Forum Relationsproblem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vad fan hände och hur gå vidare

    Tis 3 dec 14:46 Läst 0 gånger Totalt 10 svar
    Anonym (Förvi­rrad)
    Visa endast
    Tis 3 dec 14:46

    Måste skriva av mig... har varit gift med min man i 10 år och vi har två barn. Senaste året har vi haft tufft och mitt i allt det hände något...

    Efter en utekväll med tjejkompisarna i våras träffade jag på min mans barndomsvän. Har alltid trivts i hans sällskap, han är en underbar man men vi har alltid varit vänner och bara det. Han försökte i alla fall då kyssa mig och det var starten på en flirt mellan oss. Han sa att han haft en crush på mig länge. Jag vet att det var sååå himla fel men jag föll sedan pladask. Han verkade förälskad. Inget ?allvarligt? hände men för mig fyllde det något slags mentalt gap av den ensamhet och brist på närhet och omtanke jag länge känt. Den här vännen är även han gift sedan länge och har tre barn. De verkar ha det riktigt bra tillsammans. Våra barn går i samma skola och vi ses emellanåt.

    Nu har inget mer hänt. Allt är ungefär som vanligt och rullar på. Ibland när vi ses är han flirtig och söker närhet, ibland mer som vanligt och kan stå och pussa på sin fru när jag står bredvid. Men jag ser hur han tittar på mig.

    Kan dock tillägga att jag tycker min och min mans relation är mycket bättre. Men det har ju ändå på något sätt hänt. Vet varken ut eller in och kan inte sluta älta detta. Vad hände? Ena stunden tycker jag det känns vidrigt, känner skuld och andra känner jag mig bara ledsen. Jag kan inte se klart när det gäller detta... känslomänniska som jag är blir det liksom lite för mycket.

    Vet inte hur jag ska kunna komma över detta. Vad ska jag göra? Tips, tankar? Hur gå vidare?

  • Tis 3 dec 14:55 #1

    Antagligen känslan av att vara bekräftad, du är en person, inte enbart mor och fru.

  • Anonym (Flykt­)
    Visa endast
    Tis 3 dec 15:06 #2

    Det blev väl lite spänning och bekräftelse och en flykt från vardagen med barn och inte så bra relation till din man.

    Kul att höra att det iaf är bättre mellan er.

    Tips är att försöka hitta tillbaka glöden och passionen mellan er. Tala om för honom hur mycket du saknar honom fysiskt och att du vill hitta tillbaka till dit ni en gång var.

    Om ingen av er tar tag i det så kommer det ju aldrig bli bättre och någon måste börja

  • Anonym (Förvi­rrad) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 3 dec 15:26 #3
    Anonym (Flykt) skrev 2019-12-03 15:06:12 följande:

    Det blev väl lite spänning och bekräftelse och en flykt från vardagen med barn och inte så bra relation till din man.

    Kul att höra att det iaf är bättre mellan er.

    Tips är att försöka hitta tillbaka glöden och passionen mellan er. Tala om för honom hur mycket du saknar honom fysiskt och att du vill hitta tillbaka till dit ni en gång var.

    Om ingen av er tar tag i det så kommer det ju aldrig bli bättre och någon måste börja


    Så var det nog. Antar samma för den andre... men att han tagit sitt förnuft till fånga...

    Har pratat med mannen om sådant, flera gånger. Vi är väldigt olika där. Han har inte alls samma fysiska behov som jag har. Även väldigt konflikträdd och svårt att kommunicera. Men när frågan om att separera kom på tal kände vi nog att vi älskar varandra och vår familj. Han tycker dock inte att vi haft det dåligt... han har helt enkelt inte samma behov som jag har. Och det var väl där den andre mannen kom in i bilden. Vi är mer lika på det planet. Var nog det som gjorde ont, att få en gnutta av det men att det samtidigt var så fel.
  • Tis 3 dec 15:29 #4

    Definiera gärna "en flirt". Var det bara en flirtig stämning, eller var du otrogen mot din man? 

  • Anonym (Förvi­rrad) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 3 dec 15:46 #5
    TriC skrev 2019-12-03 15:29:19 följande:

    Definiera gärna "en flirt". Var det bara en flirtig stämning, eller var du otrogen mot din man? 


    Långa blickar, kemi i luften, vilja vara nära, möjligtvis lite väl långa kramar. Inget mer. Beror väl på var man tycker gränsen går.
  • Anonym (jury)
    Visa endast
    Tis 3 dec 18:36 #6

    I och med att flirten började med att han försökte kyssa dig och deklarerade att han hade en crush på dig, blir det som händer efteråt mer än bara en flirt. Han har ju signalerat sina avsikter klart och tydligt, så flirtandet blir mindre oskyldigt. Du bör nog hålla passande avstånd i framtiden.

  • Anonym (Förvi­rrad) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 3 dec 20:03 #7
    Anonym (jury) skrev 2019-12-03 18:36:13 följande:

    I och med att flirten började med att han försökte kyssa dig och deklarerade att han hade en crush på dig, blir det som händer efteråt mer än bara en flirt. Han har ju signalerat sina avsikter klart och tydligt, så flirtandet blir mindre oskyldigt. Du bör nog hålla passande avstånd i framtiden.


    Ja, sant. Funderar dock på hans avsikter. Tror inte direkt han hade några sådana eller nåt han grubblar över. Han är nog rent ut sagt bara kåt... Vilket gör att det hela känns smutsigare... men vad vet jag. Vet i alla fall att han älskar sin fru. Och varför gör man då så?! Ja, ska hålla mig borta.
  • Anonym (Gone)
    Visa endast
    Tis 3 dec 20:15 #8

    Gör ett aktivt val och håll dig borta.

    Tänker att det är oundvikligt att vi under våra äktenskap möter andra vi dras till och attraheras av (och tur är väl det, om något skulle gå åt fanders). Och det är helt okej att känna sig dragen till någon annan. Det som är viktigt är hur vi agerar när vi stöter på det. Är du mån om ditt äktenskap så agerar du inte på det, utan accepterar bara att du mötte en sån människa men väljer att hålla sig undan.

  • Anonym (jury)
    Visa endast
    Tis 3 dec 20:16 #9

    Ordvalet "jag har haft en crush på dig" är ju också mycket lite förpliktigande och tyder inte på några större och djupare känslor, annat än att han just då var tänd på dig.

  • Anonym (A)
    Visa endast
    Ons 4 dec 16:09 #10
    Anonym (Gone) skrev 2019-12-03 20:15:57 följande:
    Gör ett aktivt val och håll dig borta.

    Tänker att det är oundvikligt att vi under våra äktenskap möter andra vi dras till och attraheras av (och tur är väl det, om något skulle gå åt fanders). Och det är helt okej att känna sig dragen till någon annan. Det som är viktigt är hur vi agerar när vi stöter på det. Är du mån om ditt äktenskap så agerar du inte på det, utan accepterar bara att du mötte en sån människa men väljer att hålla sig undan.
    Håller med
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll