Varför är det provocerande för vissa att man skaffar/har många barn? Jag vill ha en stor familj och väntar barn nr. 9. Folk ifrågasätter och är missunnsamma. Varför? Alla vill inte ha en liten familj på 4 pers.
Om ni undrar om försörjningen, jag jobbar 50 % och pappan heltid. Sedan har vi ju barnbidrag plus flerbarnstillägg. Pappan till barnen reser bort en del vilket gör att jag ganska ofta blir ensam med alla barnen. Men vi har det ok ekonomiskt. Tidsmässigt är ett större problem.
Min erfarenhet är att bortskämda, lata tonåringar är de mest egoistiska. Min 17-åring får studiebidraget och för det köper hon julklappar och födelsedagspresenter till sina syskon vid jul och när de fyller år. Deras äldsta lägger pengar på smink, utemat, fika och bio med kompisar ex.
Jag håller inte med. Det är helt normalt för en tonåring att lägga pengar på utemat och smink. Det är inte ett tecken på egoism. Jag tycker lite synd om din 17-åring som inte har den möjligheten, men snart nog är hon gammal nog att tjäna egna pengar och köpa sig lite roligheter istället för att spendera allt på sina syskon.
Mina brorsdöttrar lever väldigt gott och har allt de önskar och mer därtill, men de är så fina, snälla och tacksamma och ödmjuka. Det har inte med pengarna att göra om man blir en fin person eller inte, det har ju med uppfostran att göra.
OK, då förstår jag att folk blir provocerade.
Diskuterade ni innan med 17-åringen, om hon ville ha ett syskon till, så att hon var medveten om extrajobbet?
Varför skaffar ni så många barn om du inte hinner med dom, för det gör du inte, det skriver du själv?
Personligen så blir jag provocerad av föräldrar som skaffar många barn eftersom jag själv växte upp i en stor familj och upplevde att jag inte fick det stöd och den omsorg som jag tycker alla barn har rätt till. Jag tror inte någon människa klarar av att jobba heltid eller nästan heltid och ge den tid och uppmärksamhet som nio barn kräver. Om minst en är hemmaförälder så funkar det kanske bättre, men även där blir det tajt när man går i skolan och det bara är kvällar och helger som man ska dela på mamma- och pappatid med många.
I min mening ska en 17åring fokusera på att få bra betyg i skolan så att hen har valfrihet och bra förutsättningar att utbilda sig och få ett bra jobb. Det är superviktigt för hela kommande livet. Det är verkligen inte ok att tvinga en skolungdom till att ta hand om någon annans bebis på natten när hen ska till skolan nästa dag. Min storasyster tvingades till det och det är fortfarande något hon är bitter över.
Känns snarare som hon känner skyldighet mot sina syskon och att hon bör köpa julklappar för sina pengar, kanske för att ni har ont om pengar.
Om ni undrar om försörjningen, jag jobbar 50 % och pappan heltid. Sedan har vi ju barnbidrag plus flerbarnstillägg. Pappan till barnen reser bort en del vilket gör att jag ganska ofta blir ensam med alla barnen. Men vi har det ok ekonomiskt. Tidsmässigt är ett större problem.
Varför är det provocerande för vissa att man skaffar/har många barn? Jag vill ha en stor familj och väntar barn nr. 9. Folk ifrågasätter och är missunnsamma. Varför? Alla vill inte ha en liten familj på 4 pers.