Oplanerad graviditet - maken vill absolut INTE behålla, jag är osäker

Jag håller inte med de andra här i tråden om att din man får stå sitt kast eftersom ni kört med (o)säkra perioder och avbrutet samlag. Det är ju inte bara mannens ansvar att ha kondom, om man är två som har sex så ska väl båda ansvara för skyddet? Vill man inte bli gravid och inte har hormonellt skydd får man väl ta fram en kondom?

Jag förstår att det känns hemskt att göra abort, men samtidigt, du skriver själv att det är helt fel att skaffa ett barn till nu. Er relation är knakig, ekonomin likaså, ni bor trångt och har redan sex barn tillsammans. Jag tänker att du ska fundera på hur det blir för er om du behåller barnet. Kommer er relation hålla? Och det är ju inte bara dina känslor kring en abort du måste tänka på här. Jag förstår att en abort är tuff, men hur blir det för era gemensamma barn om ni skiljer er för att du vill behålla barnet? Att leva som skilsmässobarn är INTE lätt. För mig personligen skulle de redan födda barnens välbefinnande väga tyngre här.

Jag och min man har fyra barn tillsammans. Han vill absolut inte ha fler barn, alltså absolut inte, men jag kommer inte att äta p-piller pga att jag också har mått dåligt av hormoner. Jag tänker då att vi måste skydda oss med kondom och eller sterilisering av min man, men att skulle jag råka bli gravid skulle jag inte tvinga min man till ett barn till, för det skulle trasa sönder vår familj. Man måste ju ta hänsyn till allas bästa i en stor (och liten med såklart) familj.

Hoppas du hittar en lösning som känns ok för dig och alla andra.

Om man använder kondom är risken att bli gravid extremt extremt liten. Verkligen. Och det är väl faktiskt bara att säga till mannen att ?utan kondom inget sex? om han tjatar om att det inte är skönt med kondom. Det argumentet hade jag inte köpt. Och om du talar om sterilisering av mannen som ett säkrare alternativ så kan faktiskt även kvinnan sterilisera sig idag. Jag har flera vänner som gjort det.

Problemet här är ju som kommentatorn under skriver inte vems fel graviditeten var från början (bådas!!) utan att TS relation är dålig redan, ekonomin ansträngd och det finns redan många barn i familjen. Eftersom mannen inte vill ha ett till barn så får TS troligtvis välja, ensamstående med tre barn eller abort.

Jag förstår inte resonemanget att ?han får stå sitt kast?. Det får ju tyvärr även TS göra. Hon kommer att få leva med att eventuellt vara ensamstående med tre barn med (två?) olika pappor. Det är ingen drömsituation direkt. Hur gärna man än vill tvinga sin partner att vilja ha ett barn så går det inte alltid och då får man välja mellan två onda ting. TS har fortfarande ett val. Troligtvis har väl du TS också vetat om mannens känslor kring fler barn, så det kanske inte är en överraskning detta? Jättetråkigt för alla parter förstås, men försök att tänka logiskt: fixar du tre barn ensamstående? Orkar du separera som gravid? Klarar du dig ekonomiskt? Orkar dina barn en separation? (även om din man inte är pappan?). Om svaret är ja på alla frågor: behåll barnet och separera. Om inte, gör abort.

Håller med exakt!