Skulle du kunna tänka dig att dela en man med en annan kvinna?

Som i tidigare trådar är det mycket om att han är en dålig man...det är han inte alls. Han har gjort vissa dåliga saker, men han är verkligen helt underbar som person. Omtänksam, genomsnäll, spontan, rolig... jag har inget som helst intresse till andra män. När jag försökte bryta med honom och dejtade så satt jag bara under dejten och tänkte på honom. Hur trevligt detta hade vart att göra med honom istället. inte för att det var några fel på killarna jag dejtade, det var jättebra killar, men helt ointressanta.

Jag tävlar på hög nivå i en idrott, när han kan är han där och hejar högst av alla. När jag är sjuk köper han skräpmat till mig. Jag älskar skräpmat när jag är sjuk. jag frågar inte efter det, han bara vet det Kommer han inte med den själv så kan det plinga på dörren och en av hans anställda levererar det. Vem annars skulle bry sig så pass att han skickar sin anställde från sitt ganska så kvalificerade jobb för att istället köra ut hämtmat till någon? Han är på många sätt än en fantastisk man och inte alls urtypen för någon som vänstrar och knullar runt.

Han är förövrigt en fin man. Jag kan nästan lova att även du hade tyckt jättebra om honom om du träffade honom och pratade med honom i fem minuter. Väldigt charmig, rolig och sympatisk. Lätt att tycka om.  

Du begär inte mycket du. Han är så fin för att han kommer med skräpmat när du är sjuk? Deltidsbrandmannen?

Det är väldigt mycket positivt också. Det handlar inte om att stå ut med honom, utan att stå ut utan honom.

Som jag sa tidigare hade du träffat honom bara i fem minuter, så lite räcker så kan jag nästan lova att du hade gillat honom jättemycket sedan.

Jag blir glad varje gång telefonen plingar till om han messar, överlycklig när vi ses...hur skulle jag kunna vara utan detta i livet? Sen om det är dålig självrespekt så är det väl så då:(Nej. Jag vet att han ljuger ofta. För mig, för sin fru osv. Men hans kärlek för mig är äkta. Han grät som ett barn och fick panikångestattacker när jag bröt upp tidigare. Han låg på mitt golv i fosterställning och bara grät. Ringde och grät och berättade hur mycket han älskar mig och längtade efter mig...

Han skickar SMS där han beskriver hur tråkigt allt är på jobbet med möten och sånt och hur han bara längtar efter att få vara med mig. Det här är ganska privat men han längtar så mycket efter mig att det första han gör är att ta mig precis innanför dörren. Bara överöser mig med kyssar och kommer nästan direkt när vi börjar. Om han inte hade älskat mig och inte hade vart väldigt attraherad av mig hade han väl haft lite mer självkontroll än så??