Tänk också på att en 3-åring kan missuppfatta saker. Ett barn som aldrig blir slagen vet kanske knappt vad det är? Kanske la fröken bara sin hand på hennes? Prata med fröken, men anklaga inte innan du har hört hennes version.!
Du tror alltså att ditt eget barn aldrig ljuger? Tänk om folk kunde sluta tro detta om sina barn och inse att ALLA barn ljuger. Kanske är order ljuger känsligt för en del? Det handlar ju inte alltid om att ljuga medvetet. Det kan också handla om att inte ha rätt/tillräckligt många ord för att beskriva en händelse eller att man blandar ihop fantasi och verklighet. Det är normalt att barn tummar på sanningen, det är en del av utvecklingen. Det är fint att du lyssnar på det ditt barn säger men du måste förstå att du måste vara lite kritisk också, ta reda på fakta. Du pratade ju med förskoleläraren och fick höra vad som hänt. Varför fortsätter du gräva i detta?
3-åringar ljuger inte, utan de förstår inte ens skillnaden mellan lögn och sanning. Det är snarare det som är det tokiga här.