Hon vill ha barn direkt, jag vill vänta

Vad säger hon när ni pratar om det? Självklart ska ni inte skaffa barn nu, ni bor inte ihop, ni känner knappt varandra, du har redan barn sedan innan.

Då så, då behöver du inte fundera på hur länge du vill vänta, hon väljer att gå. Låt henne göra det.

Då så, då behöver du inte fundera på hur länge du vill vänta, hon väljer att gå. Låt henne göra det.

Vad gäller sådana frågor finns 2 faktorer att ta hänsyn till: ålder (främst på kvinnan eftersom biologiska klockan där är brutal) och tidigare barn.

En kvinna som är 40 och inte har några tidigare barn- självklart vill hon börja försöka så fort som möjligt pga att 1) kommer förmodligen ta flera månader, kanske år av försök innan det lyckas och 2) fertilkurvan sluttar brant här.

Så, har du inte dessa kunskaper om kvinnans biologi, läs på!

Vill du ha henne-börja försöka nu.

Kommer ändå förmodligen ta minst ett år innan ni blir föräldrar.

Är det otänkbart för dig att tänka dig bli pappa tex sommaren 2021?

Mitt svar hade varit HELT annorlunda om din tjej var 29 och/eller hade barn sedan innan.

Åldern betyder ALLT (nästan) när kvinnan är runt 40. Så, gå henne tillmötes eller släpp henne fri att skaffa barn på annat håll, själv eller med en annan partner.

Håller med dom som säger "låt henne gå". Du ska inte ta upp hennes tid, om du inte vill ha barn relativt snart, för varje månad som går nu minskar hennes chanser att få ett barn. Jag kan förstå att hon är desperat, det är inget jag fördömer. Men DU har ingen skyldighet att ställa upp på det. Det är uppenbart att hon är mer intresserad av det barn du kan ge henne, än av dig som person. Det är ingen bra grund för ett förhållande, ens om man har mer tid på sig. 

Eftersom du redan har barn bör du vara lite försiktig. De blir ju också indragna i en ny familjekonstellation om ni skaffar barn direkt.

Hon är säkert förtjust i dig och tycker om dig - men om vore henne - skulle jag försöka hitta en ny man som också absolut ville ha barn.

Du behöver sätta dina egna barn främst och veta vad du ger dig in på när du satsar på en ny relation.

Förståeligt. Men hon har nog inget annat val, hennes fertilitet håller på att ta slut och risken finns att hon aldrig kommer kunna bli mamma (om det ens är möjligt nu vid 40).

Hade du tagit risken att aldrig få några egna barn?

Det är brutalt. Jättebrutalt. Men du ska inte skaffa barn med någon du inte känner väl om detta känns fel, och hon har rätt till sin dröm om barn. Ni är inte kompatibla här. Tyvärr

Hur länge är du själv beredd att vänta då? Det behöver ju inte alls vara så att hon bara ser dig som en "avelstjur" isf hade hon ju kunnat lösa detta innan ni blev ihop på egen hand.

Kan ha blivit så att detta blossat upp för att hon fick känslor för dig och då är det ganska naturligt att man tänker ett steg längre. Hon kanske inte har sett det lika tydligt innan att det här är sista chansen.

Jag förstår att det känns forcerat att behöva tänka på detta nu men känner du ingen "hint" om det kommer vara ni framöver? Ibland kan det ju bli rätt stabilt ganska direkt och man känner att det är nåt seriöst.

Om ni lever ihop säg resten av livet, skulle du känna att du ångrar att ni gick miste om att få ett barn ihop?

Varför just sex månader? Det är ju också (i de allra flesta fall) för tidigt i en relation för att skaffa barn. Ett halvår är ju nästan ingenting, speciellt när det redan finns andra barn med i bilden.

Okej. Hur många månader har ni varit ihop då? Det är smart att vänta tills nyförälskelsen har lagt sig.

Misstänker att hon är så stressad över detta nu att det slår ut logiken lite, du kan ju försöka att på ett lugnt sätt förklara att du förstår hennes längtan men få henne att förstå ditt perspektiv också. Att du är beredd att ta ett beslut relativt snart men att det är problematiskt att göra nåt förhastat, för allas bästa.

Det där med fertilitet kan va rätt olika också. Kan hon kanske kolla upp pp nåt sätt hur mkt "tid" hon har? Tror man kan kolla äggreserv och kvalité och sånt. Man kan väl frysa in ägg också? Så ni hinner vänta 6 mån utan att känna stressen.

Jag kan inte se att det står två, vart?

Fast i det här fallet kan det vara så, att TS' kvinna inte ens älskar honom och vill leva med honom, utan bara utnyttjar honom för att få ett barn i sista momangen. Och till skillnad från om hon skulle inseminera, dessutom en pappa att dela bördan med (vilket jag i och för sig också tycker är bättre än att inseminera).

I så fall sitter TS snart med barn på två olika håll, som han ska ha umgänge med och betala underhåll för. Samt samordna alla dagar då barnen är lediga från skola och dagis (lov, studiedagar...) med två mammor, och kanske deras nya män i sin tur. Det blir ett väldigt rörigt liv, och helt säkert kommer TS' tidigare barn att bli lidande också (mindre tid med sin pappa, mindre pengar, mera röra och konflikter och bråk). 

Det fåt ju stå för TS men den generella tolkningen för ett par är två. Även om det finns lite spelrum såklart.

Jag tycker helt ärligt att din flickvän är rätt ful mot dig som kommer med ett sådant krav efter tre månader. En bonusfamilj är en enorm påfrestning även utan gemensamma barn, och nu ska du stressas in i ett beslut om att bli pappa igen med en närmast okänd människa?! Det tar ett par år att lära känna någon.

Hon borde ha berättat om sin barnlängtan direkt så att du fått valet att gå direkt. Nu är du ju redan emotionellt engagerad och då är det mycket jobbigare.

JAG ville snabbt ha barn, som följd av min ålder. Idag har vi två täta barn, ett år emellan, och är precis hur lyckliga som helst.

Min fråga: Blir du lyckligare utan henne (och eventuellt barn)?????

Såklart inte, men det är väl normalt att både män och kvinnor önskar sig en partner som de kan attraheras av, och som är attraherade tillbaka, och som de kan ha ett hett sexliv med? I dessa fall när en kvinna blir desperat efter barn, så kan hon mycket väl få för sig att nöja sig med en man som hon inte är attraherad av, bara för att bli med barn. Och kanske (men inte säkert) även för att få någon som hjälper henne med barnet sedan praktiskt och ekonomiskt. Precis som Ascendere säger - när syftet är uppnått, så blir det troligen inte så mycket mer sex i så fall. 

Det allra bästa är ju, om man träffar någon, blir ömsesidigt attraherade och förälskade - och barnen sedan kommer som en naturlig följd av det... Men det är inte alla förunnat, och då kommer folk på de här desperata lösningarna i 35-40-årsåldern. Särskilt kvinnor, eftersom deras fertilitet sedan är borta, och det är HELT omöjligt att få barn - medan männen i alla fall teoretiskt sätt kan få det när de är 70. Så de drabbas sällan av samma panik. 

Det är en väldigt svart syn på kvinnor. Jag tror många kvinnor vill ha både och barn. Men en del hinner inte vänta på barn på grund av åldern tyvärr. Att vara tydlig med vad man längtar efter är väl mest sjysst inledningsvis så att den andre/a vet vad hen kan utgå ifrån.

JAG ville snabbt ha barn, som följd av min ålder. Idag har vi två täta barn, ett år emellan, och är precis hur lyckliga som helst.

Min fråga: Blir du lyckligare utan henne (och eventuellt barn)?????