Orolig för min 11 åriga dotter (ang kompisar)

9-åringen följer ganska ofta med kompisar

11-åringen har nog inte hängt med någon sen i våras

13-åringen och 15-åringen kanske 10-talet gånger i höst.

De äldre har ganska mycket aktiviteter och träffar vänner genom dessa så jag tror de är rätt nöjda. 11-åringen är väl den som har minst vänner och det är delvis för att han inte riktigt delar klasskompisarnas intressen, är rätt nöjd med att hänga med brorsan och tränar många timmar i veckan. Efter jul flyttar dock en kille han faktiskt gillar i klassen rätt nära så förhoppningsvis börjar de göra sällskap till och från skolan iaf.

Min son som är 12 år har Asperger och det innebär för honom att han inte har så stort intresse för att ha kompisar. Svårt att jämföra alltså.

Har också en 8-åring som är "normalstörd" och han är nog med någon kompis hemma en gång i veckan ungefär. Periodvis är det oftare. Han har också flera klasskompisar som han spelar online med och det är nästan varje kväll. I min värld räknas det absolut också som umgänge. De pratar och bygger tillsammans i spelet o.s.v.

Om du TS upplever att ditt barn ändå mår bra och inte verkar nedstämd så försök att inte oroa dig. Kanske kan du prata med läraren i skolan och be denne vara observant på om något verkar tokigt också?

Vår dotter hade full fart på kompisfronten hela vägen fram till åk 4. Då helt plötsligt satt hon hemma efter skolan varje dag. Frågade om kompisar och det var ingen fara med det. Terminen efter det så började hon hänga med några andra tjejer och då kröp det fram att en av tjejerna gänget hade bestämt att hon fick inte vara med längre så hon var precis så ensam som jag trott.

Jag hoppas att det inte är så för din dotter men följ upp det hela så du vet med säkerhet.

Mitt barn går i samma skola som min frus systers barn, det barnet hade massor med kompisar förr men verkar blivit ensam. Hon är också 11 år och min dotter berättar att hon alltid är ensam på rasterna.

Tycker du att jag ska berätta det för föräldern? Vet inte hur mkt barnet själv berättar. Det kan vara så att det inte kommer fram och man vill väl veta det som förälder?

Min dotter är också 11 och det är olika hur det ser ut. Hon har kompisar i skolan men träffar dom inte så ofta på fritiden. Dock har hon valt att ha aktiviteter nästan varje dag efter skolan så hon är jämt upptagen.

Men jag förstår oron, man känner så när barnen inte leker med nån på fritiden. Men som sagt behöver det inte betyda att barnen är ensamma i skolan för det.