Folk som frågar om 'de ska ha något med sig'

Ja, precis så gör de flesta jag känner.

Under min uppväxt var det inte en klassfråga - idag är det kanske både en generations- och klassfråga. Vi som är medelålders fortsätter som innan av ren hyfs oavsett "klass", fast när yngre gör så kanske det är mer förekommande i vissa samhällsskikt.

Jag frågar nästan alltid om jag ska ta med något och då menar jag om värdinnan vill att jag gör eller har med något till middagen som den inte hinner/vill eller här glömt göra. Vill värden att jag gör eller tar med något till middagen (tex efterrätt) så har jag inte med någon gåva annars har jag alltid med en blomma eller typ vinflaska. Fyller personen år så har jag givetvis med mig något oavsett om jag tagit med något till middagen

Fast å andra sidan så är ju kanske inte alla som din familj och det är väl kanske dumt att förvänta sig att precis alla på hela planeten gör exakt så som ni gör?

Jag svarade på frågan i TS. Brukar inte bli inbjuden på födelsedagskalas till andra än släkt/familj och vi ger som sagt inte presenter till varann. Jag har inte själv kalas för vänner, trodde inte att folk över 10 hade det om det inte var jämt typ 40, 50 etc.

Av nära vänner, sådana som kan sitta vid köksbordet och äta gratinerad falukorv med potatismos, är det aldrig fråga om att byta vinflaskor eller chokladaskar. Vi vet var vi har varandra. Bara om det är något speciellt som födelsedag eller fira nya jobbet, tar man med sig något som en blomma, en bok eller liknande.

Lite annorlunda om det är en mer formell tillställning hos personer man inte är så bundis med (ännu) som t ex chefen och hans fru eller första kontakten med sonens flickväns föräldrar. Jag brukar sällan ha med mig något till en sådan tillställning utan skickar istället efter ett par dagar en  lagom stor och lagom fin bukett med tackkort. 

Jag menade ingenting illa med att gå klädd i luvtröja eller så. Personligen har jag bara luvtröja hemma eller på jobbet och skulle aldrig få för mig att vistas på stan i en sådan klädsel. Har troligtvis med min uppfostran att göra med föräldrar som var väldigt noga med hur jag var klädd.

Det var bara en spekulering från min sida gällande uppfostran hur man klär sig och beter sig när man blir bortbjuden. Jag köper alltid med mig blommor när jag är bjuden på middag hos bekanta som jag sällan träffar. Till min bästa kompis, exempelvis tar jag inte med mig blommor till eftersom vi ses ett par gånger i veckan.

Är medveten om seden och följer den.

Men tycker inte man ska bjuda på middag om man inte kan göra det förutsättningslöst. En present är en bonus, inget du ska förvänta dig och bli stött om den uteblir.

Om du bjuder/ger något till en annan kan du inte förvänta dig att få något tillbaka därför då kommer du ständigt bli besviken.

Så behöver du tänka.

Jag förstår hur du menar, att jag inte kan ha några krav på present. Det handlar dock om att visa uppskattning. Ta en blomma från trädgården eller vad som helst. Att komma till en middag tomhänt är okej, men att dyka upp tomhänt på ett födelsedagsfirande är inte okej. Man vill väl ge något? Och julfesten som jag ordnade, när de vet hur mycket som krävs, att man inte vill ta med en julstjärna för att visa tacksamhet.

Om jag blir bjuden på middag kan jag nog oftast frpga om jag ska ta med något, och få menar jag om jag kan bidra till måltiden. Om värden svarar nej, tar jag ändå med någonting, minst något symboliskt, som ?förning?. Skulle aldrig falla mig in att komma hem till någon på bjudning, särskilt inte första gången, tomhänt. Blir förvånad att det fins vuxna människor som kommer hem till någon annan och glatt äter och dricker utan att ha med något alls. Kan vara äpplen från trädgården, plockade blommor eller en föroackning servietter, behöver inte vara dyrt. Men NÅNting, som uppskattning för att man får komma.

Håller med

Tar med något om det är ett speciellt tillfälle eller om det är första gången jag är hemma hos någon. Men det känns väl lite krystat att ta med något varje gång man käkar middag med sina vänner? Skulle kännas väldigt formellt och konstigt.

Jag tar med en blomma eller choklad första gången jag är hembjuden, eller om det är en finare middag. Om det bara är några tjejkompisar som jag känt länge som träffas tar jag inte med en bukett rosor.

Jag tänker så här: födelsedagsfirande; då tar man med sig blomma/present etc.

Middag; beror lite på relationen kan jag tycka.

Middag hos någon man inte känner så bra eller kanske första gången man kommer: ta med blomma/choklad/vinflaska.

Middag hos en vän/släkting där man kanske äter middag ofta/lite då och då: fråga vad du kan ta med dig? Inte OM du ska ta med något. Eller kom med förslag: middag? Vad trevligt, kan jag ta med efterrätt etc?

Vi har en bekant som äter middag hos oss typ en gång i veckan, denne bjuder aldrig in till sig själv. Har någon gång tagit ned en vinflaska men annars inget. Frågar typ timmen innan denne skall komma om det behövs något till middagen? Skulle var trevligt om personen nån gång kunde säga att den handlar med sig middag den här gången eller åtminstone fixa efterrätt eller sallad att ta med. Med tanke på att personen inte bjuder in till sig själv.

Är det något firande eller mer formell middag tar jag med en passande gåva. Är det middag med en kompis som sker titt som tätt så tar jag inte med någon gåva.

Vare sig det är firande, formell middag eller stuvade makaroner med en vän frågar jag alltid om jag kan köpa med mig något/hjälpa till av artighet.

Ser att det diskuteras om det är en klassfråga, eller generationsfråga osv. Själv är jag 34 och hör till arbetarklass, och är uppväxt med att man tar med sig något till värdinnan/värden. :)

Jag är kvinna, 44 år, har två barn, och är uppvuxen i en arbetarklassfamilj. Jag har med en blomma, eller choklad, om min man och jag blir bortbjudna.