Pappan väljer bort sina barn

Jag och min sambo har gemensamma barn som båda är under 3 år gamla.

Han är pga jobb inte hemma mer än 2-3 dagar i veckan. Han tackar även ja till mer jobb om han får förfrågan.

Han vill absolut inte byta jobb inte ens i samma bransch med andra arbetstider.När jag frågar om det inte känns jobbigt för honom när han inte träffar barnen på flera dagar i rad vecka efter vecka påpekar han att han är van att jobba så här och att han tjänar bra och det är så han vill jobba! .

Vi bor inte under samma tak för tillfället då vi bråkar mycket om det här. När han är ledig från jobbet säger han till mig att när han väl är ledig ?måste? han ta hand om barnen

Vill man inte träffa sina barn så mkt som möjligt och till och med i hans fall lära känna sina barn?

Han lämnar gärna bort ansvaret med barnen till sina föräldrar. Jag ser att barnen inte har någon stark anknytning med sin pappa.

Han säger att han ska ha barnen varannan vecka om vi går isär. Jag säger att han får det men att han då måste byta jobb. Det har han inget svar på .

Han skulle ALDRIG klara av att ta hand om barnen varannan vecka. Han klarar inte ens en dag. Så fort han ska ha dom ensam ,även när vi bodde ihop slutade det med att hans föräldrar va här och hjälpte honom. Han ringer mig och frågar vad han ska göra om dom skriker,han kommer hem med barnen rätt som det är för att han inte orkar mer fast han vara haft dom en kort stund.

Hur skulle ni försökt lösa det med vårdnaden med en oansvarig pappa som man inte kan lita på till hundra procent ?

Ja så kan det bli. Men anser att han inte kommer blir tryggare i sitt föräldraskap om han inte träffar barnen oftare än några timmar 2-3 dagar i veckan.

Det är det jag vill att han ska förstå. Att bildar man familj får man vara beredd att offra vissa saker i livet om det nu inte fungerar. Tyvärr är han en stor egoist som bara ser sig själv.

Han kommer inte får vårdnaden om det är som hon beskriver, man ska inte skärma upp folk här i trådarna. 

Familjerätten och soc är inte rättsliga instanser. Där får man hjälp att samtala och ev medla, så där kan hon visst ta upp den här oron. 

Man behöver inte säga negativa saker, bara sanningen och alltid med folks på barnens bästa. 

Sedan, så unga barn brukar inte bo varannan vecka, det är inte vad som rekommenderas. 

Hur skulle du vilja ha upplägget då? Om barnen är under 3 låter det väl inte helt konstigt med umgänge tex 3 timmar 3 ggr i veckan? Särskillt inte om han inte har så nära relation med barnen nu. Vore inte det ett ganska bra upplägg om du ör osäker på att han klarar längre stunder med barnen själv?

Fast nu har jag rådfrågat en jurist för inte så längesen om ett liknande fall. Då sa de just att söker hon ensam vårdnad så kan det leda till att han får vårdnaden eftersom de kan tolka det som att hon vill försvåra kontakten med pappan. Ska man söka ensam vårdnad ska man ha en bra anledning tex att man ska flytta långt bort eller att pappan inte samarbetar. Det kan tex handla om kommunikationssvårigheter mellan föräldrarna som de kan besluta att den ena får ensam vårdnad. Men det är olika från fall till fall och de utgår alltid från vad de tycker är för barnens bästa.

Jo absolut, menar att jag inte förstår att han kan välja jobb framför barnen. Hade jag varit borta hemifrån mycket och min partner säger att han ser att det inte finns någon relation mellan mig och barnen hade jag tänkt om. På så vis hade han kunnat träffat barnen korta stunder varje dag och om vi bodde tillsammans hade hade han även då träffar barnen varje dag så dom hade känt tillit för honom . Barnen är små,yngsta är under året så varje gång dom ses blir det som att börja om på ny kula igen för barnet .

Vill inte försvåra för pappan. Tvärtom. Därför jag tjatat så länge på hans tänkande med hans arbetstider osv. Så att det ska fungera för barnen i långa loppet. Att det ska få en bra anknytning. Du valde han jobb framför familj och det kommer resultera i en fortsatt dålig anknytning samt osäkerheten han har som förälder . Och det är det jag oroar mig över. Om jag inte kan ta upp det på socialen är systemet helt tokigt. Jag kan säga framför dom som det är att jag bara vill att det ska fungera det är det jag alltid kämpat för,men han väljer en annan väg som gör det svårare för han själv att lära sig att ta hand om barnen. Men jag förstår att barnen skriker när dom är med honom . Dom träffar honom såpass sällan .