Dags att kriminalisera umgängessabotage?

Visst är det barnens rättighet att träffa sina föräldrar det handlar om. Barne säger ju i dessa umgängesabotage oftast nej till att träffa sin ene förälder pga lojalitskonflikt och påverkan från den andre föräldern.

lawline.se/answers/barn-har-alltid-ratt-att-traffa-sina-foraldrar

Det är brottsligt enligt lag men ju alltså inget som myndigheterna värst bryr sig om, tyvärr.

Varför tror du inte att ny lagstiftning är genomförbar eller att myndigheterna skulle kunna bry sig om den redan befintliga lagstiftningen, är det inte deras jobb?

Jag håller med om att stöd till vårdnadshavare att lösa tvisten så att domstol undviks är den bästa, billigaste och snabbaste modellen. Detta hade väl gått utmärkt att införa som obligatorium med snabba kännbara konsekvenser om den ena parten inte infinner sig eller upprepat bryter umgängesöverenskommelsen.

I New York behöver den part som inte utsätts för umgängessabotage inte betala det månatliga underhållet om dosmtol så beslutar.

Haha.... man ska vara bra blåst om man tror på att det är en slump att två av dina barns mammor inte vill låta dig träffa barnen. De har självklart goda skäl att skydda sina barn.

Det är brådskande.

Hanteringen är kritiskt brådskande av framtida brottslighet och ännu viktigare är hanteringen av de som idag lider av effekterna av dessa omänskliga förhållanden. 

Umgängessabotage har förödande effekter på barn och den isolerar en förälder.

Brottet är fruktansvärt och avskyvärt, att jämföras med människorov och barnmisshandel.

Förövarna är olämpliga som förälder. Akuta utredningar bör tillsättas vid minsta misstanke, föräldrarnas empatiska förmåga bör undersökas och ger svar.

Barnet bör sättas i säkert förvar hos den isolerade föräldern. Besöksförbud är självklart.

Övervakade besök är självklara när och om, offren känner att det är läge. 

Alla avklarade vårdnadstvister måste omedelbart gås igenom. Förövarnas eventuella brottsregister måste undersökas för ytterligare skada dem kan ha orsakat.

Förövarna måste behandlas och övervakas av uppenbar anledning. Förövarna kommer fortsätta med destruktiva relationer.

Det tredje största problemet är de familjer som ännu inte har nått detta stadie, dom lever i det fruktansvärda outtalade våldet. 

Staten skyddar idag denna typ av förövare. Socialstyrelsen vet om detta och blundar. Det är ett fruktansvärt brott mot mänskligheten och det har jag varit med om. 

Det är av ren tur som jag lever idag, ärrad av år av terror och PTSD. Det enda som har hållit mig vid liv är min partner som har varit med hela vägen genom mardrömmen. 

Jag har haft oturen att ha mött 2 av den här typen. Jag vet vad jag pratar om.

Kriminalisering är inte alltid bra. Kriminalisering är en ursäkt för att lösa ett problem, en dålig sådan.

Straff kan mata offer med osund hämnd och kan få den skyldige att känna skam.

Straff kan mata den skyldige med osund hämnd och kan få offret att känna förödande skam.

Om domen är fel så erkännes det inte. Staten kan inte ha fel. 

Samhället bör istället koncentrera sig på vad man ska göra vid en så kallad, kriminell gärning.

 

 

Det låter föga troligt att du råkat ut för detta två gånger på rad, har du någon gång övervägt möjligheten att du har något med det att göra? Och har du haft din partner med dig under allt detta, med två olika kvinnor? Vilken historia.

Alldeles för ofta hör jag män med olika aggressionsproblem hävda att mammorna håller barnen borta.

Ja herregud. Självinsikt är tyvärr inte alla förunnat. Måtte staten (fortsätta) skydda de barn och föräldrar som är i behov av skydd.