Vad tycker ni borde kosta mer?

Personligen tycker jag exempelvis det är knas med studiebidrag till hemmavarande barn som går på gymnasiet. Det kunde man ta bort.

Menar du att föräldrarna ska stå får fickpengar till gymnasieeleven? Eller menar du att eleven bör jobba sidan om?

I min gamla relation hade vi knappt mat på bordet, ännu mindre råd att stå för dotterns nöjen. Utan studiebidraget hade jag känt mig som världens sämsta förälder. Nu hade hon åtminstone en dryg tusenlapp att roa sig för.

För mig fick man gärna höja maxtaxan inom förskolan. Jag tror att de flesta vuxna människor med arbeten som behöver barnomsorg förstår att det är sjukt "billigt" att betala ca 1400kr för att ha ett barn i barnomsorg heltid.
Jag minns tidigt 90-tal när jag hade småsyskon som gick på dagis (som det kallades då). Det kostade avsevärt mer. Både sett till kronor och ören och vad det skulle motsvara i dagens penningvärde.
Låt det gärna finnas en låg tröskel för dem som har de lägsta inkomsterna, som studerar eller är arbetslösa. Men sätt sedan en gräns för när man ska betala mer och höj avgiften. 

Jag personligen skulle gärna betala mer men där jag bor finns inget kooperativ där jag skulle kunna vara med och påverka utan vi är styrda till kommunala verksamheter. Och då går det ju liksom inte att sticka åt dem en tusenlapp här och var, så funkar det inte i Sverige. 

Här är några saker.

A-kassan borde betalas av sina medlemmar och inte tvinga alla som arbetar att betala via arbetsgivaravgifterna.

Bostadsbidragen borde skotas. Höj istället minimipensionen och bidragen. Så får man anpassa boendet efter vad man vill ha kvar i plånboken.

Alla subventioner till förnybara energikällor.

Motorvägs och brovgifter skulle jag också kunna tänka mig.

Släng in lite feta skatter på socker, plast och kött så ska vi nog få klirr i kassan.

Barnbidrag borde slopas helt. Skolmaten borde vara till självkostnadspris. Mediciner kunde vara lite dyrare, dock inte "fullpris". Högre skatt på socker.

Här i Grekland där jag bor och de flesta länder i världen tror jag så ges det inte studiebidrag till gymnasieelever. Föräldrarna får bekosta allt själva, ibland även utbildningen. Sverige har redan gratis utbildning vilket är ett privilegie som tas för givet. Varför har staten också ansvaret att stå för gymnasieelevers fickpengar? Det har faktiskt de flesta föräldrar råd att stå för och borde vara deras ansvar. Min åsikt är att det bara borde ges till familjer med väldigt låg inkomst som en hjälp, samma med barnbidrag faktiskt. Jag tänkte på det redan när jag själv gick på gymnasiet att jag tyckte att det var lite konstigt att även elever vars föräldrar var höginkomsttagare fick studiebidrag. De pengarna hade kunnat gå till något annat där de behövs mer (varför inte till sjukvård eller polisen eller skolundervisning i sig?). Jag tycker att man inte ska överdriva för mycket heller, det är ju inte precis så att de flesta familjer i Grekland har det bra ställt, de flesta kämpar med att få det att gå ihop, ändå lyckas de på något sätt överleva utan studiebidrag och ofta också tvingas betala pengar om man vill att ens barn ska få en bra utbildning. Men ja det är ju sant att ens barn eller man själv då oftast inte har råd att köpa den senaste I-phonen eller ens en I-phone i allmänhet.

Jag själv har tänkt lite på det här med att det finns så många sjukskrivingar i Sverige. Och att många beror på utbrändhet och utmattningssyndrom. Jag menar inte att de personerna som har det ljuger om hur de känner eller så och jag kan alldeles för lite om ämnet, men det jag undrat i flera år faktiskt sen jag flyttade till Grekland är, att i Grekland till exempel jobbar de i privata sektorn (där de flesta jobbar) oerhört många timmar, jobbar ofta över, och sen har de jättekort semester. Inga VAB dagar, dåliga villkor osv. Ändå har jag inte stött på det begreppet här. Många är trötta och kämpar på, men utbrändhet och gå in i väggen? Nä det känner jag ingen som har gjort och ingen pratar om det som ett alternativ. Antingen så tänker jag att det är för att även om de inte orkar så måste de kämpa på ändå, för att bidragen här är så usla om man skulle bli sjukskriven. Eller så är det något annat speciellt som händer i Sverige som gör att så många är sjukskrivna för utbrändhet. För jag kan inte riktigt förstå hur man kan bli utmattad när man har så bra villkor i Sverige? Jag försöker verkligen inte döma någon men ibland känns det som att man i Sverige är för snäll med att bevilja sjukskrivningar? Det är iallafall ett fenomen som jag inte förstår mig på.

Konstigt, alla förslag handlar om att göra det sämre för de med sämt inkomst, ta bort värnskatten istället och höj skatterna på aktier och liknande.

Vilka bidrag skulle höjas då tänker du? Det finns ju de som jobbar/studerar heltid, inte har annat bidrag än bostadsbidrag. Då får vi nog höja minimumlönerna och studiebidraget också eller ska dessa människor gå till socialen trots sysselsättning på heltid?