Dotter nyss fyllda 12 kommer varje natt

Lägg en madrass på golvet i ert rum. Så kan hon lägga sig där om hon är rolig på natten

Min son kommer också till vårt rum. Han fyller 12 i höst. Ibland vill han även somna i vårt rum. Tycker det går i perioder. Ibland varje natt ibland går det flera veckor. Vi har en madrass på golvet som han sover på. Somnar han i vårt rum lägger han sig först i vår säng sedan när maken går o lägger sig får han kliva ner på madrassen.

12 år och kommer in varje natt, jösses vad jobbigt, Har barn på 7, 8 och 12 och ingen av dom kommer in sen många år tillbaka..

Tror dom var ca 4 år när dom kom in sist sen sover dom själva..

Att sova i samma rum som oss det var nog bara första året men kan komma in dån gång då och då men det är sällsynt..

Min man veckopendlar och då turas mina yngstas barn om att sova i hans säng även om de nu är 11 och nästan 13. Enstaka gånger händer det att 11 åringen kommer till oss när pappa är hemma men det blir sällan någon längre stund då det blir trångt och varmt.

Ni får fråga Fredrik Wikingssons morsa för jag minns ett avsnitt med han och filip där dom var i ett tufft område i USA och han berättade att han sov hos sin morsan när han var 15år. ha ha killen han berättade det för gav honom en lustig blick. Men skämt åsido bör ni nog försöka att få henne att sova själv inte bara för er skull utan även hennes för det känns nog pinsamt för henne att sova med sina föräldrar och skulle någon få reda på det då skulle hon bli retad. Nu lär ingen få reda på det men hon tänker nog på det så det kan sänka hennes självkänsla. Så försök att jobba med att få henne att sova själv när hon väl vant sig vill hon nog sova själv.

Våra barn sov med oss när dom var spädbarn

Sen var det eget rum å egen säng som gällde

Blev lite springande på nätterna men sen har vi sovit gott själva i vår egna säng

Min fru jobbar på dagis sen 27 år tebax

Snacka om att hon visste hur man gjorde med små barn ....det gäller nog att ha tålamod och inte vara mesig , låter man barnet bli för gammslt då är det nog kört , då får man ha ungar i sägen många år .....

Våra ungar har sovit borta hos mormor , varit på idrotts cuper å annat sen början på skolåldern och det har funkat bra.

Vår dotter är 11 och kommer in till oss ibland. Hon får då ta med sig egen kudde och eget täcke och lägga sig på en madrass på golvet. Det är inget problem på något sätt och ingen av oss mår dåligt av det. Hon sover över hos kompisar ibland och det går bra.

Har haft samma problem, löste det ett tag med att jag köpte en dubbelsäng till dotterns rum. Så var jag som fick vandra över till hennes säng varje natt. Hon fyller snart 12 och har precis börjat sova hela nätterna själv.

Det första jag tänkte när jag läste ditt inlägg var: vad skönt att hon känner sig trygg med att komma till er trots att hon börjar bli större. Jag vet dock hur jobbigt det kan vara att trängas med barn och hur svårt det kan vara att bryta ett beteende.

Jag har en dotter på sju år som i perioder sovit väldigt oroligt, haft mycket mardrömmar osv. Varje kväll var det konflikter kring vart hon skulle sova (ville helst sova hos mig hela natten), hon sov aldrig mer än någon timme inne på sitt rum innan hon vaknade och kom in till mig, när hon fyllde sex hade vi ett samtal om att hon börjar bli större och att det kanske är dags med en säng för en stor tjej... Vi bytte ut hennes 120 säng mot en 140 säng och fixade ett utrymme fritt från andra grejer där hon bara har en säng. Hon har sedan dess sovit hela nätterna i sin egen säng. Hon vaknar i stort sett aldrig på natten och om hon vaknar så ropar hon in mig till sig, jag ligger där en stund och hon somnar sedan om i sin egen säng. Jag vill inte att hon ska känna att hon inte får komma in till mig om hon känner sig otrygg och påpekar alltid att om hon vaknar och är rädd eller känner sig orolig får hon alltid komma till mig. Vi har provat miljoner strategier för att få henne att sova i egen säng i eget rum och jag kan säga att detta är inte första gången vi bytt ut hennes säng/madrass (Jag är inte rik på något vis, vi har trixat och grejat för en billig peng). Jag vet inte om det var samtalet om att hon börjar bli större, kan vara så men det kan också handla om att hon har ett litet utrymme där det bara är en säng, inga leksaker, inga intryck... bara en säng med många kuddar och täcken.

Vad säger hon själv när ni pratar om detta? Varför kommer hon in till er? Hur sover hon på nätterna? Vaknar hon mycket? Är det stökigt på rummet?

Hon vill sova jämte någon, skriver du. Har ni provat (under förutsättning att det är OK med syskonet) att hon får dela rum med ett syskon? Eller kanske t o m sova ihop med syskonet, om de har en bred säng där de båda får plats?
En bra bit in på 1900-talet var det vanligt att trångbodda familjer med många barn lät flera barn dela säng, det fanns helt enkelt inte plats att ge alla barn eget rum eller ens egen säng. Äldre släktingar har berättat om detta, och det verkar som om just den delen varit något positivt för dem, de har alltid känt att det funnits någon där på natten och de har inte behövt känna sig ensamma och rädda.

I vilket fall som helst låter det inte som ett upplägg för god sömn att ha 2 föräldrar och en 12-åring i en dubbelsäng. Inte god sömn för någon av de inblandade! Ett snack med dottern om detta, en 12-åring är ju inget litet barn, där ni försöker lösa det hela. Inget skuldbeläggande, utan bara konstatera att ni är 3 stycken som sover dåligt, hur ska vi lösa detta?

Hon vågade inte gå från sitt rum, mycket som varit läskigt. Blev så efter en vi var med om en svår bilolycka. Så hon stod i sitt rum och grät och ropade, när hon fick mobil ringde hon till mig som sov på nedervåningen. Från början gick jag och hämtade henne, la oss i min säng. Sen försökte jag länge med att bara sitta uppe hos henne tills hon somnade. Men de blev ohållbart. Jag blev så slutkörd för ibland vaknade hon flera gånger per natt. Tillslut blev det denna lösning med dubbelsäng i henne rum, för då behövde jag göra så lite som möjligt varje natt. Det var redan bäddat till mig så jag kunde bara gå upp och lägga mig så nu har hon lärt sig att sova själv.

Aha förstår!!! ja detta är inte lätt 

Har ni pratat konstruktivt med dottern om detta? Alltså satt er ner tillsammans med henne och diskuterat lösningar. Typ "ingen av oss sover särskilt bra när vi ligger 3 stycken i sängen, hur ska vi göra istället för att alla ska kunna sova bra och tryggt?"
Jag tror inte egentligen att en 12-åring vill sova hos föräldrarna, men i det här fallet gör hon det, fast hon kanske rent intellektuellt förstår att hon inte behöver det. Nattmörkret kan dock vara läskigt även för den som är betydligt äldre än 12!
Ett snack om detta på dagtid, alltså. "Om du vaknar på natten, vad gör du då?"