Sjuk/brist eller ”normalt”?

Jag har de senaste månaderna (aldrig tidigare i livet) gjort så att jag har sprungit 5-7,5km två gånger i veckan, tränat balans/core/styrka en gång i veckan och simmat 1-1,2km en gång i veckan. Det har gått jättebra och varit jätteroligt, jag har utvecklats ganska mycket tycker jag i förhållande till att jag lixom inte pushar mig själv nämnvärt eller har någon tränare.

MEN: För snart 3v sedan hände något. Ena veckan kände jag mig på ?topp?, veckan där efter kände jag mig sinkad i både kropp och knopp, kunde slutföra löprundorna, vändorna i bassängen och repsen på gymmet men det var på gränsen lixom. Veckan där efter(förra veckan) gick det inte alls, fanns ingen kraft alls, hade problem att cykla till jobbet, var tvungen att gå upp för en backe för gick inte att trampa(trodde/hoppades att jag hade punka men icke).

Så då beslutade jag mig för att det är bättre att inte träna om det inte känns bra så har bara simmat en gång denna veckan och vet inte om jag ska bara boka något yoga pass på gymmet i helgen. Hör till gör kanske oxå att nästan samtidigt som problemet börjande har jag oxå främst på em/kväll upplevt en aptitlöshet/avsaknad av hunger, har dock varit desto mer törstig. Jag har så gott jag orkat gått emot bristen på aptit och ätit middag eller iaf något litet(smörgås/keso/grönsaksstavar i dipp t.ex.), för jag fattar att energi intag påverkar prestationen. Men idag märkte jag att jag ändå gått ned 1,5kg under november och jag fattar inte riktigt varför.

Så vad kan detta bero på? Eller är det en helt normal reaktion på mörkret/kylan? Har någon tipps på hur jag ska tänka/göra framöver?