Tjejer födda på 80-talet som försökt få första barnet i mer än ett år - följas åt?

Hej!

Vill först och främst säga att jag känner med dig, inte alls kul att vänta på att få bli gravid och känna sig hopplös. Skrev just detta i en annan tråd men bollar gärna med dig och andra i denna tråd!

(Kopierat)

Vill gärna va med här i tråden då jag blir helt frustrerad och ledsen på detta med att försöka skapa en bebis. Var väldigt aktiv här på familjeliv för ca 3år sedan då hade vi försökt 1år att bli gravida blev även gravid efter 19månader ?äntligen var de våran tur? en vecka senare så kom blodet och tårarna, ett faktum de var inte våran tur än.

3 månader innan detta hade vi sagt att om vi inte blivit gravida på 3 månader till så skulle vi göra en utredning. Okej efter några månaders depp var jag på g igen ?jag kan ju faktiskt bli gravid? så försök efter försök blev det.. efter 20 månader ytligare ?nä nu är det sommar om vi inte blir gravida under sommaren så söker vi hjälp i höst?

Jaha augusti kom och några dagar innan bim kom de typ en strimma blod. ?Hmm är mensen för tidig? Kom inget mer blod så på bim tog jag ett test ?OMG de var positivt!!!? Äntligen efter många tårar, dagen efter började blöda så smått igen. ?de kan inte vara sant inte igen?

Men efter en vecka med små små blödningar var testet fortfarande posetivt till och med starkare. Jaha ringer barnmorskan, kan vara så att du blöder fastän du är gravid inte alls ovanligt kom hit på tidigt samtal. ?Okej kanske ska detta gå ändå? någon dag senare fortfarande blödande lite ont i vänster sida kommer till samtalet och barnmorskan skickar mig till kvinnokliniken för vul i slutet av v6 är jag då.

På kvinnokliniken tar de blodprov, ok du har hcg i blodet men på vul finns inget mer än en tjock slemhinna. Kom tillbaka om två dagar så tar vi nytt blodprov troligen ett tidigt missfall. Två dagar senare japp de är ett missfall hcg har sjunkit till hälften. Tårar tårar tårar. Ska höra av mig om två veckor om gravtestet fortfarande visar plus.

Jaha blöder smått men lite mer, slutar inte, två veckor senare tar ett gravtest super starkt plus. ?Herregud vad är detta?? Googlar massa ni vet säkert hur det är, ja kanske utomkvedshavandeskap eller nä de borde göra ont. Men har ju haft lite stramningar på vänster nä men de ska ju göra ont. Jaha ringer får komma på en gång låter inte som de ska. Tar blodprov sitter och väntar 3 timmar för resultat svettandes och så nära till tårar. Efter 3 timmar får jag byta väntrum börjar bli så skakis.

En kvart senare får jag komma in. Hcg har stigit men inte alls normalt så ett vul måste göras. Två står och kollar mmm är de nått där i höger äggledare? Hmmm nja jag vet inte hämtar in en till jo de är någonting där ett utomkvedshavandeskap är det. Börjar gråta, kommer i chock och börjar frysa. Blir operation idag, vi ska fixa en säng. Efter detta är de som om jag ser allt som händer på avstånd detta händer inte....

Nu är det 2 månader efter operation fick ta bort en äggledare men fick behålla äggstockarna enligt läkare ser livmoder, vänster äggledare och äggstockar bra ut. Så nu är jag här nästa månad får vi börja försöka igen. Då har de gått 4år och jag fyller 34 känner panik för ålder, känner panik för att bli gravid igen men också panik över att inte bli gravid igen.

I januari kommer vi söka om utredning antar att vi får det. Känner mig värdelös, känner att jag kanske blir straffad för att vi väntat för länge för att börja försöka eller söka om hjälp men jag har inte mentalt orkat helt enkelt men nu ska de ske så i vår hoppas vi på att få hjälp!

Till din fråga vart går gränsen jag vet inte tänker att man får ta ett steg i taget jag själv har inte känt mig mogen för utredning efter mitt missfall förens nu 2 år senare sen vet jag ju inte vad de visar eller om de visar någonting. Tänker Ivf längre orkar jag inte tänka får ta det som de kommer.....

Tack!!

Nej vi har inte varit överens om utredning tyvärr hade gjort den för länge sedan om jag hade fått välja. Innan mitt Mf så fick jag min man att gå med på en utredning om vi försökte ett halvår till, fick ju dock lite hopp efter mf att jag faktiskt kunde bli gravid och sedan orkade jag bara inte ta tag i det. Men nu är mannen med på banan mer än mig så de känns bra så i Januari har vi sagt att vi kontaktar kvinnokliniken här för en utredning.

De kollade ju även äggstockarna och livmodern under min titthålsoperation och hade inget att anmärka på dem så de såg ju bra ut, så de kanske är nått hormonellt hoppas vi på som är lite lättare att fixa kanske. Om de inte är äggkvaliten som suger då är de jobbigare :(

Skönt med flera som är i lite samma situation här som förstår är ju så svårt att prata med någon som inte varit med om liknande

Tror tyvärr att de är ganska lång kö både för utredning och ivf här om jag fattat det rätt verkar vara lite olika år från år dock så kan ju hoppas att de är mindre kö nästa år.

hej alla kämpar var ett tag sedan jag skrev här. Har nu lämnat in hälsopapperna till fertilitetskliniken och varit inne o lämnat blodprov på cd3 och mannen lämnat spermaprov så nu väntar vi på att bli kallade för ett första möte.. tjuvkikat på mina prover  på 1177 och de ser bra ut vad jag kan utläsa i alla fall men är ju inte läkare så ;)... Är supernervös att de ska hitta nått fel men samtidigt super nervös om de inte hittar nått, orkar inte gå ett år till utan att få bli gravid. 

Hoppas på någon lösning i alla fall.....