OK att din fru är m egna manliga vänner?
Ja.
Inlägg från: Smecker
|
-
-
Nja. Polygami är olagligt i Sverige.HappyHippoGuy skrev 2020-01-16 01:07:41 följande:
Nej det är inte okay.
Arbetskollegor, säkringar och gamla vänner är det normala att hänga med. Allt annat är polygami.
Polygami o otrohet har ett väldigt högt mandat på denna sida som inte speglar verkligheten.
-
Polygami betyder bokstavligen talat "månggifte", så du menar att "äktenskaps-månggifte" inte är lagligt? Stating the bleeding obvious. Vilka andra sorters månggifte menar du att det finns, som inte involverar äktenskap?Anonym (Snail) skrev 2020-01-16 21:00:10 följande:Äktenskaps-polygami är inte lagligt, men antalet sambos/partners begränsas inte juridiskt.
-
Självklart skulle jag kunna bli svartsjuk, men det är min känsla och mitt problem, och inte min partners. Jag äger inte henne, vill hon vara otrogen så kan hon vara det, helt oavsett. Eller menar du att man skall begränsa precis alla möjligheter till otrohet som eventuellt möjligtvis skulle kunna uppstå? Well, hej Saudiarabien. Det är inte ett sånt samhälle eller en sådan relation jag vill leva i.Anonym (Konstigkvinnaalltså!) skrev 2020-01-17 08:06:46 följande:
Men ni män som påstår att ni inte bryr er ett vitten om er partner har manliga vänner, menar ni verkligen att om er fru plötsligt får en ny mansbekant som hon delar intresse med, umgås mycket med på fritiden där du inte är involverad, pratar mycket och väldigt gott om honom, skulle tankarna aldrig vandra åt lite misstänksamhet då? Aldrig? Nånstans måste ju gränsen för även eran svartsjuka finnas? Eller?
-
Det mesta är okej, av tre anledningar:Apana35 skrev 2020-01-17 12:19:17 följande:
När jag undrade över vad som är OK, handlar det inte om vad man SÄGER till partnern. Utan hur det KÄNNS INUTI en själv. Och jag ser det inte som enbart DITT problem, utan även din partners, eftersom det är hon som utsätter dig för det, och VÄLJER att göra det.
- Jag äger inte min partner, hon är en egen individ med egna intressen, eget umgänge och eget liv. Hon har helt frivilligt valt att ha en relation med mig, och har rätt att när som helst och av precis vilken anledning som helst avsluta den relationen, oavsett vad jag tycker, tänker och vill. Och det är helt reciprokt.
- Otrohet kan ske när som helst, hur som helst och med vem som helst. Det kan ske på lunchrasten på jobbet, på en toalett på centralen på väg hem från jobbet, i en portuppgång på väg till kvällskursen i stickning eller i stallet efter ridlektioner. Min partner har tidigare levt med en kvinna, betyder det att hon är utesluten från nära vänskapsrelationer med 100% av befolkningen? Jag varken kan eller vill vara så kontrollerande och misstänksam, shit happens liksom, så gör vad du känner för. Händer något så får jag väl deala med det då.
- Förtroende är för mig något binärt, antingen har jag det eller så har jag det inte. Det existerar inget "Älskling, jag litar absolut på dig, men..". Har jag förtroende för henne så har jag, gör vad du vill tills jag tappat förtroendet, men är det borta så är det borta. Och jag har inte relationer med personer jag inte har förtroende för, det vore rätt ologiskt.
Jag har absolut varit svartsjuk i mitt liv, men jag har fått lära mig att det faktiskt är min egen känsla, den är inte min partners ansvar. Om man läser här på FL så finns det folk som blir svartsjuka på porr, på onanerande partners, på ex, på den trevliga kassörskan på ICA, på allt mellan himmel och jord. Det om något är en fingervisning om att det faktiskt inte handlar om att partnern väljer att utsätta en för något, utan att det är något internt som var och en får deala med. Sen kommer det säkert någon besserwisser och påstår att "ameeeen de där e ju inte normaaaaal svartsjuka, de där e ju sjuukliig svartsjuka!!1!" vilket är rent BS. Svartsjuka som svartsjuka, oavsett hur mycket man än försöker rationalisera det för sig själv och rättfärdiga det för andra.