Jag är en fungerande alkoholist - fråga vad du vill.

Jag är en fru och förälder, snart 40 år. Pluggar för tillfället och har mycket på distans så jag är oftast hemma om dagarna. Barnen är runt 10-12, min man jobbar heltid. Jag smygdricker på dagarna 2-3 gånger/vecka, börjar vid 9-10 så att jag sedan hinner nyktra till innan man och barn kommer hem och jag kan ha middag på bordet. Huset är i toppskick, jag sköter mina studier och får högsta betyg i så gott som alla kurser och var nyligen på praktik, då nykter under tiden jag var där. 

Skäms som fan men kan inte sluta. Några av mina vänner vet om mitt problem.

Min pappa drack, aldrig framför mig och blev aldrig arg eller nåt sånt utan bara aningen gladare, men han åkte snabbt hemifrån när han druckit. Men jag visste, och fortfarande idag när jag är i medelåldern kan jag tycka alkohol är obehagligt, mest om någon i min pappas generation dricker.

Sluta ljug för dig själv och börja sätta dina barn före ditt beroende, supande föräldrar ger inga trygga barndomar.