• Anonym (Ann)
    Mon 13 Jan 2020 14:01
    724 visningar
    10 svar
    +1
    10
    724

    När barnlängtan går överstyr....

    Anonym (Snälla svara) skrev 2020-01-13 01:19:07 följande:
    Ja, problemet är att min pojkvän inte kan säga när det ens kommer bli aktuellt att prata om, det är inte när vi skaffat de här eller de där, utan han vill utveckla sig själv först, han vet inte hur lång tid de tar. Det gör att jag inte har någonting att gå på alls... :(

    Och ja, vi kör också med den metoden, o då lever ju hoppet efter en graviditet trots allt.
    Anonym (53) skrev 2020-01-12 22:51:06 följande:

    Hur vet du att allt skulle du bra om du blev gravid?

    Han kanske gör slut för han har sagt att han inte vill ha bar just nu. Du kan inte försöka lura dig till en graviditet, hoppas att det tar sig om ni missar en gång eller nåt.

    Om du har så stor längtan o inte kan vänta, träffa en likasinnad istället.


    Jag vet att jag inte kan lura mig till en graviditet, men i med att vi kör avbrutet kan man inte låta bli att hoppas. Sen om det räknas som att lura sig till en graviditet de kan ju diskuteras.

    Han har ju också dumförklara mig efter den tidigare aborten när jag frågat om han skulle dumpat mig om jag behöll. Han har förklarat att det hade blivit bra, men han vill göra en massa saker för att utvecklas själv innan.

    Och ja, jag vet att det är ett alternativ...Ja, det tror jag absolut har en koppling. Det känns dock som att det inte kommer försvinna förrän dagen jag blir gravid, och jag blir verkligen galen över det. Kanske e det en tomhet jag känner som jag tidigare inte ens vågat känna. Att prata med någon skulle kanske va bra, men känns som att jag har för små problem för att ta upp deras tid med...

    Tack så hemskt mycket för ditt ödmjuka svar!
    Anonym (L) skrev 2020-01-12 23:47:18 följande:

    Jag blev gravid som 21 åring. Hade längtat efter barn sen jag var 15. I grund och botten handlade det om att jag var missnöjd med mitt liv. Dålig barndom osv. Jag gav mitt barn allt det jag saknade som liten. Ett sätt att bearbeta min egna barndom. Självklart hade vi det bra jag och barnet. Men jag hade önskat att jag var VUXEN innan jag fick barn. Även fast du känner dig vuxen så mognar inte hjärnan förrän 25 år +!!


    Ja, sådana faktorer kan ju spela in. Jag hade dock en superfin barndom och det är nog en av skälen till att jag inte vill vänta på en familj. Framförallt när jag träffat någon jag absolut vill dela det med....
    Frågan är om du verkligen vill må bättre, eller om du bara vill bli gravid, fast din pojkvän vill vänta?

    Du tror lösningen är att bli gravid, men det är ju inte säkert att det blir bra för det. Varför vill du inte må bättre och vänta med barn tills ni båda vill och är mogna för det?

    Jag tror du använder din abort som skäl för att bli gravid nu, fast det inte är läge för det. Dvs du har vanlig barnlängtan, men orkar inte vänta.

Svar på tråden När barnlängtan går överstyr....