• Anonym (Först­år)
    Fri 13 Sep 2019 15:39
    935 visningar
    13 svar
    13
    935

    Hur mycket och vad har ni som haft en tuff barndom berättat om er barndom för era barn?

    Jag har inte vuxit upp i missbruksmiljö men har haft en mamma med beteendestörning så jag och mina två småsyskon utsattes för en sorts psykiskt mycket jobbig vardag när mamma behövde oss som stöd.

    Mina barns mormor, min mamma, lever ännu, men rätt isolerat utan vänner och är rätt OK med det. Hon har aldrig riktigt brytt sig om andra människor. Hon är kall och tänker på sig själv mest. Har aldrig haft stöd av henne tyvärr.

    Jag har berättat för mina barn (10 och 12 år nu) det som varit ljusa minnen, jag har ju många sådana. Jag har valt att inte berätta ännu om det som mamma utsatte mig och syskonen för, det känns lite för tungt och svårt att delge barnen så här tidigt. 

    De träffar sin mormor någon/några gånger per år och de har en relation som inte är jättedålig, men inte heller varm. Mormor har svårt att relatera till mina barn.

    Barnens morfar, min pappa, är tyvär rinte länge i livet. Min mamma skilde sig från honom när vi var små och hon utvecklade nån sorts social fobi och överdriven kontroll. Hon var kritisk mot alla, särskilt min pappa och vi fick inte ha kontakt med honom alls. Vi fick inte prata om honom ens och det var jobbigt hemma med mamma. Man kan säga att vi nog fick ta hand om vår mamma, särskilt jag som var äldsta dotter. Det var tungt och glädjelöst. Vår mamma var så bitter och eldade upp sig ofta. Inget dög och vi gick på tårna. Hon hade nog behövt söka hjälp men det var viktigt att vi verkade ordentliga utåt. Hon var misstänksam mot de vi träffade. 

    När vi barn blev större hade vi hjärtat i halsen när vi skulle ta hem pojkvänner/flickvänner. Vi försökte träffa pappa men då blev mamma rasande. 
    Vi fick inte ens ta emot presenter. Jag tror att pappa försökte men mamma stoppade allt. Hon avskydde honom och det skulle vi barn också göra. 

    Jag funderade på att ta kontakt när jag blev vuxen men det kändes så fel. Jag skämdes på nåt sätt. Jag fick aldrig ha min pappa som jag nog älskade. Han skaffade ny familj men jag förstod senare att han tog det mycket hårt att mista sina barn. Helt onödigt egenligen..

Svar på tråden Hur mycket och vad har ni som haft en tuff barndom berättat om er barndom för era barn?