• Anonym (Funderar)

    Dåligt minne? Diagnos?

    Jag har ganska dåligt minne och har alltid haft. Minns alltså tillbaka till när jag var i 19-20 och att jag redan då hade dåligt minne. Jag har rökt en del maja i mitt liv, mellan åldern 19 och 23, och är rädd det kan ha påverkat. Jag har både dåligt kortminne och långtidsminne, till exempel nu precis så minns jag att jag hade min kaffekopp kvar på jobb sen igår och att jag funderade på om jag skulle gå ut med den i köket när jag kom imorse Sen kollade jag efter den nu och blev lite förvånad över att jag redan gått ut med den. Jag minns att jag gick på toaletten och kan minnas att jag satte den i vasken nu när jag uppmärksammades om det. Samma igår när jag ringt min man på morgonen då jag väntade på honom i bilen, sen när vi kommit fram till jobb och jag ser någon ringt på hans mobil, säger jag, vem ringer vid denna tiden? Och tillfälligt glömt att det var jag. Kan även glömma saker längre tillbaka, t.ex. att vi diskuterat något, säger saker flera gånger ibland och kan glömma att jag sagt det redan.

    Hade jag inte alltid varit så här hade jag nog varit väldigt orolig. Tror dock det är lite värre nu då jag både pluggar, jobbar och har 3 barn. Alltid livat liksom. Jag har också alltid haft koncentrationssvårigheter sedan barnsben och undrar om det kan höra ihop. Att jag helt enkelt inte noterar saker på samma sak som andra gör för jag tänker på minst en annan sak samtidigt. Har fått ganska starka utslag på självtester med ADHD/ADD, så kanske är det något sådant som påverkar? Min son har också svårt med koncentrationen och jag märker han har dåligt minne, precis som jag. Kan glömma självklara saker han egentligen redan vet om och han är också väldigt disträ.

    Någon som känner igen sig?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2019-10-17 08:17
    Kan tillägga att jag har lätt till oro också, funderar ofta över saker och har ständigt något att tänka på. Kanske kan det också bidra.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2019-10-17 10:19
    Minns också väldigt lite från min barndom. Eller saker från det förflutna överhuvudtaget, bara vissa minnesbilder. Men så har det också alltid varit. Har tänkt att det beror på att jag inte hade en bra barndom, men då hade det ju bara gällt barndomen tänker jag.

  • Svar på tråden Dåligt minne? Diagnos?
  • AndreaBD

    Det låter som en ADD/ADHD plus lite för många saker på gång. Alltså lite risk för utbrändhet. Att inte veta var man har ställt saker eller glömma saker - det är typiskt ADHD. Min son som har diagnos kunde ställa ett glas med dricka någonstans i en hylla, gå på toaletten och sedan inte komma ihåg att han ställt den där. Det beror dock på att man inte är så koncentrerad när man ställer den. Prova att säga till dig själv: "Nu ställer jag X hit." Då kommer du ihåg mycket bättre.

    Att man säger saker flera gånger och inte kommer ihåg att man redan har berättat det - det brukar vara äldre människor som gör, men det är inte bara med demens som man gör så. Det kan också vara att man är stressad, utarbetad, på väg att bli utbränd. 

  • Anonym (Funderar)
    AndreaBD skrev 2019-10-17 09:26:44 följande:

    Det låter som en ADD/ADHD plus lite för många saker på gång. Alltså lite risk för utbrändhet. Att inte veta var man har ställt saker eller glömma saker - det är typiskt ADHD. Min son som har diagnos kunde ställa ett glas med dricka någonstans i en hylla, gå på toaletten och sedan inte komma ihåg att han ställt den där. Det beror dock på att man inte är så koncentrerad när man ställer den. Prova att säga till dig själv: "Nu ställer jag X hit." Då kommer du ihåg mycket bättre.

    Att man säger saker flera gånger och inte kommer ihåg att man redan har berättat det - det brukar vara äldre människor som gör, men det är inte bara med demens som man gör så. Det kan också vara att man är stressad, utarbetad, på väg att bli utbränd. 


    Jag har länge misstänkt jag har nån diagnos men lever drägligt ändå så har valt att inte ta tag i det.

    Angående det där med minnet, eller upprepningen har jag nog varit sån alltid också. Så tror och hoppas det inte skulle vara någon tidig demens. Är bara 30.
  • AndreaBD
    Anonym (Funderar) skrev 2019-10-17 10:01:50 följande:
    Jag har länge misstänkt jag har nån diagnos men lever drägligt ändå så har valt att inte ta tag i det.

    Angående det där med minnet, eller upprepningen har jag nog varit sån alltid också. Så tror och hoppas det inte skulle vara någon tidig demens. Är bara 30.
    Nej, jag tror inte heller att det skulle vara någon demens. Och du har ju haft det delvis sedan länge. Och den delen som kan vara ny, kan vara att du håller på att bränna ut dig långsamt. Det  är just för det som det kan vara bra att ha diagnos och kanske medicin. Eftersom det underlättar i vardag, man blir inte så trött/slut då. 
  • Anonym (Funderar)
    AndreaBD skrev 2019-10-17 11:07:17 följande:
    Nej, jag tror inte heller att det skulle vara någon demens. Och du har ju haft det delvis sedan länge. Och den delen som kan vara ny, kan vara att du håller på att bränna ut dig långsamt. Det  är just för det som det kan vara bra att ha diagnos och kanske medicin. Eftersom det underlättar i vardag, man blir inte så trött/slut då. 
    Sedan mitt yngste barn föddes för snart 3 år sedan har jag varit väldigt ljudkänslig och blivit lätt uppstressad. Det äldre syskonet reagerade med en jättestark svartsjuka och hela första året var väldigt intensivt med utbrott m.m. På det sömnbrist och känslig för hormonella förändringar som gav mig en ökad ångest, men det gick över när jag slutade amma efter 1,5 år. Men känner det kanske fortfarande ligger kvar lite, ändå lite bättre nu. Minns under en period när jag var hemma själv under några veckor och båda barnen var i en explosiv fas, sjukt obehagligt så mot kvällen vid matdags och barnen hamnat i en ond cirkel av konflikt vid matbordet så kunde jag känna som att kroppen blev långsam, som en gammal dam som inte kunde röra sig så snabbt som i mitt vanliga tempo. Väldigt obehagligt. Nu är barnen ganska lugna och har varit ett bra tag, men utöver det har jag ju anlag till oro och har alltid haft. Stressar i allt jag gör. Men känner ändå att det är mycket bättre än innan, dock väldigt ljudkänslig framåt kvällen när min energi börjar ta slut.
    Tror bara jag måste hitta ett sätt att finna ro när det är kaos omkring mig. Min man blir inte ett dugg stressad av höga ljud.

    Ps: tack för dina svar.
  • AndreaBD
    Anonym (Funderar) skrev 2019-10-17 12:27:46 följande:
    Sedan mitt yngste barn föddes för snart 3 år sedan har jag varit väldigt ljudkänslig och blivit lätt uppstressad. Det äldre syskonet reagerade med en jättestark svartsjuka och hela första året var väldigt intensivt med utbrott m.m. På det sömnbrist och känslig för hormonella förändringar som gav mig en ökad ångest, men det gick över när jag slutade amma efter 1,5 år. Men känner det kanske fortfarande ligger kvar lite, ändå lite bättre nu. Minns under en period när jag var hemma själv under några veckor och båda barnen var i en explosiv fas, sjukt obehagligt så mot kvällen vid matdags och barnen hamnat i en ond cirkel av konflikt vid matbordet så kunde jag känna som att kroppen blev långsam, som en gammal dam som inte kunde röra sig så snabbt som i mitt vanliga tempo. Väldigt obehagligt. Nu är barnen ganska lugna och har varit ett bra tag, men utöver det har jag ju anlag till oro och har alltid haft. Stressar i allt jag gör. Men känner ändå att det är mycket bättre än innan, dock väldigt ljudkänslig framåt kvällen när min energi börjar ta slut.
    Tror bara jag måste hitta ett sätt att finna ro när det är kaos omkring mig. Min man blir inte ett dugg stressad av höga ljud.

    Ps: tack för dina svar.
    Ja, det är det som är svårt, när man är ljudkänslig, att stänga ute det. Och framför allt: Om man har ADHD då kan man inte ignorera det heller. Kanske finns undantag men de flesta kan inte det. Då har du valet - medicin eller prova med sånt som yoga, mindfullness eller liknande. 


Svar på tråden Dåligt minne? Diagnos?