Är inte attraherad av min man längre

Vad gör man? Skiljer sig? Trots att det drabbar barn negativt? Vi har varit ihop i 10 år och har 2 barn gemensamt och jag har 1 barn sen tidigare förhållande.

Började för 3 år sedan känna mindre lust och att jag inte tycker att min man är sexig, attraktiv eller snygg.. tyvärr... Har successivt gått från mindre lust till ingen alls. Vi utvecklades åt olika håll kanske, eller i alla fall jag.

Har även tappat lusten att göra saker med honom, vi har inga gemensamma mål eller intressen. Det är inte bara sexet. Vi har gått i familjeterapi men jag är inte kåt på honom, nästan äcklad av tanken att ens kyssa honom. Mår dåligt av att tänka att detta är livet, att hålla ihop utan gnista, sex och gemensamma intressen.

Han är min bästa vän och en trygg snäll person annars! Och han älskar mig och vill inte skiljas, trots att jag har sagt hur jag känner. Och jag vet inte om jag är nog stark att ta initiativet att bryta...

Mitt barn från tidigare förhållande har ingen närvarande pappa och om jag skiljer mig så blir han utan sin bonuspappa. (Tror inte att min man skulle hålla liv i deras relation något speciellt tyvärr) ????

Någon som känner igen sig? Hur tänker ni?

HPV virus !! Men kära nån.
Lösningen på överbefolkad planet kanske..
Skall människor sluta med den starkaste driften som finns pga HPV ??
Att vara intima ska man väl vara, med viss försiktighet såklart.

Ska man inte vistas i skogen ? Risk för borrelia.  Kan inte sluta leva

Bra fråga, vad gör man?

Mitt svar: Man kämpar tillsammans. Om tjafset blir för jobbigt, behöver man prata om det. Det är sunt att bråka ibland men inte för ofta och inte på fel sätt.

Hinder i vardagen kan man komma över och gå stärkta ur. Det är inte lätt men det går. Och det är ju det som relationer handlar om, att kunna stötta varandra när det är som jobbigast i vardagen. Det är när det stormar som kärleken sätts på prov.

Just pruttar och den delen ser jag som självklara i en relation. Ta mig för den jag är. Och jag är inte bara rosor och trevligt samtal, utan en människa med alla möjliga behov som andra kanske inte gillar.

ja HPV drabbar väl kvinnan värst så ingen fara på taket

Pruttar är en självklarhet i en relation? Det skulle man väl ändå klara sig utan. Men ni kanske har någon intern humor där.

Vanligt att det blir så eftersom man pruttar inför varandra, ser varandras kräk vid magsjuka, torkar bajsblöjor, slit och tjafs under alla år ihop.

Vem tror då att gnistan finns kvar?

Ser det som vanligt men vad gör man?

Källa på det ?

ja det är väl kvinnor som får livmoderhalscancer och kallas regelbundet på grund av den risken och som även erbjuds vaccin. Det behövs visst inte för männen

Vad gör man? Skiljer sig? Trots att det drabbar barn negativt? Vi har varit ihop i 10 år och har 2 barn gemensamt och jag har 1 barn sen tidigare förhållande.

Började för 3 år sedan känna mindre lust och att jag inte tycker att min man är sexig, attraktiv eller snygg.. tyvärr... Har successivt gått från mindre lust till ingen alls. Vi utvecklades åt olika håll kanske, eller i alla fall jag.

Har även tappat lusten att göra saker med honom, vi har inga gemensamma mål eller intressen. Det är inte bara sexet. Vi har gått i familjeterapi men jag är inte kåt på honom, nästan äcklad av tanken att ens kyssa honom. Mår dåligt av att tänka att detta är livet, att hålla ihop utan gnista, sex och gemensamma intressen.

Han är min bästa vän och en trygg snäll person annars! Och han älskar mig och vill inte skiljas, trots att jag har sagt hur jag känner. Och jag vet inte om jag är nog stark att ta initiativet att bryta...

Mitt barn från tidigare förhållande har ingen närvarande pappa och om jag skiljer mig så blir han utan sin bonuspappa. (Tror inte att min man skulle hålla liv i deras relation något speciellt tyvärr) ????

Någon som känner igen sig? Hur tänker ni?