• Anonym (Lågt)

    Har riktigt lågt iq

    Mitt iq är inte alls som för andra personer i min ålder över 30 år. Det är riktigt lågt.

    Då har ens hjärna växtklart sedan cirka 25 årsåldern.

    Har gjort en massa tester och det ligger vid cirka 75-80.

    Jag tycker jag har stora problem i vardagen att ta bra beslut och erfarenhet är att jag har tagit en massa dåliga beslut.

    Hur ska jag göra?

    Går det höja ens iq?

  • Svar på tråden Har riktigt lågt iq
  • Friger

    Ja, du kan förbättra din iq. Läs faktaböcker, kolla på dokumentärer, spela problemlösarspel osv. Använd hjärnan så blir du smartare.

    Lika så, låter du bli att tänka så blir du dummare.

  • Soryu
    Hotelliggaren skrev 2022-06-22 20:21:21 följande:
    Oavsett vilket så är det inte alltid en fördel att ha hög intelligens. Som jag skrivit tidigare är den ofta kopplad till om inte sjuklighet, så åtm en själslig olycka. Personer med hög intelligens har svårare att hitta "meningen med livet", tvivlar mer på sig själva, är ofta missnöjda med vad de uträttar och har generellt svårare att hitta ro och frid.
    Har du några källor till det påståendet? Det som jag kunnat hitta är några studier gjorda på personer som är med i Mensa där man jämfört med normalbefolkning avseende förekomst av psykiatriska diagnoser och liknande, men de studierna har ju en uppenbar risk för selektionsbias och det är av det skälet vanskligt att generalisera dess resultat. Så känner du till några andra studier?
  • Soryu
    Hotelliggaren skrev 2022-06-22 20:21:21 följande:
    text
    För att fortsätta resonemanget så har jag jobbat som läkare i psykiatrin i ett antal år, och mitt intryck är att det är sällsynt att patienter i psykiatrin är högbegåvade (t.ex. på Mensanivå eller högre). Det talar lite emot det du säger även om det förstås kan bero på att personer med låg begåvning är så väldigt överrepresenterade bland psykiatrins patienter.
  • Friger
    Soryu skrev 2022-06-22 22:08:05 följande:
    För att fortsätta resonemanget så har jag jobbat som läkare i psykiatrin i ett antal år, och mitt intryck är att det är sällsynt att patienter i psykiatrin är högbegåvade (t.ex. på Mensanivå eller högre). Det talar lite emot det du säger även om det förstås kan bero på att personer med låg begåvning är så väldigt överrepresenterade bland psykiatrins patienter.
    Ingen aning om hur smarta/dumma folk är på hispan. Men... Mensa-nivå. Då pratar vi 2% av befolkningen. Man ska vara bra observant om man upptäcker att det är 3% på ett ställe även om det är en kraftig överrepresentation.

    Men absolut. Om du upplever att folk där du jobbar inte är smartare än genomsnittet så stämmer det säkert. Man kan ju ana att du anser att det är tvärt om. Du säger ju det i klartext. Tror dig.
  • Anonym (osmart intelligent)
    Soryu skrev 2022-06-22 22:08:05 följande:
    För att fortsätta resonemanget så har jag jobbat som läkare i psykiatrin i ett antal år, och mitt intryck är att det är sällsynt att patienter i psykiatrin är högbegåvade (t.ex. på Mensanivå eller högre). Det talar lite emot det du säger även om det förstås kan bero på att personer med låg begåvning är så väldigt överrepresenterade bland psykiatrins patienter.
    Jag vet många som har intelligensnivå på 145+ som är olyckliga på olilka sätt men som inte vänder sig till psykiatrin eller liknande just pga deras intelligens. De är, eller i alla fall anser sig vara, för smarta för det. De vet redan vad som kommer att sägas och föreslås och göras. De kan det där, på en logisk nivå så att säga. Känslorna hänger inte alltid med bara och då blir psykologkontakter bara en frustration. En person jag hörde prata om det sa att det var ungefär som att psykologer tar ett fotografi om och om och om igen och förvänta sig att det blir en oljemålning. 
  • fornminne
    Soryu skrev 2022-06-22 22:08:05 följande:
    För att fortsätta resonemanget så har jag jobbat som läkare i psykiatrin i ett antal år, och mitt intryck är att det är sällsynt att patienter i psykiatrin är högbegåvade (t.ex. på Mensanivå eller högre). Det talar lite emot det du säger även om det förstås kan bero på att personer med låg begåvning är så väldigt överrepresenterade bland psykiatrins patienter.
    Det kan också bero på att bara några få procent har intelligens på Mensa-nivå, dvs det är ett så litet urval. Däremot är det inte så förvånade om högbegåvade generellt, klarar sig bättre än lågbegåvade. Nu räcker det med normal intelligens för att ha förutsättningar att klara sig bra i livet, men ligger man nära den nedre gränsen eller strax under, har man antagligen svårigheter som ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa. Hur märks detta i ditt arbete? Vet de som kommer till dig, om att de är svagbegåvade? Eller är det du som märker detta på dem, drar slutsatser utifrån deras svårigheter?
  • fornminne
    Anonym (osmart intelligent) skrev 2022-06-22 22:22:07 följande:
    Jag vet många som har intelligensnivå på 145+ som är olyckliga på olilka sätt men som inte vänder sig till psykiatrin eller liknande just pga deras intelligens. De är, eller i alla fall anser sig vara, för smarta för det. De vet redan vad som kommer att sägas och föreslås och göras. De kan det där, på en logisk nivå så att säga. Känslorna hänger inte alltid med bara och då blir psykologkontakter bara en frustration. En person jag hörde prata om det sa att det var ungefär som att psykologer tar ett fotografi om och om och om igen och förvänta sig att det blir en oljemålning. 
    Jag tänkte också på det. Personer på Mensa-nivå är så få (relativt sett) att det är omöjligt att dra några generella slutsatser av det begränsade urvalet. Men jag kan tänka mig att personer med hög intelligens generellt (oavsett om det är iq 120 eller 140), mer sällan söker sig till psykiatrin, även om de kanske skulle behöva, än människor med lägre intelligens. Högbegåvade tror kanske oftare att psykiatrin inte kan hjälpa dem. Särskilt om de inte har så stora eller akuta problem. Då är de hellre olyckliga ifred, på sin kammare eller nåt. Få högbegåvade patienter betyder alltså inte nödvändigtvis att dessa mår bättre.

    Min egen fördom är att högbegåvade på många sätt har lättare att skapa sig bättre liv, men också grubblar mer. Att framgångarna inte alltid gör dem tryggare eller lyckligare. 
  • Friger
    Anonym (osmart intelligent) skrev 2022-06-22 22:22:07 följande:
    Jag vet många som har intelligensnivå på 145+ som är olyckliga på olilka sätt men som inte vänder sig till psykiatrin eller liknande just pga deras intelligens. De är, eller i alla fall anser sig vara, för smarta för det. De vet redan vad som kommer att sägas och föreslås och göras. De kan det där, på en logisk nivå så att säga. Känslorna hänger inte alltid med bara och då blir psykologkontakter bara en frustration. En person jag hörde prata om det sa att det var ungefär som att psykologer tar ett fotografi om och om och om igen och förvänta sig att det blir en oljemålning. 
    Ingen aning om den exakta frekvensen... Men 145+ i IQ måste ju vara typ 1:1000 och du känner många, och vet deras IQ?

    Var i hela Småland träffar du dina vänner? Finns det ens smarta människor i Småland?

    Kan det vara så att en hyfsad andel av människorna med väldigt hög IQ är autistiska? Då är ju känslobiten lite speciell.
  • Anonym (osmart intelligent)
    Friger skrev 2022-06-22 22:53:54 följande:
    Ingen aning om den exakta frekvensen... Men 145+ i IQ måste ju vara typ 1:1000 och du känner många, och vet deras IQ?

    Var i hela Småland träffar du dina vänner? Finns det ens smarta människor i Småland?

    Kan det vara så att en hyfsad andel av människorna med väldigt hög IQ är autistiska? Då är ju känslobiten lite speciell.
    Det finns sällskap som Mensa för de med högre IQ, mensa är bara den största och mest välkända. Tripel Nine Society är den efter Mensa som har högst medlemstal tror jag, och ja, ungefär 1 på 1000 har så högt IQ och de har medlemsgräns på IQ 146. De har ungefär 2000 medlemmar. Det finns andra estimernigar som säger att 1 på 750 har IQ över 145. Sen finns Prometheussällskapet också, de har lägsta IQ 160, eller 1 på 30000. Men om man tänker så här, 1 på 30000 betyder ändå att det finns 350 personer i Sverige med så högt IQ. 1 på 1000 betyder att det finns 10500. I bara lilla Sverige.

    Många är så klart relativt, jag känner kanske 30 personer med IQ över 145, genom skolor som jag har gått utomlands, sommarläger, och träffar som anordnas.
  • Embla twopointoh
    Soryu skrev 2022-06-22 20:09:26 följande:
    (...)

    Med intelligens brukar man i akademiska och professionella sammanhang mena det som man mäter med begåvningstester som t.ex. WAIS IV, vilket det låter som att TS har testats med. Idén om multipla intelligenser tilltalar många lekmän men det är inte det etablerade synsättet. I stället kan man ju prata om man t.ex. är musikalisk eller har bollsinne eller vad det nu kan vara, eller för den delen då musikalisk begåvning eller kinestetisk begåvning, men det är inte samma sak som det vi kallar för intelligens, dvs. intellektuell eller teoretisk begåvning. Anledningen till att man pratar särskilt mycket om just intelligens ur detta perspektiv är att IQ, som anses vara ett mått på intelligens eller då teoretisk begåvning, är så otroligt starkt positivt associerat med en mängd olika utfall i livet. Ju högre IQ man har desto lättare går det i skolan, man får bättre och mer meningsfulla arbeten, man tjänar mer, man lever längre osv. Det omvända gäller också, och det är därför som vi ser många personer i psykiatrin som har ganska låg IQ, helt enkelt för att det är mycket i livet som tyvärr blir svårt för de här personerna och de mår ofta dåligt som följd av det.


    Så man kan använda vilka ord man vill, men intelligens förstås allmänt sett som teoretisk begåvning/det man mäter på IQ-test, och idén om multipla intelligenser har inte haft något större genomslag i den akademiska världen men däremot bland lekmän. Det är väl något tilltalande i den idén att alla är bra på någonting, och att vi inte ska rangordna människor. Men det är ett obestridligt faktum att IQ är en väldigt viktig egenskap för hur vi anpassar oss efter livets förutsättningar.


    Och en anledning till att man fokuserar så mycket på IQ är att den går att mäta.

    Gardners intelligenser, och andra liknande uppfattningar, är inte "riktig" vetenskap då de i stort sett bygger på subjektiva bedömningar. Dessutom vet man, som du säger, att det finns en stark korrelation mellan IQ och utbildning/livskvalitet/hälsa, och det direkt motsäger ju faktiskt multipla intelligenser-tanken.
Svar på tråden Har riktigt lågt iq