tillsammans och vi skulle då gå isär. Men jag har heller aldrig förordat att TS ska gå bakom ryggen på sitt ex utan att hon ska informera honom om att hon ändrat sig. Så det gör att jämförelsen haltar, hade min partner istället kommit till mig och sagt att hen inte längre ville ha ett monogamt förhållande så ser jag inget fel med det, att jag då kanske hellre gjort slut än fortsatt under de nya premisserna hade varit en annan fråga.

    Och nej jag hade inte tyckt att den kinesiska mannen gjort fel, även om jag tycker att han borde berättat först, sen att jag kanske inte tyckt om det precis som att jag är säker på att TS ex inte skulle tycka om att hon ändrade sig är förståeligt, men inte automatiskt något som ändrar den andres valmöjligheter.
  • Anonym (?)
    Fri 20 Sep 2019 09:11
    SagolikaSara skrev 2019-09-20 08:38:41 följande:

    Ok ,så det skulle vara ok att ditt barn serverades hund för att ni som föräldrar skilde er och efter att han lovat dig att aldrig ge ert gemensamma barn hund. Intressant! Jag vet med mig själv att jag hade blivit fruktansvärt förbannad och sårad men ok, vi alla är olika. Du har din åsikt och jag har min. Kommer inte längre än så.


    Att jag inte skulle tycka om det är en helt annan fråga, om det var något som jag verkligen tyckte illa om så skulle det ju inte automatiskt ändras. Jag hade kanske tagit illa upp och berättat det för exet men så länge det inte fysiskt eller psykiskt skadar barnet eller kan ge väldigt negativ påverkning på hens liv så har jag insikten att jag inte kan förvänta mig att ha bestämmanderätt över andra i deras hem. Skulle det vara något jag anser är skadligt så hade jag försökt fixa samarbetssantal genom myndigheterna.

    Men min moral och mina värderingar är inte de enda och trumfar inte automatiskt den andra förälderns. Sen får man väl Hoppas att alla föräldrar försöker göra det bästa för sitt barn och hade TS som cosinus funderade kring bott i ett muslimskt samhälle där det var allmän norm så hade jag personligen tyckt att hennes beslut var en otjänst till barnet även om hon hade haft rätt att göra så ändå.

    Om överenskommelsen istället hade varit att hela hushållet avstod fläsk, hade TS då också varit tvungen att för resten av sitt liv avstå fläsk i dina ögon?

    Och när barnet själv vill smaka? Vad ska hända då?

    Eller om de inte separerat alls och barnet när det är fem jättegärna vill smaka det de andra barnen äter och TS då hade ändrat sig och inte velat begränsa sitt barn?

    Överenskommelser handlar just on att man är överens , när man inte längre är överens så får man på nytt utvärdera situationen. Om överenskommelsen inte kan fortgå kan det i sin tur påverka andra beslut tex sådana som valet att leva tillsammans men man kan inte väntas vara förevigt bunden av överenskommelser
Svar på tråden Äta fläskkött eller ej