En fråga till er otrogna

Den jag var otrogen med och jag själv fick en sexuell upplevelse av varandra som vi inte fick av våra respektive pga dem inte tyckte om det/vägrade utföra det.

Så nej, inga dåliga erfarenheter, var snarare lycklig av mina möten som gjorde mig lyckligare i förhållandet, och mer sugen på min livskamrat.

Nja.. du har ju 3?e vågens feminister, veganer, miljöpartister (m.fl andra partier) som är värre.

Fanns EN sak jag verkligen ville ha rent sexuellt, som förvägrades av min partner pga åsikt/känsla, och min otrohetspartner ville ge men fick inte, så tack vare varandra så fick vi uppleva detta härliga utan att tvinga våra livspartners (eller leva utan)

Tack vare upplevelsen (som upprepades många gånger) så släppte tankarna och jag personligen kunde fokusera på allt annat härligt som jag faktiskt hade med min livspartner.

Så ingen ånger från min sida, snarare så ser jag att min otrohet möjligen räddade mitt äktenskap på nåt sätt..... har varit trogen sen dess, men möjligheten för upprepning finns om ?behovet? kommer igen och h*n fortf. vägrar.

Ja du, det är väl lite svårare, men ja, det tror jag.

Hela mitt sinne, drömmar, fantasier.. allt hade blivit fixerat, och jag hade/har en partner som vägrade och fortfarande vägrar ge mig vad jag begär som mest,

Men nu klarar jag mig utan desperationen jag upplevde då, för den fick utlopp och jag kan leva på minnet.

Så personligen tycker jag inte att all otrohet är av ondo, men visst, långvarig och ihållande otrohet bör man nog avsluta sitt förhållande för, och sndra bör sluta hoppa på väggar av ett litet snedsteg på fyllan, eller som i mitt fall, en kalkylerad otro för att få en sak ur systemet som partner vägrar ge.