• Anonym (Förstår inte hur de tänker)

    Varför skaffar sjuka människor biologiska barn?

    Som frågan lyder undrar jag rent allmänt hur föräldrar med syndrom eller grav sjukdom tänker när de väljer att skaffar biologiska barn? Då chanserna för dessa barn att ärva de genetiska sjukdomar är stora?

    Frågeställningen kommer från artikel på Aftonbladet där mamman var väl medveten om att barnen med 50% chans skulle ärva pappans syndrom. Vilken lett till ansiktsförlamning, utdragna tänder och stora smärtor kring emaljavsaknad, dåligt hår och naglar men framförallt stor benskörhet för barnen, som gör att de måste ta det försiktigt hela sin livstid.

    Varför vill men som frisk förälder riskerar att ge sina barn desSa krämpor och varför vill man som sjuk förälder riskera att ge sina barn dessa krämpor? Varför kräver den friska inte att de inseminera/äggdonation eller adopterar? Varför tänker inte den sjuka att den vill inseminera/äggdonation eller adoptera istället för att kräva egna biologiska?

    Är inte barnens välbefinnande viktigast? Varför vill man riskera att skaffa gravt sjuka barn?

    Förstår att detta kan provocera många men jag undrar genuint över hur tankarna hos dessa föräldrar går?

    Se artikel:

    www.aftonbladet.se/family/a/BR4ze0/syskonen-alwa-och-aron-foddes-med-samma-ovanliga-syndrom

  • Svar på tråden Varför skaffar sjuka människor biologiska barn?
  • Anonym (Aldrig)

    Jag är 37år och borde därför ha minst ett par ungar enligt standarden i Sverige. Folk frågar inte OM jag har barn utan hur många barn jag har. Jag har noll ungar säger jag då. Det första jag får är ett ledsamt uttryck i deras ansikte. De beklagar ungefär.

    Jag säger då att jag har valt att inte skaffa barn. Då är nästa uttryck ett stort frågetecken istället? Jag ser hur deras hjärna jobbar på högvarv. Jag ser frisk och stark ut, har sunda värderingar och är duktig på mitt arbete i vården. Men jag har flera kroniska och genetiska sjukdomar som gjort att jag har valt att inte föröka mig, eller chansa.

    Min förra man hade ett barn. Detta stackars barnet ärvde hans dåliga hälsa och har det tufft i dagens Sverige. Trots flera insatser i skolan så ligger hon efter, blivit retad och känt sig ledsen och deprimerad sedan förskolan. Det är inte shchysst. Inte mot någon. Hennes pappa ville dessutom skaffa fler barn med mig. Jag stod på mig och sa aldrig. Vi skilde oss efter många år och han träffade en ny som redan hade 3 ungar, och nu är hon gravid efter ett halvår. Jag vet inget om hennes hälsa men hennes barn är alla överviktiga så även om de föds friska så lär de få hälsoproblem pga föräldrarnas dåliga kosthållning samt att riskerna för att pappans psykiska hälsa ärvs och dåliga immunförsvar.

    Näää aldrig att jag tänker skaffa barn. Inte adoptera heller. Man måste ansvara för deras liv oavsett. Jag är inte frisk nog att ta hand om ett barn även om det biologiskt inte är mitt.

  • Bananböjaren
    Åsa skrev 2019-12-04 13:31:22 följande:

    För att de längtar efter barn antar jag. Säkert bedömer de också att de kan ge barnet ett gott liv.

    Det är vanskligt att ha åsikter om andras barnanskaffande. Många kan säkert instämma i att det är mindre lämpligt där det finns ett större intellektuellt handikapp, någon är helt rörelsehindrad eller det finns ett pågående missbruk, men sedan finns en lång skala där det inte är ett dugg svartvitt, vare sig man tänker i termer av livskvalitet eller samhällsekonomi.

    Dagens samhälle ställer stora krav på teoretisk begåvning i skola och på betyg inför arbetslivet. Är det OK att skaffa barn som lågbegåvad (14% av Sveriges befolkning) där det finns en ärftlig faktor? Om man har ADHD (många är aldrig diagnostiserade)? Om man har fetma? (både egna hälsorisker, samhällskostnad och ärftilghet). Röker? (dito). Om man har depressionsproblematik? Har dyslexi? Är lågutbildad? Saknar förankring på arbetsmarknaden? (starkt samband på gruppnivå med social problematik hos barnen) Behöver fertilitetshjälp (kostar samhället och är ibland ärftligt). Etc etc


    Ja, tankarna som yppas i ts och bland många inlägg i tråden är solklart nazistiska. Liknande funderingar hade nationalsocialisterna i Tyskland under 30-talet när man försökte avla fram något man kallade för en "übermensche". Det är lite tragiskt men inte förvånande att FL låter tråden stå kvar.
  • annabellelee
    Anonym (trådstartaren) skrev 2019-12-04 09:12:58 följande:

    Det här är ett stort problem med världen idag: Människor SKA överleva, till varje pris. Människan har satt teorin om "den starkes överlevnad" ur spel, genom "etiska" regler som säger att varje människoliv SKALL bevaras. Även alla med genetiska defekter, sjukdomar och annat bös, som i djurvärlden skulle slagits ut direkt eller blivit byte åt andra djur.

    Därav så går enorma resurser i samhället åt till att hålla individer vid liv som borde ha dukat under, och andra som inte kan klara sig själva måste samhället sysselsätta om dagarna, utan att de kan bidra tillbaka.

    Väldigt märklig syn kan jag tycka.


    Det sättet att tänka innehåller en rad problem.

    Rent filosofiskt:Vem bestämmer vilket människoliv som är mest värt? Stephen Hawking hade stora medicinska problem, men bidrog till vetenskapen, är han värd att leva? Någon med en intellektuell funktionsnedsättning som är go och gla och älskar livet, är hens liv mindre värt än någon som är frisk men bara hatar sitt liv?

    Sedan rent praktiskt: Hur ska vi hindra människor? Tvångssterilisering? Det har vi provat och är förhoppningsvis inget vi vill tillbaka till.

    Ur ett samhälleligt perspektiv : Vilken slags samhälle vill vi ha? Ett som går ut på att de starkaste överlever, och där sjuka och skadade individer som "inte bidrar" ses som en belastning? Hur kommer de som blir gamla eller som drabbas av en sjukdom behandlas? Eller vill vi ha ett samhälle där vi hjälper och stöttar varandra efter förmåga, och där alla människor har ett värde?
  • Anonym (Aldrig)

    Ni verkar glömma att de som skaffar barnen även ska ha ork att ta hand om dom!! Det är ingen lösning att adoptera eller inseminera när föräldrarna är inkapabla att ta hand och uppfostra sina barn!!

  • Anonym (För att vi är människor)
    Åsa skrev 2019-12-04 13:31:22 följande:

    För att de längtar efter barn antar jag. Säkert bedömer de också att de kan ge barnet ett gott liv.

    Det är vanskligt att ha åsikter om andras barnanskaffande. Många kan säkert instämma i att det är mindre lämpligt där det finns ett större intellektuellt handikapp, någon är helt rörelsehindrad eller det finns ett pågående missbruk, men sedan finns en lång skala där det inte är ett dugg svartvitt, vare sig man tänker i termer av livskvalitet eller samhällsekonomi.

    Dagens samhälle ställer stora krav på teoretisk begåvning i skola och på betyg inför arbetslivet. Är det OK att skaffa barn som lågbegåvad (14% av Sveriges befolkning) där det finns en ärftlig faktor? Om man har ADHD (många är aldrig diagnostiserade)? Om man har fetma? (både egna hälsorisker, samhällskostnad och ärftilghet). Röker? (dito). Om man har depressionsproblematik? Har dyslexi? Är lågutbildad? Saknar förankring på arbetsmarknaden? (starkt samband på gruppnivå med social problematik hos barnen) Behöver fertilitetshjälp (kostar samhället och är ibland ärftligt). Etc etc


    Bra frågeställning. Man kan ju undra hur många barn som skulle ha fötts till vår värld om det bara var friska och felfria som fick skaffa dem? Vi skulle gå under som ras. Känner nog faktiskt inga helt friska människor utan diagnoser, missbrukstendenser, övervikt, ohälsa psykiskt såväl som fysisk, ärvda sjukdomar, dåliga personliga egenskaper, sjukliga gener osv.

    Jag tycker visserligen fruktansvärt synd om de allra flesta barn som föds, speciellt de som föds in i fattigdom, socioekonomisk misär med urusla förutsättningar pga för hur samhället och livsförutsättningar, konflikter, klimathot, osv ser ut.
  • Anonym (Anonym)

    För att driften att reproducera sig är vår starkaste drift (stödd av sexualiteten). Överskuggar allt, för att säkra släktets fortbestånd

  • Anonym (Förstår inte hur de tänker)
    Bananböjaren skrev 2019-12-04 16:34:23 följande:

    Ja, tankarna som yppas i ts och bland många inlägg i tråden är solklart nazistiska. Liknande funderingar hade nationalsocialisterna i Tyskland under 30-talet när man försökte avla fram något man kallade för en "übermensche". Det är lite tragiskt men inte förvånande att FL låter tråden stå kvar.


    Same old, same old.

    Har du tänkt en enda självständigt tanke under din livstid?
  • Anonym (trådstartaren)
    annabellelee skrev 2019-12-04 16:41:57 följande:
    Det sättet att tänka innehåller en rad problem.

    Rent filosofiskt:Vem bestämmer vilket människoliv som är mest värt? Stephen Hawking hade stora medicinska problem, men bidrog till vetenskapen, är han värd att leva? Någon med en intellektuell funktionsnedsättning som är go och gla och älskar livet, är hens liv mindre värt än någon som är frisk men bara hatar sitt liv?

    Sedan rent praktiskt: Hur ska vi hindra människor? Tvångssterilisering? Det har vi provat och är förhoppningsvis inget vi vill tillbaka till.

    Ur ett samhälleligt perspektiv : Vilken slags samhälle vill vi ha? Ett som går ut på att de starkaste överlever, och där sjuka och skadade individer som "inte bidrar" ses som en belastning? Hur kommer de som blir gamla eller som drabbas av en sjukdom behandlas? Eller vill vi ha ett samhälle där vi hjälper och stöttar varandra efter förmåga, och där alla människor har ett värde?
    Du beskriver själva problemet väldigt väl här tycker jag. Du läser in mänskliga värderingar i det hela, mänsklig moral. Teorin om den starkes överlevnad läser inte alls in moral och etik som en faktor. 

    Om man kliver utanför bubblan "att vara en människa" och ser det hela med en väldigt stel och rationell syn där det gäller att fördela resurser, då är det vanvett att lägga så stora resurser på att hålla "svaga individer" vid liv.

    Man måste förstå att i hela universum, som är ganska stort, så är det bara vi människor som har den etik/moral vi utgår ifrån. Ingen annan. Inte djur, inte utomjordingar. Inte ens alla människor har samma åsikt om moral/etik, och vem har rätt att bestämma vad som är rätt eller fel? Moral är en mänsklig uppfinning, som inte alldeles nödvändigtvis är rätt, det är allt jag säger. 

    En krigsherre i Afrika har en annan människosyn än en undersköterska i Tidaholm, och vem har rätt att bestämma vem som har rätt eller fel? 
  • Anonym (Evy)
    Anonym (trådstartaren) skrev 2019-12-05 08:44:23 följande:

    Du beskriver själva problemet väldigt väl här tycker jag. Du läser in mänskliga värderingar i det hela, mänsklig moral. Teorin om den starkes överlevnad läser inte alls in moral och etik som en faktor. 

    Om man kliver utanför bubblan "att vara en människa" och ser det hela med en väldigt stel och rationell syn där det gäller att fördela resurser, då är det vanvett att lägga så stora resurser på att hålla "svaga individer" vid liv.

    Man måste förstå att i hela universum, som är ganska stort, så är det bara vi människor som har den etik/moral vi utgår ifrån. Ingen annan. Inte djur, inte utomjordingar. Inte ens alla människor har samma åsikt om moral/etik, och vem har rätt att bestämma vad som är rätt eller fel? Moral är en mänsklig uppfinning, som inte alldeles nödvändigtvis är rätt, det är allt jag säger. 

    En krigsherre i Afrika har en annan människosyn än en undersköterska i Tidaholm, och vem har rätt att bestämma vem som har rätt eller fel? 


    Den starkes överlevnad är en feltolkning av Darwin. Han pratade om -den bäst anpassades överlevnad. Survival of the fittest. Och inte om den fysiskt starkaste. Alltså de som bäst kan anpassa sig till nya och förändrade förutsättningar, är de som kommer överleva. Och då syftar han inte heller på enskilda individer utan på hela artens överlevnad.

    Många forskare menar ju också att det är människans sociala förmåga och människans förmåga att samarbeta och hjälpa varandra och vår flexibilitet som gör oss överlägsna alla andra arter. Och som gör att vi kan anpassa oss till nya förutsättningar. Eftersom man kan ta vara på olika individers styrkor behöver inte heller alla i flocken vara bra på allt.

    Just moral och etik är ju de verkygen som människan använder för att kunna fungera socialt, för att kunna leva tillsammans i välfungerande samhällen. Även om inte alla människor tycker lika i alla små frågor så finns det ju vissa moraletiska aspekter som är i stort sett universella.
  • Anonym (abc)
    Anonym (Anonym) skrev 2019-12-04 17:26:58 följande:
    För att driften att reproducera sig är vår starkaste drift (stödd av sexualiteten). Överskuggar allt, för att säkra släktets fortbestånd
    +1
Svar på tråden Varför skaffar sjuka människor biologiska barn?