Vill bli friad till

Vill bli friad till men vill inte outa att det är det jag önskar för att förstöra den upplevelsen. Lite som att behöva säga att någon behöver säga förlåt för att det ska kännas bra, då känns det inte alls eftersom man fick ge instruktioner om något som bör komma av sig själv. Eftersom frieri och giftermål inte längre följer en given norm så känns det som att en som går och önskar detta inte kan räkna med att det sker efter en viss tid med någon längre. Vilket känns jobbigt då jag känner mig gammalmodig/söker bekräftelse på förhållandet i handlingen.

Vi har pratat om att vi ska gifta oss en dag, det är självklart men inte när. Tror han kommer skjuta på det något år medens jag tycker det börjar bli dags efter tre års fin kärlek. Hade gärna blivit friad till innan barn av någon anledning, som om jag vill vara säker på att det är mig han vill vara gift med, inte vara gift med mig bara för att vi har barn. Växte upp till det mantrat från min pappa, att de gifte sig endast (borglig) för att det är juridiska är viktigt när man har barn. De har aldrig varit romantiska eller haft ett ideal förhållande.

Är jag extra känslig i saken och hur hade ni gjort?

Ja det är det. Att fria är att fråga om någon vill gifta sig och då blir man förlovad. Man kan ju inte fria till sin fästmö, då har man ju redan bestämt att gifta sig.

Men det är klart alla gör som de vill. Jag brukar kalla bilen för cykel och huset för myrstacken för att det passar mig och min familj

Det traditionellt svenska är att fria lite enklare utan ring, eller med en symbolisk ring, svaras det ja är man förlovad och går tillsammans och provar ut ringar.

Dvs båda har förlovningsring i Sverige.

Med Hollywoodfilmerna har stora överraskande frierier med tjusig ring kommit hit, inget fel med det, men inte gammal tradition här.

Har läst att förr i tiden kunde man se löftet om äktenskap som upphävt efter ett år efter frierieriet och då fick kvinnan behålla ringen

Det beror på vad du menar med traditionell, jag som släktforskare menar början av 1900-talet och bakåt

Läs några romaner från den här tiden, kolla historiska källor om du inte tror mig.

Förlovad betyder just att lova att gifta sig, och det är det man blir när man bestämt sig för att gifta sig. De senaste kanske halva decenniet har folk valt att använda ordet annorlunda, det är helt upp till dem, alla gör som de vill, men det är inte den ursprungliga betydelsen.

Jag kände precis som du TS!!!

När vi varit tillsammans i ca ett år nämnde jag (efter en mysig kärleksstund i min säng) att om vi någon dag skulle skaffa barn så ville jag vara gift först. Han verkade lyssna.

Efter nästan 2 år tillsammans (när vi bodde ihop i ett eget hus) sa han, vid nyår, att detta kommande år vill han att vi ska börja försöka få barn ihop. Då påminde jag honom om att jag ville ju vara gift först. Han fick typ en chock och förträngde sen saken...

Senare kommande sommar tog han upp barnfrågan igen. Inget tal om varken frieri, förlovning el giftermål... Jag tänkte suck, hur tydlig måste man vara??! Jag var tvungen att upprepa mig IGEN och dessutom förklara Varför jag ville det.... Om jag minns rätt så hade vi den diskussionen flera gånger innan han till slut frågade om jag ville gifta mig med honom... :) Jag tog det som ett frieri och blev överlycklig. Ändrade status på Facebook och planerade när vi skulle åka o titta på ringar.

Efter det gick det ganska snabbt och smidigt ;) vi beställde ringar, han hämtade ut dem och till min förvåning fick jag ett mer romantiskt frieri, när han gick ner på knä och tog fram ringen... <3

Ett drygt år senare stod vi i kyrkan och lovade varandra evig kärlek. Mindre än ett halvår senare väntade vi vårt första barn :) och nu drygt 3 år efter det är jag gravid igen. Så otroligt tacksam för att allting gått så bra <3

Vill dela min historia för att visa att det kan gå fantastiskt bra trots att det kan verka svårt i början.

Önskar Er lycka till med!

Fel. Så många fel på så kort inlägg.