• Anonym (rätt)

    Nu lämnar jag min man- behöver kloka råd

    Du fick som första kommentar kritik. Jag håller inte alls med skribenten ifråga. Du gjorde helt rätt och planera för dig själv före. Begäran om separation är en privat sak som rör dig och som helt naturligt drabbar den andre. Det hör till sakens natur. Sep. brukar inte alltid vara roliga. Det jobbiga går dock över och bägge två har då möjlighet att skaffa nåt bättre.

  • Anonym (rätt)
    Anonym (Krig) skrev 2019-09-13 06:52:54 följande:
    Vad anser du om att ts sedan vill jobba på relationen för att hon inte är säker på om hon vill separera, eller fortsätta som vänner.

    Hur ska hennes man kunna acceptera och respektera detta när hon väljer att utesluta honom medvetet?

    Anser du att allt är mannens skuld?
    Ursäkta sen respons.

    Jag tycker TS gör helt rätt utifrån hennes situation och tankesätt. Visst kan han tappa respekten för henne sen och det får TS ta med i beräkningen. De har ju haft ideliga diskussioner om deras dåliga förhållande och samtalen leder ingenstans. Så hennes fix med egen lght utan att berätta det passar utmärkt med tanke på hennes dåliga självförtroende, dvs hon har alltid övertalats att stanna. Hon känner sig själv vid detta lag och hon har nu tagit ett steg som hon har svårt att backa ifrån. Hade hon haft honom med på ex.vis val av lght, tror du det hade funkat med tanke på hur det tidigare slutat?

    Vill han ha henne tillbaka så får han acceptera hennes handlande och sätta sig ner med henne och prata. Dock är jag tveksam till ev. sweettalk från hans sida. Varför skulle han bli en annan personlighet efter typ 6 månader? 

    Det är inte mannens skuld. Det är ingens skuld. Hon har tillåtit det fortgå och han har tagit för sig. De är lika skyldiga bägge två om vi nu ska tala om skuld öht.
Svar på tråden Nu lämnar jag min man- behöver kloka råd