Forum Allmän debatt - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vill bli friad till

    Tis 12 nov 2019 17:29 Läst 0 gånger Totalt 41 svar
    Anonym (Kluve­n)
    Visa endast
    Tis 12 nov 2019 17:29 -2 +1

    Vill bli friad till men vill inte outa att det är det jag önskar för att förstöra den upplevelsen. Lite som att behöva säga att någon behöver säga förlåt för att det ska kännas bra, då känns det inte alls eftersom man fick ge instruktioner om något som bör komma av sig själv. Eftersom frieri och giftermål inte längre följer en given norm så känns det som att en som går och önskar detta inte kan räkna med att det sker efter en viss tid med någon längre. Vilket känns jobbigt då jag känner mig gammalmodig/söker bekräftelse på förhållandet i handlingen.

    Vi har pratat om att vi ska gifta oss en dag, det är självklart men inte när. Tror han kommer skjuta på det något år medens jag tycker det börjar bli dags efter tre års fin kärlek. Hade gärna blivit friad till innan barn av någon anledning, som om jag vill vara säker på att det är mig han vill vara gift med, inte vara gift med mig bara för att vi har barn. Växte upp till det mantrat från min pappa, att de gifte sig endast (borglig) för att det är juridiska är viktigt när man har barn. De har aldrig varit romantiska eller haft ett ideal förhållande.

    Är jag extra känslig i saken och hur hade ni gjort?

  • Ons 13 nov 2019 20:02 #31 +1
    Anonym (Samma!) skrev 2019-11-13 19:38:44 följande:

    Jag kände precis som du TS!!!

    När vi varit tillsammans i ca ett år nämnde jag (efter en mysig kärleksstund i min säng) att om vi någon dag skulle skaffa barn så ville jag vara gift först. Han verkade lyssna.

    Efter nästan 2 år tillsammans (när vi bodde ihop i ett eget hus) sa han, vid nyår, att detta kommande år vill han att vi ska börja försöka få barn ihop. Då påminde jag honom om att jag ville ju vara gift först. Han fick typ en chock och förträngde sen saken...

    Senare kommande sommar tog han upp barnfrågan igen. Inget tal om varken frieri, förlovning el giftermål... Jag tänkte suck, hur tydlig måste man vara??! Jag var tvungen att upprepa mig IGEN och dessutom förklara Varför jag ville det.... Om jag minns rätt så hade vi den diskussionen flera gånger innan han till slut frågade om jag ville gifta mig med honom... :) Jag tog det som ett frieri och blev överlycklig. Ändrade status på Facebook och planerade när vi skulle åka o titta på ringar.

    Efter det gick det ganska snabbt och smidigt ;) vi beställde ringar, han hämtade ut dem och till min förvåning fick jag ett mer romantiskt frieri, när han gick ner på knä och tog fram ringen... <3

    Ett drygt år senare stod vi i kyrkan och lovade varandra evig kärlek. Mindre än ett halvår senare väntade vi vårt första barn :) och nu drygt 3 år efter det är jag gravid igen. Så otroligt tacksam för att allting gått så bra <3

    Vill dela min historia för att visa att det kan gå fantastiskt bra trots att det kan verka svårt i början.

    Önskar Er lycka till med!


    Det enda jobbiga är ju att du tjatade till dig ett bröllop.
    Och uppdaterade till förlovad på FB för tidigt.
  • Anonym (Emely­)
    Visa endast
    Ons 13 nov 2019 20:12 #32
    Anonym skrev 2019-11-13 20:02:32 följande:
    Det enda jobbiga är ju att du tjatade till dig ett bröllop.
    Och uppdaterade till förlovad på FB för tidigt.
    Jaja, man kan inte göra rätt.
    Själv väntade jag tills (numera) maken friade. Men då var jag väl ett passivt mähä som förväntade sig att han skulle läsa tankar.
  • Anonym (Sara)
    Visa endast
    Ons 13 nov 2019 20:27 #33
    Anonym skrev 2019-11-13 19:21:13 följande:

    Jaha, ok. När skulle det ha varit?


    Tycker att det är intressant med gamla traditioner bara. Vet inte exakt när, men ett bra tag sedan förstås.
  • Anonym (Samma­!)
    Visa endast
    Ons 13 nov 2019 21:32 #34 -1
    Anonym skrev 2019-11-13 20:02:32 följande:

    Det enda jobbiga är ju att du tjatade till dig ett bröllop.

    Och uppdaterade till förlovad på FB för tidigt.


    Hurdå tjatade? Lite jobbigt var det att nå fram, men sen gick det ju hur bra som helst :)

    Och nej, det blev inte "för tidigt" förlovad på FB, det är den officiella dagen vi båda är överens om. Datumet som graverades in i ringarna och vi lade upp en bild av oss båda då på FB och ändrade båda samtidigt status till förlovad <3
  • Tor 14 nov 2019 09:00 #35 -1 +1
    Anonym skrev 2019-11-13 19:04:33 följande:

    Fel.

    Det traditionella här är att förlova sig, ibland med äktenskapsplaner och ibland utan.

    Man blir inte per automatik förlovad för att man frågat någon om den vill gifta sig. Lite komiskt att du tror det. 


    Fel. Så många fel på så kort inlägg.
  • Anonym (***)
    Visa endast
    Tor 14 nov 2019 09:31 #36
    Anonym skrev 2019-11-13 20:02:32 följande:
    Det enda jobbiga är ju att du tjatade till dig ett bröllop.
    Och uppdaterade till förlovad på FB för tidigt.
    Enligt vissa är man förlovad när mannen friat, vilket han gjorde. Och då ändrade hon sin status.
  • Anonym (***)
    Visa endast
    Tor 14 nov 2019 09:35 #37 +1
    Anonym (Koll) skrev 2019-11-13 19:19:06 följande:
    Det beror på vad du menar med traditionell, jag som släktforskare menar början av 1900-talet och bakåt

    Läs några romaner från den här tiden, kolla historiska källor om du inte tror mig.

    Förlovad betyder just att lova att gifta sig, och det är det man blir när man bestämt sig för att gifta sig. De senaste kanske halva decenniet har folk valt att använda ordet annorlunda, det är helt upp till dem, alla gör som de vill, men det är inte den ursprungliga betydelsen.
    Lever du traditionellt annars också? Eller är det bara när det gäller förlovning du förordar att man ska göra som förr?

    Tycker det är ganska komiskt med människor som hävdar att så ska man göra för det gjorde man förr, men det gäller bara en enda sak, resten är tydligen OK att göra som man vill med.

  • Anonym (tyra)
    Visa endast
    Tor 14 nov 2019 10:11 #38

    Dagens män får tyvärr mycket liten uppfostran i att vara rediga karlar så prata med honom och var tydlig om hur du skulle vilja ha det, men säg sedan att det är upp till honom att överaska. Eller få en tjejkompis att prata med mannen. Det gjorde jag åt en kompis vars kille var typiskt modern och vek. Jag pratade mer svävande om hur tjejer vill ha det, sa "åh, det hade Sara gillat, det har hon pratat om sedan vi var små" och liknande och så drog jag exemplet om Kajsa som till slut tröttnade på sin oromantiska vekling som aldrig kom till skott och så lämnade hon honom. Det gjorde susen.

  • Tor 14 nov 2019 20:23 #39
    Anonym (Koll) skrev 2019-11-13 19:19:06 följande:
    Det beror på vad du menar med traditionell, jag som släktforskare menar början av 1900-talet och bakåt

    Läs några romaner från den här tiden, kolla historiska källor om du inte tror mig.

    Förlovad betyder just att lova att gifta sig, och det är det man blir när man bestämt sig för att gifta sig. De senaste kanske halva decenniet har folk valt att använda ordet annorlunda, det är helt upp till dem, alla gör som de vill, men det är inte den ursprungliga betydelsen.
    Appropå historia. Du kankse skall läsa på lite bättre själv om historia. B.la vad våran svenska tradition  med att förlova sig utan att gifta sig bottnar i..

    Så även om du har rätt i s.k "sak", att förlovning betyder "för lovad" (för att gifta sig), så skall man aldrig glömma vad samboskap och varför förlovning har fått en annan innebörd med i Sverige. 

    För andra som är nyfikna,även kankse (Koll) så kan jag ge en snabb summering av det.

    Detta med att förlova sig utan att gifta sig, är en tradition som uppstod på slutet på1850 talet p.ga (mycket) motsägelsefulla lagar som fans för kvinnan här i Sverige.

    Mellan1958-1920.
    Så kunde en ogift kvinnan ansöka om att bli myndig om hon fyllt 25, men om en myndighetsförklarad kvinna gifte sig, så förlorade kvinna sin myndighet då mannen fick förmyndarskapet över sin hustru.
    Skall tillägga att 1863 så blev ogifta kvinnor automatiska myndiga vid 25års ålder, och 1884 så blev kvinna automatiskt myndig vid 21 års ålder (samma som för männen). Men det var 1920 som en gift kvinna fick lov att vara myndig också.
    Tack vare denna motsägelse för oss kvinnor så resulterade de i att man bara förlovade sig men aldrig gifte sig, och bodde ihgop med varandra ändå. Det kom att kallas för "stockholkmsäkttenskap" i början, fast det fanns folk som levde så i hela landet.

    Och DU, Även när min mormor var ung (1930-tal) så sa sambopar att de var förlovade även om de inte hade planer på att gifta sig.

    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Fre 15 nov 2019 05:05 #40
    Panduro skrev 2019-11-14 09:00:34 följande:
    Fel. Så många fel på så kort inlägg.
    Nu är du löjlig.
  • Fre 15 nov 2019 05:07 #41
    EnAnonumius skrev 2019-11-14 20:23:58 följande:
    Appropå historia. Du kankse skall läsa på lite bättre själv om historia. B.la vad våran svenska tradition  med att förlova sig utan att gifta sig bottnar i..

    Så även om du har rätt i s.k "sak", att förlovning betyder "för lovad" (för att gifta sig), så skall man aldrig glömma vad samboskap och varför förlovning har fått en annan innebörd med i Sverige. 

    För andra som är nyfikna,även kankse (Koll) så kan jag ge en snabb summering av det.

    Detta med att förlova sig utan att gifta sig, är en tradition som uppstod på slutet på1850 talet p.ga (mycket) motsägelsefulla lagar som fans för kvinnan här i Sverige.

    Mellan1958-1920.
    Så kunde en ogift kvinnan ansöka om att bli myndig om hon fyllt 25, men om en myndighetsförklarad kvinna gifte sig, så förlorade kvinna sin myndighet då mannen fick förmyndarskapet över sin hustru.
    Skall tillägga att 1863 så blev ogifta kvinnor automatiska myndiga vid 25års ålder, och 1884 så blev kvinna automatiskt myndig vid 21 års ålder (samma som för männen). Men det var 1920 som en gift kvinna fick lov att vara myndig också.
    Tack vare denna motsägelse för oss kvinnor så resulterade de i att man bara förlovade sig men aldrig gifte sig, och bodde ihgop med varandra ändå. Det kom att kallas för "stockholkmsäkttenskap" i början, fast det fanns folk som levde så i hela landet.

    Och DU, Även när min mormor var ung (1930-tal) så sa sambopar att de var förlovade även om de inte hade planer på att gifta sig.
    Min äldsta moster, som var född 1923, förlovade sig på 40-talet och förblev förlovad tills hennes sambo gick bort på 90-talet.
    Skulle ju inte tro att hon var ensam om det. Glad
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll