Fast i mitten mellan min mamma och pojkvän

Min Mamma är en väldigt orolig person som också kan vara väldigt tjatig och pessimistisk.

Min pojkvän är en väldigt känslig person som lätt

Blir stött och arg/ledsen. Han har också lätt för att säga saker han inte menar i ilska och frustration. Han är inte så bra på att ta utrymme, hon är bra på att prata utan att lyssna. I mitten står jag och försöker få allt att funka eftersom jag älskar båda.

Jag har sagt till mamma att vi försöker leva med en positiv outlook på saker, att se att det mesta löser sig och att oroa sig i onödan inte är värt.

Men hon kommer ändå med så mycket negativitet under "jag är bara realistisk".

Min pojkvän har precis påbörjat en yrkesutbildning och har tyvärr behövt vara hemma ett par dagar (igår och idag) nu i början pga sjukdom. Även en annan dag för att gå till V C. Det är klart att vi vet att det inte är ultimat men vad göra?

När jag talade om idag att han var hemma och inte mådde bra så utbrister hon "Jaha, då skiter det sig väl med hans utbildning också, man får pressa sig och gå dit." Utan att veta vad felet är, ingen omtanke. Bara negg och "jag är bara realistisk". Självklart blir han arg och ledsen, och nu vill han inte att hon ska hälsa på idag som var meningen. Och jag vill såklart undvika bråk.

Försökte tala om att hon inte måste uttrycka sig så domedagsaktigt jämt och då la hon på luren i örat på mig. (Hon brukar göra så)

Fick sms av henne nu efter "Ja, det låter pessimistiskt men du vet att jag skulle uttryckt mig likadant till dig i samma situation och du hade förstått att det var oro. Om du vill tassa på tå för honom så som du gör för att han är så lättsårad och leva med det så ok, det är ditt liv. Jag tänker inte göra det i af. Det är inte första gången han är förbannad på mig. Kanske vill jag att BÅDA ska börja bli realistiska kring saker. Jag är fanimig ständigt orolig för dig och ert liv. Nån gång kanske du kommer att förstå det. Jag mår inte bra själv heller. Du vet så väl hur jag tänker när jag säger saker. Vill du ändra ditt sätt att vara så är det din sak. Jag är den jag är och tänker inte bli tillrättavisad stup i kvarten vare sig av dig eller honom. Ha det så bra. Puss"

Vad ska jag göra? Jag har alltid haft en nära relation till min mor men jag är också vuxen sen många år tiibaka liksom. Är ju snart 30 år. Förstår att hon bryr sig men orkar inte allt negativt jämt.

Råd?

Ja, exakt. Varför vet ts mamma att ts pojkvän är hemma och sjuk när det för ts mamma innebär att "allt skiter sig"? 

Lyssna på sextiotalists rekommendation ts, du kan ha en nära relation till din mamma utan att redovisa allt som händer i ditt liv tillsammans med din partner.