• BarbaBeau

    Kär i min killkompis?

    Får väl börja med att be om förlåtelse om mitt inlägg hamnat fel..

    Men mitt problem är att jag gillar en killkompis till mig, och så sista tiden gillar jag honom verkligen. Förr har vi träffats mest på gymmet eller ute, har varit på bio och sett film hemma vid ett par tillfällen. En bra kille är han.

    Men så i mars i år träffades vi på ett uteställe i stan. När stället stängde var vi inte klara, tyckte vi utan körde en helkväll ute. Han cyklade med mig hem på vägen och när vi skulle säga hejdå, lufar han sig fram som att pussa mig, men jag blev väl både rädd och paff så att jag vände bort huvudet.

    Vi har fortsatt detta, men har inte nämnt något om det. I sommar hängde. I en del och då har han gett små komplimanger då och då. Isst, det kan man göra till vänner... Men jag undrar lite över det...

    För någon vecka sedan käkade vi hemma hos honom. Han hade fixat jättefint och vi satt och pratade hur länge som helst. När vi sedan satte oss i soffan för att se på film, satt vi nära varandra, men ingenting hände.. När jag sen skulle gå sa han att jag jag gärna får stanna men att han jobbar imorgon. kom inte ihåg vad jag svarade på det... När jag sedan skulle gå gav han mig fösr en komplimang för att mina skor var fina, sen tillade han att 'hela du är fin.

    Vi kramades länge innan jag gick och jag fick en liten puss på kinden. Såklart fick han en tillbaka.

    Nu vet jag inte var vi står.. Vågar inte ta första steget. Vill inte sumpa det vi har om han inte är intresserad. Det är en superbra och fin kille!

    Hur hade ni gjort? Vad tror ni att han känner, tänker osv..?

  • Svar på tråden Kär i min killkompis?
  • BarbaBeau
    Anonym (K) skrev 2019-11-04 14:42:03 följande:

    Alltså står ni och stampar på samma ställe som senaste månaderna...


    Jo... Vad ska jag göra nu då?
  • Anonym (K)
    BarbaBeau skrev 2019-11-04 14:55:22 följande:

    Jo... Vad ska jag göra nu då?


    Hela tråden handlar om från start om hur du ska göra ändå har inget annat hänt än att ni har haft sex? Varför vill du ha mer svar när du ändå inte kan ta tag i det?

    Antingen fortsätt vara kk eller så förklarar du för honom att du vill mer och gå vidare därifrån. Hur svårt kan det vara?
  • BarbaBeau
    Anonym (K) skrev 2019-11-04 15:02:27 följande:

    Hela tråden handlar om från start om hur du ska göra ändå har inget annat hänt än att ni har haft sex? Varför vill du ha mer svar när du ändå inte kan ta tag i det?

    Antingen fortsätt vara kk eller så förklarar du för honom att du vill mer och gå vidare därifrån. Hur svårt kan det vara?


    För att jag är en feg tönt. Jättedumt att de blev för mycket sist, men lätt att säga det nu.

    Får väl ta snacket när vi ses..
  • Anonym (K)
    BarbaBeau skrev 2019-11-04 15:16:05 följande:

    För att jag är en feg tönt. Jättedumt att de blev för mycket sist, men lätt att säga det nu.

    Får väl ta snacket när vi ses..


    Ja någon annan väg finns knappast..
  • BarbaBeau

    Vi har inte hörts sedan helgen... Dumt om jag hör av mig?

  • Anonym (K)
    BarbaBeau skrev 2019-11-06 08:15:53 följande:

    Vi har inte hörts sedan helgen... Dumt om jag hör av mig?


    Ja, fortsätt spela svårfångade och intresserad bara ibland, det verkar ju ha fungerat...
  • BarbaBeau
    Anonym (K) skrev 2019-11-06 08:41:59 följande:

    Ja, fortsätt spela svårfångade och intresserad bara ibland, det verkar ju ha fungerat...


    Fattar att du är ironisk... Men detta är jättesvårt för mig.

    Skickade iväg ett litet mess för en stund sen...

    Är bara så räd för domen nu.

    Om du ser till bakgrunden, vad gissar du på att han reagerar? ????
  • Anonym (K)
    BarbaBeau skrev 2019-11-06 10:01:01 följande:

    Fattar att du är ironisk... Men detta är jättesvårt för mig.

    Skickade iväg ett litet mess för en stund sen...

    Är bara så räd för domen nu.

    Om du ser till bakgrunden, vad gissar du på att han reagerar? ????


    Att han snart kommer tappa intresset för gott, eller så är han numera inställd på att träffa dig när han känner för det tills någon annan som inte är lika svår dyker upp. Det måste vara svårt för honom att tro att du faktiskt är seriös så varför ska han anstränga sig..?
  • BarbaBeau

    Vi träffades ikväll. Allt var som vanligt... Alltså tillbaka på ruta ett... Ville egentligen ta upp det dom hände, men vågade inte. Han hade blivit förkyld och innan jag gick sa han nåt om att om jag inte hade blivit smittad av hans förkylning i helgen blev jag det nog inte nu heller. Vet inte om de var en pik eller inte... Sen berömde han min halsduk o mina skor, sa att dom va fina. Att jag skulle cykla försiktigt hem. Så han bryr sig ju på nåt sätt, det fattar jag...

    Försökte faktiskt röra vid honom lite när vi satt i soffan, men även där vågade jag inte riktigt. Han var ju den som tog det inledande initiativet i helgen. Visserligen var vi onyktra, men varför kan han inte göra det nykter?!

    Fattar att det inte kommer bli nåt om ingen av oss - eller om inte jag - gör nåt. Vi snackade om att ses i helgen, så vi får se...

    Saker har inte blivit lättare iaf... Det enda som känns bra är att han vill fortsätta träffas och umgås med mig, även om det nu kanske endast är som en vän och att han blev glad när jag hörde av mig innan idag....

    Fan, vilken ångest... ????????

  • Anonym (:))
    BarbaBeau skrev 2019-11-06 22:55:45 följande:

    Vi träffades ikväll. Allt var som vanligt... Alltså tillbaka på ruta ett... Ville egentligen ta upp det dom hände, men vågade inte. Han hade blivit förkyld och innan jag gick sa han nåt om att om jag inte hade blivit smittad av hans förkylning i helgen blev jag det nog inte nu heller. Vet inte om de var en pik eller inte... Sen berömde han min halsduk o mina skor, sa att dom va fina. Att jag skulle cykla försiktigt hem. Så han bryr sig ju på nåt sätt, det fattar jag...

    Försökte faktiskt röra vid honom lite när vi satt i soffan, men även där vågade jag inte riktigt. Han var ju den som tog det inledande initiativet i helgen. Visserligen var vi onyktra, men varför kan han inte göra det nykter?!

    Fattar att det inte kommer bli nåt om ingen av oss - eller om inte jag - gör nåt. Vi snackade om att ses i helgen, så vi får se...

    Saker har inte blivit lättare iaf... Det enda som känns bra är att han vill fortsätta träffas och umgås med mig, även om det nu kanske endast är som en vän och att han blev glad när jag hörde av mig innan idag....

    Fan, vilken ångest... ????????


    Det krävs mod att ta sig fram och utvecklas i livet. Det värsta som kan hända är att han inte vill/drar sig undan. Då vet du hur han känner och så slipper du slösa tid på någon som är ointresserad.

    Däremot är så inte fallet för dig/er verkar det som, han är lika intresserad av dig OCH lika osäker/rädd för att ta intiativ. Om det är svårt att ta fysiskt intiativ så sätt dig nära honom i soffan och säg med ord att du tycker om honom och hur du känner (rädd/nervös etc). Behöver inte ens titta på honom när du säger det, möt hans blick först efteråt om du inte vågar. Ta bara ett intiativ i någon form. Min sambo var också osäkrare i nyktert tillstånd lång tid, vi hade inte kunnat utveckla vår relation (3år) om inte jag var den som gjorde situation bekväm/trygg/tog intiativ.

    Antingen är ni för osäkra båda två för att kunna vara med varandra (synd?) eller så får du ta mod till dig!:)
Svar på tråden Kär i min killkompis?