cosinus skrev 2020-02-07 10:42:14 följande:
Är nog olika hur man upplever det helt enkelt. Nu är mina ganska stora men om jag ser tillbaka till dagistiden så hade jag aldrig problem att få till lämningarna smidigt.
Att hämta däremot innebär att man måste uppfinna middag 5 dagar i veckan och där har jag däremot problem. Så skulle jag välja, utifrån minsta motståndets lag, hade jag valt lämningar före hämtningar. Däremot är det trevligare att hämta och man kan ha mycket kul då med. Personligen föredrar jag en mix så man lämnar/hämtar några dagar i veckan.
Min man skulle behöva träna men har sjukt svårt att få tummen ur. För han måste det verkligen vara optimalt och precis som han tänkt sig. Det innebär extremt få träningspass och jag skulle ställa upp på att han fick träna precis när han ville bara han fick tummen ur.
Jag är tvärtom, jag tar chanserna där de dyker upp. Tränar lunch, medans barnen tränar, under kalas, springer till folk vi ska besöka (och lånar deras dusch) eller hem efteråt. Så lite extratid som möjligt från övriga familjen men där luckor dyker upp helt enkelt. Jag får ihop rätt många timmar i veckan men extremt sällan är det något som de andra måste planera efter. Det händer kanske 3-4 ggr på ett år att jag har en planerad tid i förväg som ska genomföras även om det ställer till det lite (tex ett 10 km lopp i min stad varje år)
Precis som du så föredrar jag en mix. På mitt förra jobb hade jag 1 dag per v som min man lämnade där jag bara kunde gå upp och i lugn och ro åka och vara tidigt på jobbet och det tyckte jag var jätteskönt. Även om lämningarna går hyfsat smidigt så känns det ju som en enda lång startsträcka från det man går upp tills barnen är lämnade, sedan har de två äldsta en tendens att tjafsa just på morgonen, vilket gör det mindre trevligt.
Middagen planeras oftast i förväg och är den inte det så är det ofta jag som får handla nåt lämpligt på vägen hem.
Jag hade valt hämtningar istället för lämningar. Känns ändå som jag oftast får komma på vad vi ska äta.