Föda vaginalt

Jag vill ha barn i framtiden men vet inte hur jag ska klara att föda vaginalt. När jag ser videos på kvinnor som föder vaginalt får jag fullständig panik och det gör ont i kroppen. Jag tror att jag skulle be om att få dö under tiden jag föder och ge upp. Jag vet att många är rädda men jag är extremt känslig. Har smärtor under sex och extrem mensvärk som jag brukar svimma av. Är inte oskuld men är väldigt trång. Kan hålla mig från att gå på toa för att jag ogillar känslan och lätt få ont både fram och bak

Jag är psykiskt och fysiskt känslig för fysisk smärta och inte stark nog. Det här får mig att känna mig svag och okvinnlig... Jag tänker att jag aldrig hade kunnat få barn om jag var född i en annan tid eller plats. All respekt till folk som har biologiska barn utan att ha fött vaginalt men för mig känns det fel skaffa barn och inte föda dem trots att jag fysiskt kan

Någon som tänker/känner likadant? Förstår ni mig eller tycker ni illa om det jag skriver/tänker?

Att säga att det alltid finns smärtlindring och att det bara gör riktigt ont på slutet kan jag inte hålla med om. För mig gick det så fort att ingen smärtlindring hanns med (och man missade slangen till lustgasen så bara tom mask att andas i). Jag tyckte att de tre timmarna från etablerad värkar tills dottern var ute var för jävliga (och nej jag är inte smärtkänslig).

Absolut är det inte vanligt. Men inte omöjligt att ts hamnar i detta läge och gör hon det utan att ha tagit tag i sina problem så är risken att det blir en väldigt traumatisk upplevelse för henne.

Har hon överspänd bäckenbotten är risken större att hon får skador dessutom. Därför tycker jag verkligen att ts bör utreda sina problem innan hon föder vaginalt om hon ska göra det.

Jag tror även att det är dumt att föda vaginalt med de fysiska och psykiska problem hon har nu. Men att om man utreder problemen och kommer över sin rädsla så är vaginalt att föredra. Jag tror inte på att föda vaginalt med en så stor rädsla då detta garanterat kan påverka förlossningsförloppet