De problem du har här tar du ju med dig så nej, man blir inte automatiskt lyckligare av att flytta utomlands. Rättare sagt ställs du inför en hel mängd nya problem, samt att du inte vet hur varken samhällets funktioner eller socialt umgänge fungerar.

Nej egentligen inte så länge du inte tar tag i resten. Det beror lite på vad du har som tynger dig men t ex kan man säga att om man bor på liten ort och inte trivs med människorna så kan man definitivt må bättre på ett annat ställe men de största förändringarna måste ändå komma inifrån.

Jag skulle tvärtom säga att vi i Sverige har väldigt många fördelar jämfört med andra länder, både gällande byråkrati och sociala skyddsnät men kanske också lite i bemötande.

Annars kan man säga att livet är lika tufft oavsett var du bor, och dina tidigare val förändras ju inte heller av att du flyttar. Du borde försöka försona dig med hur du haft det tidigare och istället fokusera på hur du ska förbättra livet här och nu.

Och det är därför du måste göra de förändringarna först och se om du mår bättre! Jag tycker absolut du ska hålla dig kvar på plats där du är nu, det blir ett himla styr att försöka flytta, ens om det vore i Sverige bara.

Jag säger så här, man har så roligt som man gör sig! Du jobbar och är trött, det kan alla vara. Har du möjlighet att gå ner till 80 % och ändå överleva ekonomiskt? Kanske ta tjänstledigt och gå någon yrkesutbildning om du är less på jobbet?

Sedan måste du ju ut och roa dig! Socialt umgänge är A och O, verkligen. Du kan gå med i en förening, gå en kurs eller liknande. Gå ut och dansa om du kan det t ex. Träffa folk på ett eller annat sätt. Gå med i någon volontärgrupp eller se om kyrkan har någon grupp som gör frivilliga insatser. Det finns lite vad som helst faktiskt. Skaffa en hobby, börja träna eller åtminstone promenera regelbundet. Se till att planera in roliga saker varje vecka, då har du också nåt att se fram emot! :)

Det finns väldigt mycket aktiviteter för den som letar, och vågar testa nåt nytt ;)

Om du söker frihet så försök få ett deltidsjobb i första hand, du kan jobba så lite som krävs för att du ska ha det så bra som du själv vill om man säger så. Arbetsmarknaden är tuff oavsett var i landet man bor men fundera på om du skulle kunna vidareutbilda dig ett par år och få bättre chanser.

Vardagen blir helt klart lika trist om du flyttar men inte gör några andra förändringar, det säger liksom sig självt. Gå på i vardagslunken kan alla göra men man glömmer att ta sig i kragen och faktiskt göra något roligt ibland, även om energin inte alltid är på topp, för glädje ger energi som spiller över även till andra delar av ens liv.

Ditt liv är inte styrt av tur eller otur, det är DU som formar ditt liv i grund och botten.

Bevisligen har du ju gjort en del felval till att börja med och nu är du i medelåldern, du måste ta tag i ditt liv och antingen söka jobb du är kvalificerad för eller nyutbilda dig.

Hela grunden till varför ditt liv ser ut som det gör beror till stor del på vad du själv gjort eller inte gjort, sedan kan man aldrig garantera man som din kompis lovade, att man får automatiskt avancemang på jobbet bara man har erfarenheten. Man måste visa framfötterna, chefen vill känna att man är redo för mer ansvar och många andra saker. Att du tappade jobbet till slut bevisar ju att de inte trodde på din förmåga, av någon anledning.

Som sagt du är medelålders och funderar på att flytta till ett land där du inte känner till någonting och inte ens kan språket, hur tror du att det kommer gå..? Lovar att du inte ens får jobb som servitör i det läget, möjligen som städare någonstans men räkna inte med att du får tag i något du kan leva på. Det slutar antagligen med att du blir uteliggare i ett land där du inte ens hör hemma och får tigga ambassaden om hjälp hem till Sverige. Var smart nu. Gör något som du faktiskt vet med stor säkerhet kan förbättra ditt liv.

Sedan måste du ju inte plugga på högskola/universitet, tydligen har du ju inte läshuvud för det iaf. Bättre då att gå någon yrkesutbildning, där du dessutom har större chans att få jobb när du är klar.

Det är aldrig för sent att plugga! Men om du inte har motivation är det en dålig idé.

Joo men tänk så här, du kan säkert bo hos dina bekanta en vecka eller två men de lär knappast vilja ha dig inneboende på obestämd tid, det är inte sjysst heller.

Jag har noll koll på bostadsmarknaderna utomlands! Generellt gäller väl alltid att det är lättare och billigare att få bostad på landsbygden än i storstäderna iaf.

Klart det inte är hållbart att flytta runt, hur många olika bekanta känner du där egentligen..?

Allt som inte är fast kan du förlora i en grisblink, däremot vet jag inte hur man får fast anställning. Men att det är tuffare arbetsklimat vet man ju.

Sure, om du hade haft en solid plan, men just nu ser det mer ut som ett durkslag...

Precis, det är just det som är felet; det känns inte som du har rätt förutsättningar för att kunna gå vidare med någon slags framtid om du flyttar utomlands. Snarare, som många konstaterat i tråden, hamnar du ur askan i elden med en mängd nya stora problem.

Du måste se till att börja bygga upp något här i Sverige snarare, se till att skaffa dig "ett liv" om man så säger. Alla har inte jobb osv men på nåt sätt så kan man ändå vara lycklig, för det är andra saker som är viktigare, t ex social tillhörighet. Fast man måste ju kunna betala hyran osv. Bra iaf att du är snabbt flyttbar vid behov!

Känns lite som du är deprimerad ärligt talat, funderat på att söka hjälp för det? Samtalsterapi eller nåt?

Du behöver sätta dig ner med papper och penna och formulera en game plan. Vad kan du göra, vad behöver du göra, vad borde du göra, vad måste du göra, vad vill du göra? Vilka områden i ditt liv är det som behöver bearbetas, vilka är lättast att ta tag i och vad behöver göras för att förbättra saker och ting? Nu vet du vad du (förhoppningsvis) tar tag i under morgondagen!

Du är faktiskt bara 30 år. Du har gott om tid att ordna upp ditt liv :) Det finns människor som skaffar helt nya karriärer, pluggar på universitet osv när de är över 50 också. Det är aldrig för sent.

Du får ju betalt för att plugga? CSN-bidrag eller till o med lån, du bor hemma hos mamma så du har ju inga större utgifter annars. Du måste börja någonstans, annars kommer du ingenvart och ditt liv kommer att fortsätta se ut på exakt samma sätt.

Det är klassiskt flyktbeteende. Självklart blir din depression inte bättre av att flytta! Du måste fortsätta gå på samtal och antagligen medicinera, du tänker inte klart.

Det finns ett enkelt sätt att slippa dem: sluta umgås! Svara inte på meddelanden eller samtal, sluta träffa dem öht. Folk som inte stöttar dig lär ju inte vara riktiga vänner ändå, skaffa hellre nya isf, eller var ensam.

Ja men då så :) Men du kanske bara inte orkar med så mycket socialt umgänge just nu, att det tar mycket energi osv. Det är vanligt om man är deprimerad.

Bra iaf att du sökte hjälp! Du måste fortsätta med de samtalen om du ska bli bättre.