Går det att fly sina problem?

Hej!

Jag är en kille som är 32 år gammal. När jag var 19 år så kom jag till Sverige från Mellanöstern. Jag har sedan ung ålder varit hårt hållen hemma och fått till mig att jag ska jobba. Precis när jag kommer till Sverige så börjar jag gymnasiet vilket jag precis hade blivit klar med i mitt hemland. Inriktningen jag gick föll mig inte i smaken men det var ändå en bra tid på gymnasiet och jag gick ut med bra betyg. Jag har alltid haft tankar att jag kommer bli glad när jag är klar med skolan och tänkte att jag skulle Även trivas på universitetet vilket jag inte gjorde.. Jag hoppade av sista terminen för jag klarade inte sista tentorna. Jag har även alltid varit upptagen med jobb och liknande under lång tid då jag sällan fick koppla av hemma. På helgerna så jobbade jag också. Jag har en svensk flickvän sedan 12 år tillbaka som är det finaste som finns, hon är världens mest varmhjärtade person och vårt förhållande var aldrig något jag velat skada. Min flickvän och jag har alltid haft en känsla att det är den personen som jag vill leva med men vi har alltid haft motgångar .. vi har haft kulturkrockar då samt så har hon och jag försökt flytta ihop flertalet gånger men det inte gått, även på varsitt håll så har vi alltid haft massa problem som hindrar oss att leva tillsammans i lugn och ro.

Efter universitetet så tog jag jobb som folk avrådde mig från då de menade att det inte är bra betalt eller att jag skulle trivas.. Jag lyssnade inte och tog jobbet .. Problemet var att det inte alls var så som jag trodde.. Jag trivdes inte riktigt och jag fick aldrig fast tjänst heller. Allt i mitt liv började kännas väldigt mörkt och dystert. Kändes som jag aldrig kommer få ro eller lyckas med någonting. Jag kände att jag aldrig varit glad. Jag har troligtvis hamnat i en depression och ångest då jag orkar inte prata med folk eller umgås med dem.. Jag kände att allt är dåligt och började även tappa känslor för min flickvän som var det allra värsta jag gått igenom.. än idag tänker jag på saken och mår dåligt inombords att det är så jag känner (Vet inte om det är mitt mående som påverkat känslan för henne?) Jag vet inte heller om känslorna kommer komma tillbaka...

Jag började inte känna igen mig själv u något och känner mig kvävd. Jag känner inte att jag är mig själv längre. Jag var tvungen att göra något så jag stack och är nu i Tyskland för att jag kunde inte andas och tänka på allt i mitt liv. Jag har haft självmordstankar också som inte gjorde det lättare.. nu är jag som sagt här och saker känns lite lättare än sålänge och jag har varit här i ett enstaka par veckor. Dock förföljer känslan av ångest och min depression mig? Så fort jag tänker på att återvända till Sverige så tar det emot och jag knappt kan andas. Jag får ångest av tanken på min flickvän och har därför försökt bryta kontakten.

Kommer jag kunna fly mina känslor? Hur hade ni tänkt om ni var i mina skor? Gör jag ett bra val?

Tacksam för svar