Hur konfronterade ni otrogen partner?
Och vad svarade de? Vilka ursäkter osv hade de?
-
-
Svar på tråden Hur konfronterade ni otrogen partner?
-
Rudbeckius skrev 2020-01-15 10:28:16 följande:Gör det inte sämre själv genom att påstå att otrohet är bland det värsta och mest ovanliga man kan drabbas av. Och håll dig till någon sorts grundmoral som du kan redogöra för. Vad baserar du dina hårda domar på? Din egen ågiskt som du kallar allmänna viljan, var finns den? Märkligt och inte särskilt djup eller humanistiskt.Varför kommenterar ni i denna tråden överhuvudtaget?Anonym (Gilla läget!) skrev 2020-01-15 10:40:18 följande:Har du någon sorts förståelse för omogenhet, friare sexualitet, förlåtelse och försoning. Du gillar att döma andra ofta och hårt, eller hur? Charmigt och klokt...
Rubriken är: "Hur konfronterade ni otrogen partner"
Vad tillför ni i denna frågeställning?
-
Du skriver att du skulle bli arg och ledsen. Varför skulle du bli det om du inte tycker att otrohet är så farligt?Rudbeckius skrev 2020-01-15 10:44:29 följande:Jag skulle verkligen inte kasta ut min partners alla kläder på gatan och ropa högt i fånig harm och göra mig till ett hysteriskt offer i evighet.
Jag skulle fråga vad detta berodde på och lyssna noga. Jag skulle fråga om allvaret och prata om vad vi bör och kan göra. Jag kan tänka mig helt öppet förhållande men med vissa regler för hälsa och diskretion. Jag skulle nog vara lite förvånad och ledsen/arg. Jag vårdar min sexualitet och gillar att ha ömsesidig sex länge och kärleksfullt. Jag är uppfostrad att vara seriellt monogam och är van vid det.
Har du förståelse för när de som blir bedragna känner sig svikna och väljer att lämna sin partner (förutsatt att de inte kastade ut partnerns kläder på gatan osv)? -
Du läser inte vad jag skriver. Jag blir bekymrad, nog förvånad, vill veta mer, jag vill prata om detta och jag vill diskutera vägar framåt tillsammans eller isär, jag bli nog ledsen/arg men eftersom jag är en vuxen människa så reagerar jag inte som nån varelse styrd av instinkt och stundens känsla, oftast harm.Anonym (Y) skrev 2020-01-15 11:56:18 följande:
Du skriver att du skulle bli arg och ledsen. Varför skulle du bli det om du inte tycker att otrohet är så farligt?
Har du förståelse för när de som blir bedragna känner sig svikna och väljer att lämna sin partner (förutsatt att de inte kastade ut partnerns kläder på gatan osv)?
Har du inga aspekter i beteendet? Måste du snabbt döma dina närstående och kasta ut dem, blockera dem och identifiera dig huvusaklugen som någon som som blir sviken? -
Självklart läser jag vad du skriver, men du har ett eget ansvar att uttrycka dig tydligt så att andra inte missförstår.Rudbeckius skrev 2020-01-15 12:26:52 följande:Du läser inte vad jag skriver. Jag blir bekymrad, nog förvånad, vill veta mer, jag vill prata om detta och jag vill diskutera vägar framåt tillsammans eller isär, jag bli nog ledsen/arg men eftersom jag är en vuxen människa så reagerar jag inte som nån varelse styrd av instinkt och stundens känsla, oftast harm.
Har du inga aspekter i beteendet? Måste du snabbt döma dina närstående och kasta ut dem, blockera dem och identifiera dig huvusaklugen som någon som som blir sviken?
Svara på min fråga istället för att ställa en ny fråga. -
Eftersom tråden är kapad av ot tjafs och moderatorerna inte vill rensa tråden ber jag moderatorerna att ta bort tråden.
-
Ursäkta, jag blir bara så irriterad på otrohetsförsvarare. De dyker alltid upp så fort det diskuteras otrohet på FL. Men visst kan jag berätta hur jag konfronterade mitt ex när jag fick veta att han var otrogen.Anonym (???) skrev 2020-01-15 13:22:41 följande:
Eftersom tråden är kapad av ot tjafs och moderatorerna inte vill rensa tråden ber jag moderatorerna att ta bort tråden.
Ca en månad efter att vi beslutat oss för att separera fick jag veta att han hade varit otrogen de tre senaste månaderna av vår relation. Han var (och är) tillsammans med henne fortfarande. Han var med när jag fick veta och kvinnan han varit otrogen med var också med. Jag blev helt chockad och skällde ut honom. Saken var att han och jag, efter att vi hade gjort slut, låg med varandra flera gånger och då var han ju otrogen mot nya tjejen. Hon blev också chockad och rasande, trots att hon och han ju hade gjort samma sak mot mig. Mitt ex satt alltså i en jävla rävsax, men han hade ju satt sig i den själv. Han hade inga ursäkter just då, men nu i efterhand har han öst så mycket skit över mig (vi måste ha kontakt pga att vi har barn ihop) och framställt mig som en riktigt dålig människa. Har aldrig fattat vad han är så arg för. Själv förlät jag hans otrohet ca 2-3 månader efter att jag fick veta och det sa jag också till honom då. Men det hjälper inte, han är bara arg. Jag tror att han innerst inne är arg på sig själv och har skuldkänslor för det han gjort. -
Här är råd på engelska hur man ska svara på anklagelser om otrohet på konstruktiva sätt: https://www.independent.co.uk/life-style/cheating-relationships-boyfriend-girlfriend-reveal-partner-secret-therapy-a8620536.html
-
Det tillför fortfarande inte frågeställningen i ts något.Rudbeckius skrev 2020-01-15 12:26:52 följande:Du läser inte vad jag skriver. Jag blir bekymrad, nog förvånad, vill veta mer, jag vill prata om detta och jag vill diskutera vägar framåt tillsammans eller isär, jag bli nog ledsen/arg men eftersom jag är en vuxen människa så reagerar jag inte som nån varelse styrd av instinkt och stundens känsla, oftast harm.
Har du inga aspekter i beteendet? Måste du snabbt döma dina närstående och kasta ut dem, blockera dem och identifiera dig huvusaklugen som någon som som blir sviken?
Det du snackar om är nästa steg, när konfrontation är gjord och ett erkännande kommit.
Då kan du bli bekymrad, ha dina frågeställningar, bli ledsen och arg. Det är inte det ts frågar om. -
Du blev chockad och skällde ut honom och sedna låg du med honom flera gånger? Det låter ju moraliskt rätt lågstående. Varför skälla ut honom om du inte har problem att vara otrogen med honom sedan. Hur är din solidaritet mot hans nya? Har du något ansvar eller är du bara spontan med chocker, utskällningar och ny otrohet på egen hand? Skönt att du inte har några skuldkänslor eller är arg, det är bara din ex som du slängde ut som har. Du har gått vidare utan självinsikt eller några känslor (du kanske bara har dem för stunden och sedan minns du dem inte).... det låter rätt inkonsekvent faktiskt
Anonym (Y) skrev 2020-01-15 13:51:25 följande:Ursäkta, jag blir bara så irriterad på otrohetsförsvarare. De dyker alltid upp så fort det diskuteras otrohet på FL. Men visst kan jag berätta hur jag konfronterade mitt ex när jag fick veta att han var otrogen.
Ca en månad efter att vi beslutat oss för att separera fick jag veta att han hade varit otrogen de tre senaste månaderna av vår relation. Han var (och är) tillsammans med henne fortfarande. Han var med när jag fick veta och kvinnan han varit otrogen med var också med. Jag blev helt chockad och skällde ut honom. Saken var att han och jag, efter att vi hade gjort slut, låg med varandra flera gånger och då var han ju otrogen mot nya tjejen. Hon blev också chockad och rasande, trots att hon och han ju hade gjort samma sak mot mig. Mitt ex satt alltså i en jävla rävsax, men han hade ju satt sig i den själv. Han hade inga ursäkter just då, men nu i efterhand har han öst så mycket skit över mig (vi måste ha kontakt pga att vi har barn ihop) och framställt mig som en riktigt dålig människa. Har aldrig fattat vad han är så arg för. Själv förlät jag hans otrohet ca 2-3 månader efter att jag fick veta och det sa jag också till honom då. Men det hjälper inte, han är bara arg. Jag tror att han innerst inne är arg på sig själv och har skuldkänslor för det han gjort. -
Vad tillför du själv mer än rätt grund kritik? Varför är det inte intressant med nästa steg och andra vinklar?
Anonym (Anonym@) skrev 2020-01-15 14:21:55 följande:Det tillför fortfarande inte frågeställningen i ts något.
Det du snackar om är nästa steg, när konfrontation är gjord och ett erkännande kommit.
Då kan du bli bekymrad, ha dina frågeställningar, bli ledsen och arg. Det är inte det ts frågar om. -
Vad tillför du själv mer än rätt grund kritik? Varför är det inte intressant med nästa steg och andra vinklar?
Anonym (Anonym@) skrev 2020-01-15 14:21:55 följande:Det tillför fortfarande inte frågeställningen i ts något.
Det du snackar om är nästa steg, när konfrontation är gjord och ett erkännande kommit.
Då kan du bli bekymrad, ha dina frågeställningar, bli ledsen och arg. Det är inte det ts frågar om. -
Enligt experterna finns två sorters otrohet - den ena är ett sätt att skapa en möjlighet att bryta en relation som inte är jättebra, en sorts öppnare/katalysator - då är er älskade dramatiska konfrontation ett sätt för den otrogne att säga upp relationen, något man inte rikgit orkat göra själv.
Den andra sortens otrohet är den som göra när något saknas i ens realtion - t ex närhet och sex. Naturligtvis är det alltid helt och hållet den otrogne som har 100% ansvar för att detta saknas i den relationen som sviks?
https://www.independent.co.uk/life-style/love-sex/cheating-types-definition-relationship-expert-can-opener-filler-a8503076.html -
Jag skrev mitt inlägg till TS, för att h*n efterfrågade våra erfarenheter av att konfrontera dem som bedragit oss. Jag skrev det inte för att du skulle kunna kasta en massa skit på mig. Riktigt otrevligt av dig.Anonym (Gilla läget!) skrev 2020-01-15 14:22:08 följande:
Du blev chockad och skällde ut honom och sedna låg du med honom flera gånger? Det låter ju moraliskt rätt lågstående. Varför skälla ut honom om du inte har problem att vara otrogen med honom sedan. Hur är din solidaritet mot hans nya? Har du något ansvar eller är du bara spontan med chocker, utskällningar och ny otrohet på egen hand? Skönt att du inte har några skuldkänslor eller är arg, det är bara din ex som du slängde ut som har. Du har gått vidare utan självinsikt eller några känslor (du kanske bara har dem för stunden och sedan minns du dem inte).... det låter rätt inkonsekvent faktiskt
Inte för att du har med det att göra, men nej, vi låg med varandra INNAN jag fick veta att han varit otrogen. När jag fått veta ville jag inte ta i honom mer. Och varför påstår du en massa som du inte vet något om? Jag slängde inte ut honom, han flyttade alldeles frivilligt hem till sin nya.
Solidaritet med hans nya? Jisses...
Vilka känslor jag har har du ingen aning om. -
Förresten, du skäller väl ut din son på samma sätt som du skällde ut mig, med tanke på att han bedrar sin flickvän om och om igen? Eller är det ok bara för att han är din son? Eller tycker du bara synd om de otrogna (du verkar ju tycka synd om din son) och skuldbelägger alla oss som blivit utsatta för otrohet?Anonym (Gilla läget!) skrev 2020-01-15 14:22:08 följande:
Du blev chockad och skällde ut honom och sedna låg du med honom flera gånger? Det låter ju moraliskt rätt lågstående. Varför skälla ut honom om du inte har problem att vara otrogen med honom sedan. Hur är din solidaritet mot hans nya? Har du något ansvar eller är du bara spontan med chocker, utskällningar och ny otrohet på egen hand? Skönt att du inte har några skuldkänslor eller är arg, det är bara din ex som du slängde ut som har. Du har gått vidare utan självinsikt eller några känslor (du kanske bara har dem för stunden och sedan minns du dem inte).... det låter rätt inkonsekvent faktiskt
-
Helt enkelt att det är inte alls det ts frågar efter.Rudbeckius skrev 2020-01-15 14:23:40 följande:
Vad tillför du själv mer än rätt grund kritik? Varför är det inte intressant med nästa steg och andra vinklar?
-
Ok, de två vanligaste sätten för en som varit otrogen att bortförklara sitt svek.Rudbeckius skrev 2020-01-15 14:29:35 följande:Enligt experterna finns två sorters otrohet - den ena är ett sätt att skapa en möjlighet att bryta en relation som inte är jättebra, en sorts öppnare/katalysator - då är er älskade dramatiska konfrontation ett sätt för den otrogne att säga upp relationen, något man inte rikgit orkat göra själv.
Den andra sortens otrohet är den som göra när något saknas i ens realtion - t ex närhet och sex. Naturligtvis är det alltid helt och hållet den otrogne som har 100% ansvar för att detta saknas i den relationen som sviks?
https://www.independent.co.uk/life-style/love-sex/cheating-types-definition-relationship-expert-can-opener-filler-a8503076.html
Bara här på FL kan du säkert hitta några till. -
Då tycker jag,ärligt talat,att din sons tjej förtjänar bättre än att vara ihop med någon som är otrogen mot henne.Anonym (Gilla läget!) skrev 2020-01-15 10:34:05 följande:
Ja, naturligtvis. Han har blandade känslor och förståelse för detta. Många i världen har ju bestämda och mycket kategoriska åsikter om hur andra ska bete sig, även ungdomar. Inom hans kretsar innebär epitetet en viss status.
Som pappa är jag orolig att hänsynslösa tjejer utnyttjar honom sexuellt. Han är värd bättre.
Och vad är det som säger att de andra tjejerna utnyttjar honom? Det kan ju likaväl vara han som utnyttjar tjejerna.Hon erkände inte förrän efter att jag försökt konfrontera och få svar några gånger.Anonym (Gilla läget!) skrev 2020-01-15 10:38:30 följande:Jag förstår att du dumpade båda. De var väl därför de helt förnekade. Att väninnan till sist berättade var ju en sorts djupt förtroende.
Har du över huvud taget någon sorts förståelse att det hände? Ska du helt exj´kludera dem resten av livet för att ALL tillit nu är borta? Jag tror du dömer mycket mycket hårdare än vad Jesus gjorde i NT när det gäller historien om äktenskapsbryterskan.
Har du gamla testamentet som rättesnöre och erkänner inte nya? Nån sorts judendom eller är det en sorts privat religion med vilka regler och straff då? Finns förlåtelse, försoning och tidsbegränsning inte alls i din hemmasnickrade religion? Eller filosofi?
Han erkände inte alls.
Så att det handlade om ett slags djupt förtroende ställer jag mig tveksam till.
Visst hade vi våra svackor och bråkade ibland. Framförallt på slutet. Ingen är ju felfri.
Och jag med mig att jag kan ha betett mig lite som en mamma ibland då han var väldigt omogen och skulle ut och festa och supa sig dyngrak varje helg och inte kunde hantera ekonomin. Det kan jag ångra litegrann.
Men om han ansåg att vårt förhållande var så dåligt att han valde att bli tillsammans med en av mina vänner så hade han väl kunna prata med mig och gjort slut innan han inledde något med henne?
Att man blir kär i någon annan kan man inte hjälpa. Men man kan vara ärlig om det.
Lögnerna och sveket gjorde det svårare för mig att förlåta än om de hade varit ärliga och berättat sanningen på en gång.
Idag har det gått så pass lång tid så jag har förlåtit dem för längesen.
Jag skulle säkert kunna lita på dem igen om vi vore vänner.
Men vi har ingen kontakt idag och jag ser inte heller någon anledning att ha det.
Jag är lyckligt gift och har mina vänner så jag klarar mig bra ändå.
Det där bibeltramset tänker jag inte ens bemöta.
-
Det har ju inte med trådens ämne att göra. Och det handlar om att respektera TS vilja att diskutera det tråden handlar om.Rudbeckius skrev 2020-01-15 14:23:40 följande:
Vad tillför du själv mer än rätt grund kritik? Varför är det inte intressant med nästa steg och andra vinklar?
Vill du diskutera nästa steg och andra vinklar så kanske du ska starta en egen tråd om det?
Annars riskerar denna tråden att tas bort eller alla OT-inlägg att raderas. -
Jag ber om ursäkt om jag hamnade OT.Anonym (???) skrev 2020-01-15 13:22:41 följande:
Eftersom tråden är kapad av ot tjafs och moderatorerna inte vill rensa tråden ber jag moderatorerna att ta bort tråden.
Jag har i alla fall försökt hålla mig till trådens ämne så gott jag kan.
