• Anonym (TS)

    32 år, kvinna och singel. Hur hade ni gjort?

    Jag har en fundering. Jag är 32 år, kvinna och singel. Trivs bra med livet som det är just nu men saknar ändå en relation och allt vad det innebär. Inget jag skriker efter men när jag träffar den som känns rätt för mig helt enkelt då jag trivs väldigt bra själv också. 

    Jag vet att jag vill ha barn man inte precis exakt nu, inom några år kanske. Hur hade ni gjort i min ålder? 
    Åkt iväg och kollat hur fertil jag är?
    Haft Danmark som ett alternativ om jag inte träffar den rätte, och vid vilken ålder?
    Tagit någon av de dejterna som det ändå känns bra med men där du inte känner dig helt kär? 
    Väntat på den som det känns rätt med och lagt allt åt sidan så länge och ta det som det kommer? 

    Förvirrad.

    Någon som har tips eller känner igen sig i min situation där man vet att man vill ha barn och inte gå miste om det i livet men ändå vill vänta något år? 

  • Svar på tråden 32 år, kvinna och singel. Hur hade ni gjort?
  • Anonym (Johanna)

    Fick veta när jag var 35 att jag skulle få problem att få barn.. lyckligtvis blev jag med lite tur gravid ändå lite senare. Vet du att du vill ha barn så tycker jag du ska ha hitta en partner nu som första prio. Åren går fort i 30 årsåldern.

  • Anonym (Va?)
    Anonym (Kvinna) skrev 2019-12-21 15:58:17 följande:

    Svarade i din andra tråd


    Vilken andra tråd?
  • Deacon

    Tja ett alternativ kanske skulle vara att sluta vänta och börja söka. Kanske jag har fel men upplever att du gör som de flesta kvinnor... dvs väntar på att en man kontaktar dig istället för att du kontaktar med den du vill prata med. Då väljer du bland alla män stället för att vällja bland dem som visar intresse för dig först.

  • Anonym (E)

    Jag hade skaffat barn själv nu alternativt, om det verkligen inte passar sig just nu, försökt få fram embryon att frysa (mycket högre sannolikhet att lyckas få barn av frysta embryon än om man bara fryser ägg) och sedan försökt sätta igång att försöka så fort som möjligt så man fortfarande har chansen om de frysta embryona inte skulle leda till levande barn. Det här med barn är inget man bör vänta med för länge om man inte vill öka risken betydligt att det inte blir några. Du har betydligt bättre chanser nu gentemot om ?några år?. Fertiliteten börjar avta runt 30 och går fort utför efter 35. Efter 40 är det många som inte ens kan få barn (med egna ägg) längre.

  • Anonym (TS)
    Anonym (Johanna) skrev 2019-12-21 15:58:46 följande:

    Fick veta när jag var 35 att jag skulle få problem att få barn.. lyckligtvis blev jag med lite tur gravid ändå lite senare. Vet du att du vill ha barn så tycker jag du ska ha hitta en partner nu som första prio. Åren går fort i 30 årsåldern.


    Fick du veta det genom att du försökte bli gravid eller kollade du upp det på annat sätt ändå för att få veta bara? Vad skönt att höra att du lyckades bli gravid.
  • Anonym (TS)
    Deacon skrev 2019-12-21 16:33:41 följande:

    Tja ett alternativ kanske skulle vara att sluta vänta och börja söka. Kanske jag har fel men upplever att du gör som de flesta kvinnor... dvs väntar på att en man kontaktar dig istället för att du kontaktar med den du vill prata med. Då väljer du bland alla män stället för att vällja bland dem som visar intresse för dig först.


    Du har helt rätt i det du skriver. Jag får ganska mycket uppmärksamhet men inget som faller mig i smaken. Normalt är jag utåt och pratglad, men när det kommer till kritan är jag för mesig för att ta kontakt med någon i en butik eller var man nu springer på någon intressant. Bor i ett litet samhälle där alla känner de flesta så utbudet är inte så stort. Provat tinder men mest oseriöst där vilket jag inte har intresse för. Skulle så gärna vilja våga ta kontakt i gymmet eller någon annanstans men vet inte hur jag ska börja. Enda gången man får tunghäfta liksom.
  • Anonym (TS)
    Deacon skrev 2019-12-21 16:33:41 följande:

    Tja ett alternativ kanske skulle vara att sluta vänta och börja söka. Kanske jag har fel men upplever att du gör som de flesta kvinnor... dvs väntar på att en man kontaktar dig istället för att du kontaktar med den du vill prata med. Då väljer du bland alla män stället för att vällja bland dem som visar intresse för dig först.


    Du har helt rätt i det du skriver. Jag får ganska mycket uppmärksamhet men inget som faller mig i smaken. Normalt är jag utåt och pratglad, men när det kommer till kritan är jag för mesig för att ta kontakt med någon i en butik eller var man nu springer på någon intressant. Bor i ett litet samhälle där alla känner de flesta så utbudet är inte så stort. Provat tinder men mest oseriöst där vilket jag inte har intresse för. Skulle så gärna vilja våga ta kontakt i gymmet eller någon annanstans men vet inte hur jag ska börja. Enda gången man får tunghäfta liksom.
  • Anonym (Omstart)

    Om jag hade fått börja om och varit i din sits (vilket jag var tills 35) hade jag utan tvekan åkt till Danmark. Att vänta tills den rätte dyker upp i flera år till och sen vänta nåt år innan du börjar försöka bli gravid kan innebära att det är försent. Det var det för mig redan vid 37. Det spelar liksom ingen roll att de flesta fortfarande är fertila vid 37- vi är ganska många som inte var det. Jag gjorde utredning och allt såg bra ut, men var inte fertil ändå. Så att kolla upp sig nu säger inte så mycket egentligen. Vilket beslut du än fattar så vänta inte för länge!

  • Anonym (Emma)

    Känner igen mig. Tvis med det liva jag har nu som singeln men självklart vill jag ju träffa någon och bilda familj. Men samtidigt orkar jag inte. Ibland har jag funderat på att bli gravid med någon snygg. Haha!

    Hur vet man ens om någon är den rätta? Jag tror heller inte att någon kan vara det, iaf inte för resten av livet.

    Fundera lite vad som är viktigast att skaffa barn eller att hitta en kille du vill bilda familj med.

Svar på tråden 32 år, kvinna och singel. Hur hade ni gjort?