• LFF

    Sämsta mamman

    Anonym (Mamman) skrev 2019-11-19 09:54:09 följande:

    Jag känner mig som världens sämsta mamma just nu och vet inte hur jag ska få känslan att försvinna.

    Jag har varit föräldraledig i 3år och började jobba igen för två månader sen.

    Under mammaledigheten har jag hållt iordning hemmet och hittat på saker med barnen. Varit ute nästan varje dag, lekt tillsammans och haft det bra.

    Nu när jag har börjat jobba så är min ork nere på noll.

    Jag slutar jobbet, handlar, lagar mat, lägger barnen. Fine, så är det att jobba, MEN jag har tänkt att jag ändå kan vara den där aktiva roliga mamman på helgerna.. Det går inte. Då måste jag dammsuga, tvätta osv som jag inte hunnit i veckan. Och så är jag så trött.. Fruktansvärt trött.

    Första månaden tänkte jag att det var för att jag nyss kommit tillbaka till jobbet och det tar tid att få in allt nytt osv, men jag är helt inne i rutinerna på jobbet men är ändå helt slut.

    Känns som jag mister tiden med mina barn. Att jag är en dålig mamma.


    Vart är barnens andre förälder? Är du ensamstående? Du är absolut inte en dålig mamma. Det tar tid att komma in i nya rutiner. Om du har en partner så ligger det på denne att vara med och se till att hushållet flyter på. Allt ligger inte bara på dig!
  • LFF
    Anonym (Mamman) skrev 2019-11-19 10:24:16 följande:
    Jag är ensamstående. Pappan till barnen lämnade mig för en annan kvinna när jag var höggravid med yngsta barnet.
    Jag beklagar. Men då är det lite lättare att ge råd :)

    När lägger sig det äldre barnet? Då kan man ha tid för småfix så slipper det bli så mycket att göra på helgen.

    Har du egen tvättmaskin eller är det gemensam tvättstuga? Om det är en gemensam tvättstuga kan det vara läge att se över möjligheten att installera tvättmaskin. Då kan man tvätta lite i taget istället för att behöva ta allt på en gång. 

    Involvera det lite äldre barnet i att hjälpa till att plocka undan och dammsuga. Nej, det kanske inte blir perfekt men det blir något gemensamt och de flesta barn brukar tycka att det är kul att få hjälpa till. Har tvillinggrabbar på 6 år som älskar att hjälpa till att dammsuga och torka fläckar (gjort sen de var 2,5 år). De gillar även att hjälpa till att stoppa in tvätten (jag har sorterat och ställt in rätt temperatur på tvättmaskinen) och sen flytta över den till torktumlaren när den är klar. När de ska städa sina rum (ett sovrum och ett lekrum) så har vi ett timglas som håller 15 minuter sand och sen har vi tävling om det går att hinna klart på den tiden. Det äldre barnet kan även få börja hjälpa till att förbereda maten.

    Se över vilka "måsten" du har och vad som kan prioriteras ner. När barnen är med pappan (?) så kan du lägga mer tid på tex storstädning så du slipper göra lika noga när barnen är hemma. Eller du kanske har någon annan som kan ta barnen nån dag ibland så får du lite andrum att göra dessa "måsten" hemma utan att behöva tänka på barnen samtidigt.
  • LFF
    Anonym (Mamman) skrev 2019-11-19 11:31:38 följande:
    Tack för tipsen :) barnen är inte alls hos pappan. Båda barnen lägger sig runt halv åtta. Är bara lite mer än 1 år imellan barnen.

    Jag tänker att jag ska göra saker när dom lagt sig. Städa eller bara få vara ensam lite och kolla på något pogram på tv eller så. Men har blivit så himla himla trött. Många gånger somnar jag med barnen. Det är den här tröttheten jag inte vet var jag ska göra av :/
    Förlåt för en närgången fråga, men varför har han övergett sina barn? 

    Om du är helt slut så skulle jag, som föreslagits nedan, gå till läkaren och be dem ta prover både på sköldkörteln men även kolla andra saker som B och D vitaminer som kan göra att man blir väldigt trött och "matt". 

    Har du någon annan som kan avlasta med barnen så du får lite tid över för dig själv? 
  • LFF
    Anonym (Mamman) skrev 2019-11-19 12:05:57 följande:
    Skrev inte att hela helgen går åt till det, men det är en del av det. Det största problemet är att jag har blivit fruktansvärt trött att även små saker känns stora och jobbiga.
    Det låter som att du är rakt på väg mot en utmattningsdepression (utbrändhet). Vilket inte är ett dugg konstigt som det låter som när du beskriver din situation.
Svar på tråden Sämsta mamman