- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
Anonym (Rysningar)Sat 19 Oct 2019 23:50892 visningar16 svar16892
Hjälp, min man liknar mer och mer sin pappa
Min man är drygt 40 och det senaste året har han lagt på sig fraser, rörelsemönster och sätt som är precis som sin fars. Detta har han inte haft innan.
Problemet är att hans far är långt ifrån en behaglig person. Han är egoistisk, gränslös, butter, krävande, skuldbeläggande och ilsken. Han har många brister kan man sammanfatta det och han har tyvärr inte bidragit till min mans fina sidor. (Det kommer från hans mamma) Jag kan inte se knappt något positivt i honom och jag får rysningar varje gång min man gör och säger något som han fått från sin far. Dock är det mestadels rörelsemönster/fraser/kroppsspråk och inte själva personligheten som han tagit efter (i vissa fall tendenser till det) men det är illa nog, tyvärr.
Jag är orolig att det bara ska bli värre och värre och att jag inte kan se min man såsom jag känner honom från innan han började ta efter pappan. Vi har pratat om detta och han säger själv att han absolut inte vill ta efter honom men han verkar inte uppfatta det. När jag påpekar det är han mest tyst.
Hur ser era erfarenheter ut kring detta, är det vanligt och kanske mer regel att man blir mer och mer lik sina föräldrar när man själv blir äldre..? Tips på hur man ska tänka? Orkar inte bli påmind om hans obehagliga pappa hela tiden sol jag blir nu. -
Svar på tråden Hjälp, min man liknar mer och mer sin pappa
-
Anonym (K)Sun 20 Oct 2019 09:37
Du kan ju hålla tummarna för att du själv aldrig blir lik dina föräldrar för tänk om din man ska börja diskutera det med dig?!
Klart han är tyst när Du försöker prata med honom om det, han blir väl sårad,det är ju ändå hans pappa! -
Sun 20 Oct 2019 09:54Inte ofta vi hittar samsyn, men här är en gång.Anonym (K) skrev 2019-10-20 09:37:20 följande:Du kan ju hålla tummarna för att du själv aldrig blir lik dina föräldrar för tänk om din man ska börja diskutera det med dig?!
Klart han är tyst när Du försöker prata med honom om det, han blir väl sårad,det är ju ändå hans pappa!
Han är en genetisk halvklon av sin pappa. Vad förväntar du dig att han ska göra åt saken? Låter som ett kontrolfreak. -
Sun 20 Oct 2019 10:45
Man kan ju hitta gester och rörelsemönster hos alla som om man letar påminner om vem som.
Du måste sluta leta och störa dig.
Han är inte sin pappa Och kommer inte heller att bli. -
Anonym (Sara)Sun 20 Oct 2019 10:45Uppgifterna du anger när du gillar eller ogillar ett inlägg kommer inte att vara synliga för andra.
Jag förstår inte riktigt hur du tänker. Tänker du att pappans dåliga beteenden är genetiska och kommit med åren och börjat med rörelsemönstret och sedan satt sig på beteendet. Och att din man nu är gentiskt betingad till samma utveckling?
-
Anonym (Rysningar) TrådstartarenSun 20 Oct 2019 10:59Nej, jag tänker inte att de är genetiska utan betingade. Men frågan är varför de uppkommer så sent i livet hos min man. Jag har ju mina teorier om att omständigheter påverkar (då min man mått dåligt under längre tid och då tror jag man automatiskt har större benägenhet att ta efter dina föräldrar eftersom man inte har så mycket motstånd till att hålla det borta). Men jag undrar också om det generellt ser ut så hos andra, varav min tråd.Anonym (Sara) skrev 2019-10-20 10:45:58 följande:
Jag förstår inte riktigt hur du tänker. Tänker du att pappans dåliga beteenden är genetiska och kommit med åren och börjat med rörelsemönstret och sedan satt sig på beteendet. Och att din man nu är gentiskt betingad till samma utveckling?
Vad gäller hans pappa så har hans dåliga beteende blivit tydligt sämre med åren. Är bara orolig att det blir samma med min man. För då liksom drunknar ju hans verkliga person i kärnan på något sätt. -
Anonym (Rysningar) TrådstartarenSun 20 Oct 2019 13:34
[quote=79975253][quote-nick]Anonym (K) skrev 2019-10-20 09:37:20 följande:[/quote-nick]Du kan ju hålla tummarna för att du själv aldrig blir lik dina föräldrar för tänk om din man ska börja diskutera det med dig?!
Klart han är tyst när Du försöker prata med honom om det, han blir väl sårad,det är ju ändå hans pappa![/
Jag har inga problem med att diskutera eventuella likheter med mina föräldrar. Det har vi gjort. Är väl bra att ta upp så man kan styra bort ett oönskat beteende.
Min man har sagt tidigare att jag måste säga till om jag blir som hans pappa. Han har sagt att om jag blir som han så får du lämna mig.
Dock är ju det svårare i praktiken eftersom ingen människa väljer att bli såsom han är. Han har haft problem att tackla livet tror jag och lagt allt i sig själv och förlorat sin äkta person på något sätt. Jag tror ingen som har dessa drag faktisk är obehaglig på riktigt innerst inne. Det är bara oförmåga att tackla livet som har gjort honom till den han är nu. -
Anonym (Rysningar) TrådstartarenSun 20 Oct 2019 13:36Ja, så kan man ju tänka också. Men man kommer inte vidare framåt i livet och personlig utveckling med den inställningen.Långbenopluto skrev 2019-10-20 09:30:55 följande:
Take it or leave it.
-
Anonym (Rysningar) TrådstartarenSun 20 Oct 2019 13:42Svårare sagt än gjort, att låta bli att ta in sin partner. Tyvärr har det ju gått så långt redan att jag undviker att titta på honom ibland för att jag inte vill bli påmind om hans pappa.Erkens mamma skrev 2019-10-20 10:45:31 följande:
Man kan ju hitta gester och rörelsemönster hos alla som om man letar påminner om vem som.
Du måste sluta leta och störa dig.
Han är inte sin pappa Och kommer inte heller att bli.
Jag vet att han inte kommer bli sin pappa men några drag av honom är tyvärr tillräckligt att jag inte känner igen min man såsom jag känt honom i 15 år.
Jag tror man kan förändras genom tiden på olika sätt. Ett sätt där man utvecklar sig själv och kommer framåt som person och kan tackla livet bättre. Det andra sättet tror jag är att man lägger på sig tyngder av händelser/trauman som man inte kunnat hantera, och att de drar ner en och ens förmåga att leva livet fritt och lyckligt.
Jag tror min mans förändring är av det senare slaget och därför är det svårt att bara acceptera att han ändras till det sämre. När man vet vem han egentligen är innerst inne. -
Anonym (T)Sun 20 Oct 2019 14:07
Min mamma berättar precis samma sak om min pappa som börjar bli allt mer lik min farfar.
Min farfar var en otrogen narcissist som på senare år blev dement och fick alzheimers och blev ännu mer elak och otrevlig. Inte heller en person man vill likna, men tyvärr blir min pappa mer och mer lik honom. Men när man påpekar det så blir han förbannad och att allt är skitsnack! -
Anonym (Rysningar) TrådstartarenSun 20 Oct 2019 14:40Ajdå, när det är sjukdomar som alzheimers och demens så måste det ju vara väldigt tufft. Det här är på en annan nivå minst sagt.Anonym (T) skrev 2019-10-20 14:07:07 följande:
Min mamma berättar precis samma sak om min pappa som börjar bli allt mer lik min farfar.
Min farfar var en otrogen narcissist som på senare år blev dement och fick alzheimers och blev ännu mer elak och otrevlig. Inte heller en person man vill likna, men tyvärr blir min pappa mer och mer lik honom. Men när man påpekar det så blir han förbannad och att allt är skitsnack!
-
Anonym (K)Sun 20 Oct 2019 14:59Va? Förstår inte vad du menar? Var det skrivet till mig?Kramklubba skrev 2019-10-20 09:54:15 följande:Inte ofta vi hittar samsyn, men här är en gång.
Han är en genetisk halvklon av sin pappa. Vad förväntar du dig att han ska göra åt saken? Låter som ett kontrolfreak. -
Anonym (...)Sun 20 Oct 2019 17:17
De flesta jag känner som jag känt så länge att jag även känner deras föräldrar blir mer och mer lika sina föräldrar till sättet. Vi är snäppet äldre än er, strax över 50.
-
Anonym (K)Sun 20 Oct 2019 17:25Nej,att du kanske inte har något problem med att diskutera om du blir lik dina föräldrar kanske kan bero på att han inte framhäver att det är något dåligt?!Anonym (Rysningar) skrev 2019-10-20 13:34:52 följande:
[quote=79975253][quote-nick]Anonym (K) skrev 2019-10-20 09:37:20 följande:[/quote-nick]Du kan ju hålla tummarna för att du själv aldrig blir lik dina föräldrar för tänk om din man ska börja diskutera det med dig?!
Klart han är tyst när Du försöker prata med honom om det, han blir väl sårad,det är ju ändå hans pappa![/
Jag har inga problem med att diskutera eventuella likheter med mina föräldrar. Det har vi gjort. Är väl bra att ta upp så man kan styra bort ett oönskat beteende.
Min man har sagt tidigare att jag måste säga till om jag blir som hans pappa. Han har sagt att om jag blir som han så får du lämna mig.
Dock är ju det svårare i praktiken eftersom ingen människa väljer att bli såsom han är. Han har haft problem att tackla livet tror jag och lagt allt i sig själv och förlorat sin äkta person på något sätt. Jag tror ingen som har dessa drag faktisk är obehaglig på riktigt innerst inne. Det är bara oförmåga att tackla livet som har gjort honom till den han är nu.
Så är nog vanligt att man säger, men man menar det sällan.
Om di nu tycker att det ÄR ett problem om du inte ser på din man på det sättet som du vill längre kanske det är dags att gå ifrån honom. -
Mon 21 Oct 2019 07:50Han behöver kanske hjälp av terapeut att komma vidare då. Att säga till honom att han håller på att förvandlas till sin pappa är inte produktivt eller främjande för utveckling.Anonym (Rysningar) skrev 2019-10-20 13:42:44 följande:
Svårare sagt än gjort, att låta bli att ta in sin partner. Tyvärr har det ju gått så långt redan att jag undviker att titta på honom ibland för att jag inte vill bli påmind om hans pappa.
Jag vet att han inte kommer bli sin pappa men några drag av honom är tyvärr tillräckligt att jag inte känner igen min man såsom jag känt honom i 15 år.
Jag tror man kan förändras genom tiden på olika sätt. Ett sätt där man utvecklar sig själv och kommer framåt som person och kan tackla livet bättre. Det andra sättet tror jag är att man lägger på sig tyngder av händelser/trauman som man inte kunnat hantera, och att de drar ner en och ens förmåga att leva livet fritt och lyckligt.
Jag tror min mans förändring är av det senare slaget och därför är det svårt att bara acceptera att han ändras till det sämre. När man vet vem han egentligen är innerst inne.
Är han öppen för att ta in hjälp?