• Thu 16 Jan 2020 21:30
    6203 visningar
    167 svar
    167
    6203

    Föda vaginalt

    Anonym (Smärtan) skrev 2020-01-16 21:10:17 följande:

    Jag har fött två barn och sprack inte alls och båda barnen vägde runt 4 kg. Ja det gjorde ont det ska jag inte förneka men inte så ont så jag inte stod ut. Mest en brännande känsla.

    2005 fick jag en hjärnblödning och den gjorde tusen gånger ondare än att föda barn.

    Den smärta man får av värkar och att föda är positiv på ett sätt för att du vet att snart har du ditt lilla knyte som du längtat så mycket efter.

    Men om du har någon slags smärtfobi och spänner dig när du har ont så blir det ju värre såklart. Det finns ju också smärtlindring när man föder barn men passa dig för sterila kvaddlar. Jag klarade bara en sen fick det vara. Lustgas är bra att ta. Känns som när man börjar bli salongsberusad. Men ju närmare födseln man blir ökas ju syremängden på.

    Men om du nu är så smärtkänslig som du skriver så kanske du får välja att leva utan egna barn eller adoptera.


    Tycker inte man ska avråda från vissa typer av smärtlindring, alla funkar olika. Jag tog mig igenom min förlossning på lite lustfas och massa kvaddlar, min kropp reagerade genom att spänna sig i bla ländryggen och kvaddlarna gjorde att de spänningarna släppte. Tappade räkningen på hur många jag fick men blev nog totalt en 30 st över förloppet kanske
  • Thu 16 Jan 2020 21:32
    #20
    Anonym (Smärtan) skrev 2020-01-16 21:10:17 följande:

    Jag har fött två barn och sprack inte alls och båda barnen vägde runt 4 kg. Ja det gjorde ont det ska jag inte förneka men inte så ont så jag inte stod ut. Mest en brännande känsla.

    2005 fick jag en hjärnblödning och den gjorde tusen gånger ondare än att föda barn.

    Den smärta man får av värkar och att föda är positiv på ett sätt för att du vet att snart har du ditt lilla knyte som du längtat så mycket efter.

    Men om du har någon slags smärtfobi och spänner dig när du har ont så blir det ju värre såklart. Det finns ju också smärtlindring när man föder barn men passa dig för sterila kvaddlar. Jag klarade bara en sen fick det vara. Lustgas är bra att ta. Känns som när man börjar bli salongsberusad. Men ju närmare födseln man blir ökas ju syremängden på.

    Men om du nu är så smärtkänslig som du skriver så kanske du får välja att leva utan egna barn eller adoptera.


    Men de gör ju förjävla ont att sätta om det var det du ville förvarna om?

    Men det är ju hela poängen med dem så annars hade de ju inte hjälpt :)
  • Fri 24 Jan 2020 09:17
    #55
    Cox Orange skrev 2020-01-24 00:41:07 följande:

    Jag vet inte vad du menar?

    KS: Fullt bedövad. På benen fem timmar efter snittet. Lite ont när man reste sig ur sängen i tre veckor, men fullt hanterbart.  Helt återställd efter 2,5 vecka. Promenad dagen efter snittet.

    Ingen kan garantera en ideal förlossning. KS är fantastiskt.


    Vill man ha fler barn än ett så är det värt att veta att riskerna för allvarliga komplikationer till följd av ärrvävnad och ihopväxning ökar mycket med varje snitt.

    Har du tur så kan du säkert få fyra snitt. Har du otur så får du så mycket ihopväxningar och ärr att du får stoppa efter ett barn.

    Sen är ju smärta väldigt individuellt, vissa tycker snitt är lättare, vissa tycker vaginalt är lättare.
  • Sat 25 Jan 2020 18:34
    #58
    Cox Orange skrev 2020-01-25 17:44:26 följande:

    Kvinnor med svåra förlossningsupplevelser och förlossningsskador få också färre barn, många bara ett.


    Har du några siffror på det?

    För många kvinnor som får sådana skador erbjuds snitt vid nästa barn, precis som du väl fick?

    Sen är det en stor skillnad mellan att välja bort barn och inte längre kunna, det är iaf något man bör vara mycket medveten om
  • Sat 25 Jan 2020 21:38
    #67
    Cox Orange skrev 2020-01-25 20:50:38 följande:

    Om du kan läsa studier så kan du enkelt hitta dem själv. Här är t ex en svensk

    Gottvall K1, Waldenström U, Does a traumatic birth experience have an impact on future reproduction?, BJOG. 2002 Mar;109(3):254-60.

    En svår förlossning och eller flera operationer minskar chansen att få så många barn man ville från början. Det är väl inte så svårt att fatta? 

    I mitt eget fall var jag oerhört traumatiserad samt opererades fler gånger.  Man opererar inte gravida. Jag blev t ex lovad op en viss månad men stod sedan i vårdkö nio månader extra. En op som sedan inte blev lyckad utan fick göras om. En graviditet ovanpå daglig anal inkontinens hade varit omöjligt, det tror jag de flesta förstår.

    Och nej, jag fick  ta ledigt från jobbet vid två tillfällen för att träffa något aurora-team och sedan två olika läkare. Så det var inte precis att någon bokade in mig för ett KS per automatik på något sätt.


    Fast man kan läsa den studien på flera sätt. Dels handlar den inte om förlossningsskador utan upplevelse av förlossningen som helhet och över 70% av kvinnorna bedömde upplevelsen som positiv eller mycket positiv.

    Sen var det bara 12% av kvinnorna som såg upplevelsen som negativ, av dessa valde drygt 35% att inte skaffa fler barn mot 17% av de övriga så det ger en siffra på ca 2% av kvinnorna där upplevelsen av förlossningen verkar ha lett till att de inte skaffade fler barn.

    Det finns worst case scenarios för allting, det finns de som dött av brusten livmoder under en efterföljande graviditet pga tidigare snitt på samma sätt som de finns de som fått grava förlossningsskador från en vaginal förlossning.

    Du fick ett snitt efter två möten med vården, det anser jag knappast orimligt. Framförallt Eftersom aurora teamet alltid är en första anhalt för de som vill ha snitt, helt enkelt för att risken för grava medicinska komplikationer ökar med varje snitt.

    Är man panikrädd så bör man få snitt, helt enkelt eftersom en mamma med panik som låser sig kan komma att hindra förlossningsförloppet och då leda till större risker för moder och barn än ett eventuellt snitt.

    Men vill man garantera sig själv ett snitt så kan man alltid söka den vården utomlands, tror redan någon nämnt grekland i tråden. Även om det kostar en del så lär man ju vara medveten om detta sedan innan och kunna spara ihop om man så önskar
  • Sun 26 Jan 2020 09:52
    #78
    Anonym (Nja) skrev 2020-01-26 00:32:45 följande:

    Nja. Jag förstår att du vill lugna TS men det där är dina upplevelser. Stämmer inte alls ihop med allas, tex mina. Jag tyckte (mkt riktigt, pga att jag har hemska menssmärtor) att öppningsvärkarna var helt OK. Utdrivningen förvånade mig, det gjorde ONT. Sannolikt mycket för att jag inte fick några ordentliga krystvärkar, utan fick köra ?manuellt?, kände allt... Och konditionskrävande var det, höll på i 19h med krystvärk varannan minut, hade benkramper som efter ett maraton dagen efter. Så man kan inte generalisera.

    TS, du kommer få föda med kejsarsnitt när du beskriver din sjukdomshistoria och dina rädslor. Försök att inte oroa dig.


    Detta låter helt orimligt!

    Du borde kolla upp din journal och om detta stämmer borde du nog anmäla. Man ska inte ligga med krystvärkar i 19 h. Menar du att barnet hade trängt ned förbi spinae när du började krysta?

    Du menar inte slutet av nedträngningingen då barnet skulle förbi spinae?
  • Thu 6 Feb 2020 19:01
    #94
    Anonym (Hej) skrev 2020-02-06 18:42:46 följande:

    Jag tänker såhär.... Med tanke på att ingen av oss som skrivit här verkar ha de problem med underlovet som ts faktiskt har, så är det svårt för oss att uttala oss angående huruvida hon kommer känna något i vaginan vid förlossningen.

    Det finns dom som får mycket bristningar inuti vaginan vid förlossning för att barnet river upp dom. Skulle en förlossning dessutom behöva avslutas med instrument kan även dessa orsaka invändiga skador. Utöver detta har vi risken för bristningar av grad 2-4.

    Jag skulle aldrig rekommendera ts att föda vaginalt utifrån de problem hon har idag. Jag anser att riskerna är alldeles för stora för henne. Och tror även att hennes tillstånd skulle kunna förvärras pga både fysiskt och psykiskt trauma.

    Därför är mitt enda råd till ts att försöka få sina problem utredda. Och gällande det är det nog tyvärr svårt att hitta rätt kompetens. Annars ser jag faktiskt inget annat val för ts än kejsarsnitt. Även om det inte är problemfritt, men betydligt mycket bättre än att ts förlossning slutar i panik där de drar ut barnet med sugklocka/ett akut snitt. För med den stress ts troligtvis kommer känna är detta tyvärr inte en orimlig utgång.


    Nummer ett borde väl ändå vara korrekt information?

    Oavsett om det sedan blir vaginal förlossning eller kejsarsnitt.

    Och korrekt information är att det vid en förlossning inte spelar någon roll hur trång du upplevt dig själv vid sex. Inte heller spelar det in hur känslig du är i klitoris, har aldrig någonsin hört någon ens nämna det.

    Har själv haft vestibulit men den var inte sas aktiv då min förlossning tog plats men trots att jag fick ett katastrofsnitt i slutändan så har jag efter förlossningen inte fått ett enda återfall, vilket jag kunde få tidigare.

    Så även om det inte är sant för alla så kan det(som flera andra vittnat om) faktiskt hjälpa på sikt.

    Men det kan ju vara vettigt att faktiskt börja i änden att försöka bearbeta sin rädsla istället för att måla fan på väggen innan man tar till sig fakta. Sen får man ju inleda en konversation med vården om möjlighet till snitt. Men oftast är det själva rädslan i sig som gör det farligt för något av den farligaste förutsättningen man kan ha vid början av en förlossning är en panikslagen och låst mamma.

    Sen kan det ju gå fel av andra orsaker men det kan allt och den stora msjoriteten går faktiskt bra.
  • Sun 9 Feb 2020 20:08
    +2
    sextiotalist skrev 2020-02-09 11:56:05 följande:

    För de flesta tyvärr är det inte så. Med tanke på att 20% av förlossningarna slutar med kejsarsnitt (av medicinska orsaker). Desto fler behöver yttre hjälp, många kvinnor har bestående men efter förlossningen, under "naturliga förhållanden, dvs inte tillgång till medicinsk vård, så är det många kvinnor som avlider.

    Rent fysiskt så är människan den arten som har de sämsta förutsättningarna att föda.

    Nu har människan överlevt tack vare tillräckligt många kvinnor överlevt och tillräckligt många barn överlevt


    Vad menar du?

    Nu pratar vi ju om förlossningar som inletts och det inte fungerar och det är var så vitt jag vet 8.5% av de som påbörjade en vaginal förlossning som fick avsluta med snitt(2017).

    Och jo i en absolut majoritet av de fallen är det för att barnet inte tränger ned genom bäckenet som det ska. Antingen på grund av för trångt bäcken, för svaga värkar, fel läge på barnet etc.

    Visst kan kanske som någon nämnt en öcerspänd bäckenbotten muskulatur ställa till det men att man skulle kunna avgöra hur svårt det skulle vara att få barn genom att känna efter hur många fingrar som går in i slidan(vilket verkar vara TS egen indikator) blir ju bara dumt. De mjukdelarna anpassar sig

    Och jag har hittills aldrig träffat en kvinna som har mätt och fått plats med ett bebishuvud innan graviditeten.

    Sen att en förlossning kan bli farlig, jo det kan det men TS kommer väl inte att vara tvingad att föda ensam och isolerad i en hydda i urskogarna?
Svar på tråden Föda vaginalt