Forum Allmän debatt - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Jag var den där tysta eleven i klassen som aldrig sa något - fråga mig vad ni vill!

    Mån 20 jan 21:58 Läst 0 gånger Totalt 44 svar
    Anonym (Den tyste)
    Visa endast
    Mån 20 jan 21:58

    Ni kanske hade/har en person i klassen (eller på jobbet) som i stort sätt aldrig sa ett ord. Jag är och var den personen i min klass (och på mitt jobb). Det jag märkt genom åren är att många har frågor de inte vågar ställa och tycker man är väldigt konstig, well nu har ni chansen. Fråga vad ni vill.

  • Anonym (Tjej)
    Visa endast
    Mån 20 jan 22:46 #11
    Anonym (Den tyste) skrev 2020-01-20 22:41:58 följande:

    Jag är singel. Har haft två förhållanden tidigare och har ett barn.


    Ser du! Då behöver du inte fundera på hur andra uppfattar dig du attraherar uppenbarligen andra. Dessutom får du ge och förhoppningsvis få kärlek av ditt barn
  • Anonym (Den tyste) Trådstartaren
    Visa endast
    Mån 20 jan 22:57 #12
    Anonym (Tjej) skrev 2020-01-20 22:46:23 följande:

    Ser du! Då behöver du inte fundera på hur andra uppfattar dig du attraherar uppenbarligen andra. Dessutom får du ge och förhoppningsvis få kärlek av ditt barn


    Absolut, det är jag väldigt tacksam för :)
  • Anonym (?)
    Visa endast
    Mån 20 jan 23:36 #13

    Vågade du inte ens säga till om du behövde gå på toa?

  • Anonym (Same)
    Visa endast
    Mån 20 jan 23:42 #14

    Ville mest bara säga att jag är likadan, eftersom jag är väldigt introvert av mig. Hade du kompisar i skolan? Själv hade jag bara ett fåtal och har än idag inte många att umgås med, vilket jag tror har gjort att jag känner mig väldigt obekväm i sociala situationer.

  • Anonym (Jag med)
    Visa endast
    Tis 21 jan 08:16 #15
    Anonym (Den tyste) skrev 2020-01-20 22:33:44 följande:

    Det hände och ja, det gjorde det bara ännu värre och gjorde mig ännu mer obekväm. Det hände även ibland att någon (antingen elev eller lärare) kommenterade om att jag var så tyst när jag faktiskt hade försökt mitt allra bästa för att vara i alla fall lite mer framåt och då blev jag ledsen och tappade all motivation till att fortsätta försöka.


    Precis samma för mig. Hörde min fröken viska till en annan lärare att hon är så tyst. Vidrigt. Jag fattar inte hur jag klarade mig igenom det någorlunda hel.
  • Tis 21 jan 08:55 #16 +1
    Anonym (Jag med) skrev 2020-01-21 08:16:49 följande:

    Precis samma för mig. Hörde min fröken viska till en annan lärare att hon är så tyst. Vidrigt. Jag fattar inte hur jag klarade mig igenom det någorlunda hel.


    Anonym (Den tyste) skrev 2020-01-20 22:33:44 följande:

    Det hände och ja, det gjorde det bara ännu värre och gjorde mig ännu mer obekväm. Det hände även ibland att någon (antingen elev eller lärare) kommenterade om att jag var så tyst när jag faktiskt hade försökt mitt allra bästa för att vara i alla fall lite mer framåt och då blev jag ledsen och tappade all motivation till att fortsätta försöka.


    Jag var också den tysta hela skolgången, ingen social fobi vad jag vet men ganska introvert. Fick höra varenda utvecklingssamtal att jag måste anstränga mig mer och delta i undervisningen. Gick ut både grundskola och gymnasie med toppbetyg ändå, genomförde en mkt eftertraktad universitetsutbildning och är idag mellanchef i min bransch - så jag tycker nog att jag har lyckats ganska bra ändå. Men jag kan fortfarande på möten och konferenser bli "pushad" av välmenande kollegor att "ta för mig mer". Varje gång får jag ett otroligt stresspåslag och alla års tjat och press om att "ta för dig/höras lite mer/säg din åsikt" osv kommer tillbaka. Jag är så innerligt trött på att man inte duger som introvert, att normen är att vara den som hörs och syns mest, annars är det ngt fel på en. Jag är trygg i mig själv och min yrkesroll, jag trivs med att lyssna på alla andra extroverta människors prat och åsikter, jag plockar till mig det som är intressant och jag kan absolut bidra med ngt om jag har ngt annat att säga. Men jag har inget behov av att höras/synas i stora grupper i övrigt. Låt för sjutton mig vara då, det är inget fel på mig!

    Jag tror att kuratorer och egentligen all skolpersonal behöver lära sig se skillnaden på social fobi (som absolut behöver hjälp och stöd) och introverta elever - som behöver få vara trygga i den dom är, inte pressas att passa in i ngn slags allmän extrovert mall...

    Ingen fråga till dig ts - ledsen om jag kapar tråden, men ett viktigt ämne att ta upp!
  • Anonym (Undra­r)
    Visa endast
    Tis 21 jan 09:39 #17

    Jag har en dotter som är 14 och har "selektiv mutism"

    Hon pratar massor här hemma men inte i skolan

    Ungefär när "släppte" det för dig?

    När började du känna dig tryggare i att börja prata i skolan/på arbetet?

  • Anonym (Selek­tiv mutism­)
    Visa endast
    Tis 21 jan 11:43 #18
    Anonym (Undrar) skrev 2020-01-21 09:39:17 följande:

    Jag har en dotter som är 14 och har "selektiv mutism"

    Hon pratar massor här hemma men inte i skolan

    Ungefär när "släppte" det för dig?

    När började du känna dig tryggare i att börja prata i skolan/på arbetet?


    Min 7-åring har också selektiv mutism. Vi får hjälp av BUP och hon gör massor av framsteg. Får ni hjälp? Om inte så stå på er! Det finns bra metoder och om en inte får hjälp är risken väldigt stor att det övergår till social fobi. Okunskapen är stor men det finns några instanser i Sverige som är specialiserade på selektiv mutism.
  • Anonym (Den tyste) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 21 jan 12:00 #19
    Anonym (?) skrev 2020-01-20 23:36:12 följande:

    Vågade du inte ens säga till om du behövde gå på toa?


    Nej och på dagis vägrade jag gå på toa på hela dagarna för jag tyckte det var pinsamt och var livrädd att ett annat barn eller en fröken skulle komma och titta på mig på toan. Det fanns ju inga lås på dörrarna.
  • Anonym (Den tyste) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 21 jan 12:03 #20
    Anonym (Same) skrev 2020-01-20 23:42:08 följande:

    Ville mest bara säga att jag är likadan, eftersom jag är väldigt introvert av mig. Hade du kompisar i skolan? Själv hade jag bara ett fåtal och har än idag inte många att umgås med, vilket jag tror har gjort att jag känner mig väldigt obekväm i sociala situationer.


    Jag hade några kompisar i lågstadiet och sedan 1 kompis som jag umgicks med jämt i 3-9:an. På gymnasiet hade jag inga kompisar. Var ofta med ett gäng i klassen och åt i matsalen och sånt men egentligen ville de nog inte ha med mig så jag drog mig mer och mer undan och var mest ensam.
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll