Hur går man vidare efter ett sent missfall?
Hej!
Först och främst får jag beklaga det du har gått igenom. Det är hemskt och det borde ingen behöva vara med om.
Tyvärr har jag precis gått igenom liknande som du. Vi har ett barn sedan tidigare och hade nu äntligen bestämt oss för att försöka igen. Sagt och gjort, gick på första försöket, allt såg bra ut på kub: vi fick de bästa siffrorna, eller sannolikheten var den lägsta för de kromosomavvikelser som mäts där och allt var frid och fröjd tills rul. Där upptäcktes någon form av tumör som hade vuxit sig lika stor som huvudet på bara några veckor. Det var även så att den hade klumpfot och eventuellt andra avvikelser som de inte kunde se ännu vilket resulterade i att fostret inte var livsdugligt.
Det kom som en käftsmäll rent utsagt och vi blev helt tagna på sängen, vi skulle ju få veta vilket kön det var på den som låg där inne, inte behöva ta beslut om att avsluta?? Men, tyvärr fanns inte mycket att göra utan vi fick söka hos Socialstyrelsen för sen abort (var i v.19) och sedan genomgå en förlossning. Fruktansvärt, gjorde så ont både kroppsligt och själsligt.
Jag ska börja jobba igen imorgon, detta hände i december. Jag har inte orkat jobba innan dess, så jag råder dig att vara hemma så länge som du vill. Stressa inte in i något innan alla känslor och sånt har fått ta sin plats. Det kommer för alltid att finnas med en, men man lär sig att hantera det.
Önskar dig lycka till och hoppas du mår bättre snart!