Forum Förlossningsrädsla - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Förlossningsrädsla

    Lör 14 sep 2019 16:53 Läst 0 gånger Totalt 3 svar
    Anonym (ts)
    Visa endast
    Lör 14 sep 2019 16:53

    Jag lider av förlossningsrädsla och har skjutit upp att skaffa barn väldigt länge. Nu är jag gravid och jag har hittills ignorerat det faktum att jag faktiskt kommer bli tvungen att gå igenom en förlossning. Nu börjar jag dock få panik och vet inte var jag ska ta vägen eller hur jag ska tänka. Tack vare att min sambo pratade med vår bm så har jag fått en tid till auroramottagningen men jag är så nervös.

    Någon som varit på ett sådant möte? Tyckte du det gav något? Blev det bättre?

  • Lör 14 sep 2019 17:56 #1

    Vad är du rädd för? Alltså mer konkret, inte för att förminska!

    Fundera över det, vad du behöver för att våga/få det att kännas bättre (tex av bm och din partner) och om du vill våga eller hellre försöka få snitt.

    Jag hade sekundär förlossningsrädsla, dvs inför barn nr 2. Var på samtal på förlossningen, pratade med min kurator, pratade mkt med min partner så han hade någolunda koll på vad jag behövde och tex kunde se till att personalen på förlossningen förklarade, peppade och höll mig uppdaterad på bra sätt. Samtalen ledde också till en planering i min journal så personalen fick en heads up från början.

    Läste böcker och lyssnade på pod också. Den sistnämnda är dock inte bara solskenshistorier så kanske kan riskera att förvärra också.

  • Anonym (ts) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 14 sep 2019 18:51 #2
    Jemp skrev 2019-09-14 17:56:58 följande:

    Vad är du rädd för? Alltså mer konkret, inte för att förminska!

    Fundera över det, vad du behöver för att våga/få det att kännas bättre (tex av bm och din partner) och om du vill våga eller hellre försöka få snitt.

    Jag hade sekundär förlossningsrädsla, dvs inför barn nr 2. Var på samtal på förlossningen, pratade med min kurator, pratade mkt med min partner så han hade någolunda koll på vad jag behövde och tex kunde se till att personalen på förlossningen förklarade, peppade och höll mig uppdaterad på bra sätt. Samtalen ledde också till en planering i min journal så personalen fick en heads up från början.

    Läste böcker och lyssnade på pod också. Den sistnämnda är dock inte bara solskenshistorier så kanske kan riskera att förvärra också.


    Problemet är lite att jag är rädd för typ allt som går att vara rädd för.. Allt från smärta till skador på mig eller bebisen till att vi inte ska få plats, att det är brist på personal, att vi blir lämnade själva, ej lyssnade på, att kroppen inte ska orka (blev utredd för utmattningssyndrom men det var det inte men har någon form av utmattning), är rädd för akutsnitt .. Hjälper inte när man läser om att det är kaos i förlossningsvården och t.o.m barnmorskor går ut och säger att kaoset riskerar kvinnors och bebisarnas hälsa=/
    Har pratat mycket med min sambo om det och har tack och lov hans stöttning i det hela, men det är svårt när ingen av oss vet vad som skulle kunna göra det lättare. Förhoppningsvis så blir det bättre efter aurora-samtalet men jag vet ärligt inte vad som skulle kunna göra att det känns bra.. (Att dom kommer på ett sätt att teleportera ut barnet?)
  • Lör 14 sep 2019 21:30 #3
    Anonym (ts) skrev 2019-09-14 18:51:06 följande:

    Problemet är lite att jag är rädd för typ allt som går att vara rädd för.. Allt från smärta till skador på mig eller bebisen till att vi inte ska få plats, att det är brist på personal, att vi blir lämnade själva, ej lyssnade på, att kroppen inte ska orka (blev utredd för utmattningssyndrom men det var det inte men har någon form av utmattning), är rädd för akutsnitt .. Hjälper inte när man läser om att det är kaos i förlossningsvården och t.o.m barnmorskor går ut och säger att kaoset riskerar kvinnors och bebisarnas hälsa=/

    Har pratat mycket med min sambo om det och har tack och lov hans stöttning i det hela, men det är svårt när ingen av oss vet vad som skulle kunna göra det lättare. Förhoppningsvis så blir det bättre efter aurora-samtalet men jag vet ärligt inte vad som skulle kunna göra att det känns bra.. (Att dom kommer på ett sätt att teleportera ut barnet?)


    Ge aurorasamtalet en chans! De kan bemöta och diskutera igenom dina rädslor och för vissa saker kan man ju också hitta lösningar.

    Man kan bli beviljad planerat snitt pga förlossningsrädsla. För min del kom det också upp planerad igångsättning (men det avböjde jag). Har ju ingen aning om hur insatt du är, men kanske kan det ge dig mer känsla av kontroll att diskutera igenom eventuell smärtlindring och ha en plan. De har säkert också koll på hur kroppen kan reagera med utmattning i bagaget och svara på hur man i så fall hanterar det. I min journal stod det att jag inte skulle bli hänvisad nån annanstans (så långt det var möjligt då antar jag). Fick också diskutera igenom en del scenarion, besöka förlossningsrum mm.

    Ja, förlossningsvården har ju tyvärr problem. Men du kommer iaf inte föda på sommaren, då brukar det väl vara som värst. Jag har två förlossningar bakom mig och har inte upplevt tidsbrist hos personalen på nån av dem. Hur det har sett ut med antalet andra patienter etc har jag ingen aning om.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll